Glädjande att se demokrati och frihet sprida sig till fler delar av världen. Andelen som röstar är hög: mer än 50%. På Fox News talar man om siffror på 72% och kanske över 80%. Det skulle betyda att fler Irakier röstar än svenskar.

I svensk media lyfter man än så länge bara fram de relativt få terrorattackerna som skett under dagen. Det kommer nog dröja länge innan vi får läsa några positiva besked från Irak i svensk press. Det hindrar dock inte valet från att vara den framgång det ser ut att bli. Mycket glädjande.

Jag hade hoppats att valet 2006 skulle bli ett tydligt ideologiskt val. Antingen fortsätter Sverige på den inslagna vägen, mot sämre sjukvård, fler köer, högre skatter och mer bidrag. Eller så väljer man en annan väg, där jobb skapas genom att folk säljer tjänster och produkter till varandra och inte genom artificiella statliga luftjobb. Där sjukvårdsköerna är ett minne blott genom att släppa fram privata alternativ. Där människor får ta kontrollen över sina egna liv, och där den stora staten försvinner till förmån för ett välmående samhälle.

Tyvärr blir det inte så.

Efter Nuder och Perssons utspel i veckan om att satsa på högre skatter visar nu Lars Leijonborg var Folkpartiet står i frågan: man vill inte göra någonting alls. Man vill behålla skattenivån där den är. Man tycker det är bra som det är.

Den ideologiska debatten i Sverige är stendöd. Det finns bara en politik, baserad på det socialdemokratiska högskattesamhället. De har vunnit valet redan idag, oavsett vem som sitter i regeringsställning september 2006.

Grattis, Göran.

Det ser ut som myrornas krig men det är den elektriska stormen som pågår i en katts hjärna då den använder sitt synsinne vi bevittnar i dessa filmer.

First View Of Many Neurons Processing Information In Living Brain

The method, the first to track the responses of all the neurons in a visual circuit simultaneously, promises to rapidly advance our understanding of how the brain is wired for complex image processing. Lessons learned by studying the visual system may eventually apply to other brain functions like movement, thinking, and learning, as well as neurodegenerative diseases.

Tekniken har lett till nya insikter om hjärnans funktioner och naturens fantastiska problemlösningsförmåga:

The result surprised researchers, since the fine mosaic of functional segregation in cats looks more precise than expected according to current models of how the circuit works. While the bodies of nerves that respond together are seen bunched tightly, their dendrites, the long arms that pick up incoming signals, branch out to cover a much larger surrounding area, overlapping into other neurons’ territories. And in the rat, the observed microarchitecture was completely different than in the cat. Instead of being segregated, neurons that recognized different stimuli were all mixed together, suggesting that nature has managed to find different solutions to the same computational problem.

Att koppla samman människan med maskiner är kännetecknet på den mytiska cyborgen. Samtidigt har pacemakers för hjärtat funnits sedan svensken Rune Elmqvist 1958 för första gången opererade in ett artificiellt klockverk i bröstkorgen på en människa. Den fungerade i tre timmar.

Nu har man på experiment på katter lyckats kontrollera nerverna som styr urinblåsan, något som kan vara räddningen för människor som lider av inkontinens. Försök på människor planeras inledas 2010.

How to Empty Your Bladder Electronically

Stimulating a nerve in the pelvis can trigger urine to flow from the bladder, refuting the theory that bladder emptying requires brain signals and showing that it’s possible to create a bladder-emptying pacemaker for people who have lost control.

Att den moderna nationalstaten byggdes med media som TV och radio är tydligt. Utan det homogena media-utbudets enande kraft riskerar nationalstaten att förtvina. Ur det perspektivet är det fullt logiskt för en ledande (s)-politiker att säga att ett varierat mediautbud är ett problem eftersom det försvagar den gemensamma grunden som utgör nationen.

Skärpt kontroll av public service

Den parlamentariska utredningens ordförande, exministern Bengt K Johansson (s), tycker att det är ett problem att människor i allt större utsträckning tar del av mer varierade mediekällor:

– Det ar ett problem eftersom vi behöver en gemensam grund för att vara en nation, säger Bengt K Johansson.

En mus vars hjärna till 100% består av mänskliga hjärnceller, är det en man eller mus?

Vad är människan? Vad gör oss unika? Svaret på denna fråga utgör de moraliska grunder som vårt samhälle byggs på. I den accelererande utvecklingen som sker blir detta en allt mer akut fråga att ställa.

Animal-Human Hybrids Spark Controversy

Weissman has already created mice with brains that are about one percent human.

Later this year he may conduct another experiment where the mice have 100 percent human brains.

Läsvärd historia om hur världen blivit mindre och om hur människor i delar av världen som varit extremt fattiga nu har möjlighet att kommunicera med och ta del av det globala flödet av information och välstånd.

The Intimate Planet

Skype changes all that. Now anybody can talk to anybody, anywhere. At zero cost. This changes everything. When we can talk, really talk, to one another, we can connect at the heart. […] Anyway, I feel as if the Global Village became real to me that night, and, indeed, it has become the Global Dinner Party. All at once. The small world has become the intimate world.

Ytterligare en reflektion om rerajting och journalister. Om man har läst Per Hägreds texter och recensioner får man såklart en hel annan bild av personen Hägred än den som framträder i mailet. Jag nämnde det personliga anslaget hos bloggarna i Rerajt-texten och utan att lägga någon värdering i vad Hägred skriver så är får man väl säga att det finns ett ganska stort gap mellan hans personliga sätt att skriva och hans professionella.

Då menar jag inte gap ur någon som helst kvalitativ vinkel, bara som ett konstaterande av att de texter som just denne journalist producerar verkar ligga väldigt långt från hans personlighet. Texten i mailet säger antagligen mycket mer om hur Hägred som person talar och kommunicerar än hundra av hans publicerade texter.

Bloggtexter (eller email) å andra sidan ligger mycket närmre “skribentens kärna”, alltså de är en bättre spegling av skribentens personlighet än professionellt framtagna texter som t.ex. nyhetsartiklar. Detta är viktigt då som jag nämnde är trovärdighet hårdvaluta i en mediavärld där alla kan säga vad som helst.

Det är dock naturligt då journalistens ledord är objektivitet samtidigt som bloggskribenten i regel är amatör. Men kravet på objektivitet är en konsekvens av det moraliska ansvaret man har då man kontrollerar megafonen.

Objektivitet och trovärdighet är dock inte samma sak, de kan t.o.m. vara i konflikt med varandra.

Jag vet inte riktigt hur, men på något sätt pekar Hägred och hans mail på den stora utmaningen för journalismen i internet-eran: man måste överge sitt gamla objektivitetsmål och bli trovärdig istället.

Uppdaterat: Rirajt. Inte rerajt. Sorry.

Några tankar om journalister vs bloggare.

Expressens nöjeschef Per Hägred har gjort bort sig och får sparken, genom att skicka ett lite för magstarkt mail (Resume.se) till hela sin redaktion. I mailet står det bl.a. “Vem som helst kan väl göra en rirajt.” Att “göra en rirajt” återkommer ett par gånger till i den slarvigt hopslängda texten.

Ok, lite lustig slang för engelskans “rewrite”, kan man tycka. Så vadå? Men klickar man sig vidare på Resume.se kan man läsa om skvallerreportern Johan T. Lindvalls nya uppdrag som “USA-korre”. Även där pratar man om att han “kommer att sitta fast med en massa rewrites”.

Hm. Nu pratar man om “rewrites” på två olika ställen där båda belyser journalistens jobb och arbetsuppgifter. Man får intrycket av att “rewrites” är något vanligt som det pratas ofta om bland journalister och som det även, verkar det som, ses ned på som något tråkigt man måste göra för att få sin arma journalistlön.

Vad är då en “rewrite”? Den här artikeln ger några svar: Rewrites: Hur mycket får man egentligen citera?. En rewrite (rirajt?) är alltså när man utgår från en färdig artikel, skriven och publicerad av någon annan, skriver om den och gör den till sin egen. Kring detta finns ett regelverk som måste följas. Dessa regler har sin grund främst i upphovsrättslagstiftningen men också i de etiska riktlinjerna för journalister.

Nåväl. Slutsatsen verkar alltså vara att journalisternas främsta arbetsuppgift är att kopiera det andra journalister har skrivit. Detta kommer givetvis få journalister att erkänna, men i och med internet syns det tydligare än någonsin att journalister kopierar varandra. Ibland vet man knappt om det är Expressen.se eller Aftonbladet.se man är inne på. Det står samma saker på båda webbplatserna. Det händer dagligen att Expressen och Aftonbladet har identitiska nyheter och löpsedlar.

Helt klart uppstår det en slags inavel inom journalistkåren, när tiden inte räcker till för att leta upp egna nyheter. Detta gör att de nyheter som det väl skrivs om blir förstärkta. Så fort en ny historia uppdagas blir journalisterna som hyenor kring en fälld zebra. En nyhet kan totalt dominera mediautrymmet när det berömda drevet går.

Det är nu bloggandet och internet kommer in.

Bloggandet breddar mediautrymmet och ger plats åt andra synvinklar. Självklart kopierar även bloggare varandra, men oftast handlar det om att kritisera andras argument, eller bygga vidare på resonemang genom att fylla på med fler insikter. Därmed är bloggandet också mer personligt. Trovärdigheten hos en blogg ligger i vem som står bakom den. Vad har personen skrivit förr? Hur håller man sig till fakta? Hur kunnig är man?

Genom att dessutom ha en mycket låg tröskel för att komma igång så breddas bloggandet ytterligare. Via olika nätverkstekniker, som t.ex. RSS, trackbacks eller de enkla kommentarsfunktioner, så kopplas bloggar samman och effekten av den långa svansen gör sig påmind. Detta fyller en viktig demokratisk funktion som saknas helt i andra medier som TV, radio eller tidningar. Det gör att den lilla och resurssvaga kan rida på den stores framgång.

Traditionellt har media varit som en megafon. En smal öppning på ena sidan med ett stort gapande hål på den andra. Vissa utvalda har fått stå på sidan vars röst blir förstärkt och mottagaren har fått ta emot budskapet utan möjlighet att svara tillbaka.

Nu har alla fått vars sin megafon. Vissa är stora, de flesta är små, men alla har en röst. När media ser ut så behövs inga rirajts.

Uppdatering: Fler tankar i ämnet.