Alzheimer’s är en grym sjukdom som bryter ned hjärnan. Nu visar det sig att hjärnceller hos rÃ¥ttor Ã¥terfÃ¥r sin normala funktion efter behandling.

Mouse brain cells rapidly recover after Alzheimer’s plaques are cleared

Brain cells in a mouse model of Alzheimer’s disease have surprised scientists with their ability to recuperate after the disorder’s characteristic brain plaques are removed.

Se även denna artikel.

Detta är givetvis dåliga nyheter för det svenska välfärdssystemet, eftersom det kommer att leda till ökad medellivslängd och därmed fler äldre människor. Sådant har staten inte råd med.

För oss människor är det däremot glädjande. Kanske kan vi någon gång snart se fram emot en ålderdom utan senilitet och dåligt minne.

Är bloggarna ett tecken på att internet mognat?

Like It or Not, Blogs Have Legs

Nevertheless, we are in the midst of a new kind of internet boom, thanks in large part to this weblog phenomenon. It’s not an economic bubble, where scores of startup companies run by fresh-faced 20-somethings are blowing through wads of venture capital in the hopes of becoming the first eBay or Amazon.com in their digital niches. Rather, it’s a revolution in the dissemination of intellectual capital.

Vidare, bloggarna utgör en slags fri marknad av information:

Concepts are presented, attacked, sliced, diced, added to and subtracted from, mangled, massaged and molded until what is left is an amalgam of the finest we as an online society have to offer. For the digitally well-endowed, it’s akin to free-market capitalism, with information as its currency.

Vi lär oss allt mer om hur hjärnan fungerar. Nu kan man studera exakt vad som händer i en råttas hjärna, ned på neuronnivå.

Scientists Peer Into Circuitry of Live Animal Brain

Microscopic imaging techniques have enabled scientists to delve deep into the brain of a living animal to see how visual circuitry works […] “Never before have we been able to look into a brain at 100 neurons and say ‘I know what every single one of those neurons is doing,”‘ Reid said in an interview.

Toyota har utvecklat en bil som känner av förarens känsloläge genom dennes röst och puls. Är man trött eller upprörd kan bilen vägra starta. Samma mjukvara sägs ocksÃ¥ kunna användas av t.ex. call centers för att avgöra hur arga kunderna som ringer är…

Även hos Saab utvecklas teknik som följer förarens beteende.

Saab’s answer is a system which will monitor drivers via two miniature cameras fitted with infra-red lenses, looking for eye and head movement. If the driver’s gaze strays too far away from what Saab has deemed the “primary attention zone” – the central part of the windshield in front of the driver – a timer begins. If the driver’s focus doesn’t return to the primary attention zone within two seconds, a buzzer sounds. Still no response from the driver? A brake pulse is applied through the car’s ESP system.

Vidare:

Additionally, says Saab, its monitoring system could also eventually be linked to a satellite navigation system to allow for zero-tolerance of inattentiveness in places like school zones.

Vad dessa båda teknologier har gemensamt är att de lyfter fram att det faktiskt är föraren som är bilens svagaste länk. En annan aspekt är att istället för att mata föraren med information och överlämna beslutet att agera åt människan bakom ratten, är det allt mer bilen som bestämmer genom att själv behandla informationen. Det kan t.o.m. vara en fördel att inte förvirra den stackars mänskliga hjärnan med för mycket information. På så sätt har det skett en tydlig förflyttning av intelligensutnyttjande, från människan till maskinen.

Frågan är hur framgångsrika dessa idéer blir på marknaden. Vill man köpa en bil som minskar ens egen frihet? Tja, möjligen, om det t.ex. innebär en billigare försäkringspremie och lägre skatt. Men då vill det till att tekniken verkligen fungerar och dessutom ger mätbart lägre olycksstatistik. Båda dessa återstår att se.