En helt ny bransch håller på att födas.

Space Tourism Will Thrive, But Regulations Hinder Progress

Speaking before the House Subcommittee on Space and Aeronautics Wednesday, SpaceShipOne designer Burt Rutan said the commercial space industry will thrive but the current regulatory system is need of repair and nearly destroyed his program.

Rutan was one a of a group experts in the emerging commercial space market to testify before lawmakers. Congress is attempting to define what role the government should or shouldn’t play in supporting entrepreneurial space progress

De första biljetterna blir (är) extremt dyra.

“We believe that within 5 years we can create a viable business,” he said, an enterprise that would lead to eventual reduction of Earth-to-space ticket costs from an initial fee of $200,000 a seat.

Det är ganska intressant att se hur denna nya marknad växer fram. Genom att låta rika människor med äventyrslusta betala hutlöst höga priser kan prisnivån efter ett tag sänkas till mer mänskliga höjder. Det är så alla forskningsintensiva marknader fungerar, från mobiltelefoner till läkemedel, men här blir det så extremt tydligt eftersom rymdfärder traditionellt sett varit finansierade med skattepengar.

Endast med djurförsök än så länge.

Gene therapy completely corrects hemophilia in laboratory animals

Newborn mice and dogs with hemophilia A were restored to normal health through gene therapy developed by researchers at Washington University School of Medicine in St. Louis. The technique introduced into the animals’ cells a gene that makes clotting factor VIII, a protein missing because of a genetic defect.

USA förbereder sig på cyberkrig.

U.S. Military’s Elite Hacker Crew

The U.S. military has assembled the world’s most formidable hacker posse: a super-secret, multimillion-dollar weapons program that may be ready to launch bloodless cyberwar against enemy networks — from electric grids to telephone nets.

Den här texten i en anställningsannons skulle få vilken programmerare som helst att vilja skicka in en ansökan.

In simple terms and sans any military jargon, the unit could best be described as the world’s most formidable hacker posse. Ever.

Socialdemokratin vill ha hem Margot Wallström. De behöver någon som kan rensa upp efter Göran Persson, någon som är en populär och färgstark person som går hem i den svenska folksjälen.

Häromdagen gjorde Wallström det klart att hon inte var intresserad.

Nu vet man förvisso inte vad detta betyder, svenska politiker säger aldrig vad de egentligen vill av rädsla för att verka ha ambitioner. Vi kan dock tills vidare utgå från att detta stämmer: hon vill inte bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Då är frågan varför.

Det finns såklart flera förklaringar till varför man väljer att tacka nej till ett sådant krävande jobb, men en faktor kan vara så enkel som pengar. Kurt Lundgren visar på sin blogg en översikt över Wallströms ekonomi. Som PR-ansvarig för EU drar hon in en baslön på 2,3 miljoner om året. Utöver detta har hon en rad förmåner.

Inget konstigt i detta. En toppolitiker på Europa-nivå ska tjäna pengar.

Vad hade hon dÃ¥ tjänat som statsminister i Sverige? Enligt denna artikel är lönen för nummer 1-jobbet för närvarande 111’000 kr/mÃ¥nad eller drygt 1,3 miljoner om Ã¥ret.

Ajajaj. En lönesänkning på 1 miljon om året. Det svider i plånboken. Sedan ska det ju betalas skatt också.

Din bruttolön 111 000 kr
Kommunalskatt – 33 320 kr
Statlig inkomstskatt – 20 698 kr
Pensionsavgift – 1 992 kr
Skattereduktion 1 510 kr

På lönebeskedet 56 501 kr

Utöver detta betalas moms pÃ¥ allt som konsumeras. Av de där 111’000 kronorna blir det inte sÃ¥ mycket kvar. Nu vet jag inte vad skatten ligger pÃ¥ i Bryssel, men jag är ganska säker pÃ¥ att den är betydligt lägre än i Sverige.

Slutsats: Margot Wallström skulle gå rejält back på att byta ned sig till statsminister-jobbet. Det är för dåligt betalt.

Socialdemokratin klagar gärna på topparna i näringslivet för deras höga löner. I många fall är detta berättigat, särskilt när det gäller bonusar och luddiga avtal vars enda syfte är att dölja för aktieägarna vad de egentligen kostar, men det är ändå intressant när den socialdemokratiska ivern över att alla ska tjäna lika mycket (lite) drabbar dem själva.

Det är också intressant att beakta vad Göran Persson faktiskt så att säga står ut med. Han skulle förmodligen kunna få ett mer välbetalt jobb i Europa. EU har ju gjort karriärstegen betydligt längre för svenska politiker. Envist stannar han kvar. Tills vidare.

Om det nu blir så att Margot Wallström trots allt tackar ja förtjänar hon en väldig respekt för detta. Statsminister-jobbet ser förvisso väldigt bra ut i CVn, men det är ändå en radikal ekonomisk försämring för henne. Min gissning är att plånboken avgör. Sveriges nästa statsminister heter inte Margot. Det har vi inte råd med. Socialdemokratin får nöja sig med andrahandsvalen.

Så gott som dagligen läser man om jobbflytten till billigare länder som Estland, Lettland, Slovakien, Indien eller Kina. Den här utflyttningen har pågått länge. Det som möjligen är nytt de senaste åren är typen av jobb som försvinner. Förr var det textilarbetaren eller montören i fabriken som fick se sitt jobb flyttas till Långtbortistan, idag är det programmeraren eller ingenjörens roll som försvinner.

Med viss oro följer man utvecklingen pÃ¥ svenska arbetsplatser. Hur ska man kunna konkurrera med människor som tjänar 5-10’000 kr/mÃ¥nad när du själv tjänar kanske 25-40’000 men de har samma utbildning och samma kunnande som dig själv? Till detta ska man addera den faktiska kostnaden för din lön, som inte syns pÃ¥ lönebeskedet, men som arbetsgivaren mÃ¥ste ta hänsyn till vid val av land att lägga sin utveckling hos. En programmerare som kostar 30’000 kr/mÃ¥nad kostar för arbetsgivaren lite drygt 40’000 kronor. Dessutom vill hon ha semester 5-6 veckor per Ã¥r ocksÃ¥.

Så vadå? Ska svenska ingenjörerna behöva sänka sina löner för att konkurrera?

Nja, det är faktiskt inte helt säkert. Vi kan faktiskt bli betydligt billigare än vi är idag och samtidigt behålla köpkraften i den lön vi får ut i handen, ja kanske t.o.m. öka den!

Hur dÃ¥? Med trolleri? SSU-mygel? EU-bidrag? Nej, inte riktigt, men ta en titt pÃ¥ denna jämförelse mellan en svensk och en slovakisk lön. I Slovakien har man en 19%-ig platt skatt pÃ¥ allt: moms och arbete. I Sverige betalas bl.a. arbetsgivaravgifter, statlig skatt, kommunalskatt och moms. En svensk programmerare som kostar 40’000 kronor, har en lön pÃ¥ ca 30’000 kronor, fÃ¥r ut cirka 19’000 kronor efter kommunalskatten och när momsen är betald har hon kvar ca 15’800 kronor att handla för.

En slovakisk kollega som kostar 10’000 kronor fÃ¥r ut 8’100 kronor och kan handla upp cirka 6’800 kronor varje mÃ¥nad.

Vad som börjar med en 4 gånger så hög kostnad slutar alltså med en betydligt mer beskedlig skillnad på 2,3 gånger så mycket för svensken ut i handen.

Då ska man samtidigt beakta två saker:

1. Att lönerna är på väg upp hastigt i låglöneländerna. I Indien steg IT-lönerna med 14% 2003 och 19% 2004. I Sverige stiger lönerna med ett fåtal procent varje år.

2. Att kostnaden för att köpa tjänster är markant lägre i dessa länder. Man fÃ¥r alltsÃ¥ betydligt mycket mer tjänster för pengarna, vilket inkluderar allt frÃ¥n städning i hemmet, tvättning, restaurangbesök, taxi-resor och frisören till vÃ¥rdtjänster, skola och inredningsrÃ¥dgivning. Även bostaden är betydligt billigare. Lönestatistik för nätverkstekniker visar att en indisk IT-arbetare för Cisco tjänar i genomsnitt $14’500 per Ã¥r med en boendekostnad pÃ¥ endast ca $110/mÃ¥nad. Förmodligen är standarden pÃ¥ boendet lägre, men det är inte direkt sÃ¥ att byggandet av nya lägenheter stÃ¥r stilla i dessa länder.

Den extremt höga beskattningen pÃ¥ arbete i Sverige gör att du pÃ¥ din lön pÃ¥ 40’000 kronor fÃ¥r ut 15’800 att handla för, samtidigt som det kostar väldigt mycket att köpa tjänster. När skatten är 65% mÃ¥ste man göra ett pÃ¥slag pÃ¥ priset pÃ¥ 185% för att täcka kostnaden. Frisören som vill ha 100 kronor i handen mÃ¥ste ta 285 kronor betalt. Det är självklart att i en modern tjänste-ekonomi är detta ingen särskilt bra situation. Resultatet blir sÃ¥klart att det skapas betydligt förre jobb än det skulle kunna göra samt att köpkraften i svenska löner gÃ¥r i botten.

För ett globalt företag som ska välja var man ska lägga produktionen spelar denna köpkraft ingen roll, men förr eller senare borde det gå upp för den svenska programmeraren att det faktiskt är möjligt att flytta utomlands, bli billigare för potentiella uppdragsgivare, få ut lika mycket pengar i handen som man får idag och ändå få en kraftigt ökad köpkraft och bättre levnadsstandard.

Då står Sverige där med relativt dyra anställda samtidigt som de som arbetar får dåligt betalt. En paradoxal situation som absolut inte är särskilt hälsosam i en konkurrensutsatt, global accelererande ekonomi.

Dessutom regnar, blåser det och är kallt som fan nio månader om året. Skatterna kan vi åtminstone göra något åt.

Jan Gradvall har en bra krönika i dagens DI.

Konsumenter är ingen fårskock

Konsumtionssamhällets argaste kritiker – exempelvis de som kastade gatstenar under Göteborgskravallerna – framställer konsumenter som en fÃ¥rskock som manipuleras av företag och reklambyrÃ¥er. Vi är ängsliga konformister som gör allt för att smälta in.

Men det är inte vårt behov av att passa in som är drivkraften bakom vår köplust.

Det är tvärtom vårt av behov av att sticka ut.

Vad händer med nationalstaten i den accelererande globala ekonomin? Ett svar kan vara att den blir mindre.

Why Small has Become Beautiful

[…] small countries can now gain the advantages of large markets through trading with other nations. So it is no surprise that international trade generally constitutes a larger fraction of the GDP of small nations than of large ones. For example, exports in 2004 relative to GDP are about 10 per cent for the United States compared to 37 per cent for Iceland. Most poor nations that experienced rapid economic growth during the past four decades also were extensively involved in international trade. This is true not only of the Asian tigers- South Korea, Taiwan, Japan, Singapore and Hong Kong- but also of Chile and Mauritius.

Som jag skrev i inlägget om nationalstaten kan det vara staden, det lokala klustret, som övertar nationalstatens roll i den globala ekonomi. Det är exempelvis anmärkningsvärt att av de exempel som radas upp i texten ovan är såväl Singapore och Hong-Kong som Mauritius små ö-nationer eller städer.