Amerikanerna spenderar numera i genomsnitt $26’000 pÃ¥ sitt bröllop. Detta har gjort giftermÃ¥len till en miljardindustri:

A total of $125 billion — about the size of Ireland’s GDP — will be spent on 2.1 million weddings in 2005, according to the “American Weddings” study conducted by The Fairchild Bridal Group.

Här i Sverige undrar många vad vi svenskar ska syssla med när till synes alla jobb flyttar utomlands. Då visar de amerikanska bröllopen ett utmärkt exempel på vart ekonomin skulle kunna flytta sig. Det handlar om att skapa upplevelser och minnen för livet. Ett väl planerat bröllop är som en liten teaterföreställning, producerad och regisserad in i minsta detalj, allt för att gästerna och de lyckliga tu ska få en så bra upplevelse som möjligt.

Sådant är människor villiga att betala för. Alltså finns det en marknad, jobb, tillväxt och arbetstillfällen.

Det är dessutom jobb som absolut inte skickas till Indien eller Kina.

Problemet är bara att detta är en tjänst som erbjuds privatpersoner. Att betala för tjänster med skattade pengar är mycket dyrt i Sverige tack vare våra extremt höga skatter på arbete.

På så vis blir allting dyrare. Skatterna på arbete är skillnaden mellan att ha råd att ha papperstallrikar eller porslin, live-band eller inspelad kassettmusik, att själv skriva alla inbjudningskort eller låta någon trycka upp dem, att bjuda på djupfryst konsum-tårta eller nybakad konditori-tårta, att låta gästerna själv ta sin mat eller få den serverad eller t.o.m. att utbyta vackra och personligt graverade eller massproducerade Kina-tillverkade vigselringar med varandra.

I Sverige har vi inte råd med några dyra bröllopsarrangemang. Live-bandet som skulle ha spelat får gå på a-kassa istället.

Konsekvensen är att massor av arbetstillfällen går förlorade. Om vi skulle lägga motsvarande summor som amerikanerna på bröllop skulle det innebära en industri som omsätter ca 30 miljarder kronor årligen. Som jämförelse kan nämnas att hela IT-konsultbranschen omsätter 45 miljarder kronor.

Bröllopsevenemang är bara ett exempel av många marknader av privata tjänster som skulle kunna frigöras med lägre skatter på arbete. Det är därför av högsta vikt för Sveriges framtid att det blir billigare att sälja tjänster privatpersoner emellan.

Uppdaterat: snyggade till den ganska hafsigt hopslängda texten.

En i raden av många artiklar om Kina. Som alltid inleds den med några imponerande sifferexerciser, som denna:

But the statistic that wins this contest, that conveys the depth and breadth of the challenge the United States faces, is surely the one about the Intel Fair. Intel sponsors a Science and Engineering Fair, which is the world’s largest precollege science competition, open to high-school students from around the world. Last year was a good one for Americans: 65,000 participated in the local fairs that are used to select finalists. In China the number was 6 million.

Något att fundera över är följande stycke:

Does the Future Belong to China?

Great powers are not born every day. The list of current ones – the United States, Britain, France, Germany, Russia – has been mostly the same for two centuries. The arrival of a new one usually produces tension if not turmoil, as the newcomer tries to fit into the established order – or overturns it to suit its purposes.

Artikelförfattaren fÃ¥r det att lÃ¥ta som att det bara finns utrymme för ett fÃ¥tal “stora” nationer och att Kina nu tränger sig in i finrummet. Detta är dock att underskatta de stora skeenden som pÃ¥gÃ¥r.

Det handlar nämligen inte om att Kina reser sig ur myllan och växer upp till en stormakt utan att nära nog alla fattiga länder tar sig ur träsket av fattigdom och närmar sig västvärlden. Kina bara råkar vara den största nationen.

Det är inte Kina som tar sig in i finrummet, det är finrummet i sig som fullständigt ändras i grunden.

Förändringen i den accelererande globala ekonomin är långt större än de flesta anar.

På förra bloggmiddagen fick jag det ärofulla uppdraget att utlysa nästa tillfälle. Mitt förslag är måndagen den 6/6, Sveriges yngsta allmänna helgdag.

Det blir ett utmärkt tillfälle att summera Bloggforum som utspelar sig helgen innan.

Den 6:e juni har varit Sveriges nationaldag sedan 1983. Det har varit en betydelsefull dag vid flera tillfällen i Sveriges historia:

Nationaldagen firas till minne av att Sveriges konung 6 juni 1809 undertecknade den regeringsform som ligger till grund för vår tids grundlagar. Det skedde (med avsikt?) samma dag (6 juni 1523 ) som Gustav Vasa tillsattes som Sveriges kung. Även den nuvarande regeringsformen är undertecknad 6 juni 1974.

Nu sällar sig alltså bloggmiddagen till detta digra sällskap av historiskt relevanta tidpunkter, likt en trackback genom tiden och rakt in i 1800-talet.

Preliminär tid och plats är 14:00 pÃ¥ Mosaik pÃ¥ Malmös stortorg (jo, jag vet, vi borde byta ställe, men det blir enklast sÃ¥). Förhoppningsvis kan vi dÃ¥ njuta av uteserveringen i solskenet och titta pÃ¥ flaggviftande svenskar. Samtidigt kan vi betrakta Karl X Gustav, kungen som “gjorde skÃ¥ningen till svensk”. Ett kanske lämpligt stycke svulstig koppar (?) att vila ögonen pÃ¥ en dag som denna.

Berätta gärna om ni tänker dyka upp genom att lägga en kommentar på denna post.

Väl mött.

Uppdaterat: middagen blir på Glorias Lounge.

Förra Ã¥ret ökade lönerna i den svenska IT-branschen med mÃ¥ttliga 2,7%. Som nämnts tidigare ökade lönerna i Indien med 14% 2003 och 19% 2004. En indisk nätverkstekniker tjänar $14’500/Ã¥r

Efter skatter har en svensk programmerare som tjänar 30’000 kr/mÃ¥nad 15’800 kr i handen. Om man räknar med en dollarkurs pÃ¥ 7,50 kronor och att 25% försvinner i skatt (jag vet inte vad skatten är i Inden) sÃ¥ har indiern ca 81500 kr/Ã¥r medan svensken har 189’600 kr/Ã¥r efter skatt.

Om löneutvecklingen fortsätter som den gör och man räknar med 15% ökning per år i Indien och 3% per år i Sverige så kommer en indisk IT-arbetare att ha mer kvar efter skatt om ca 8-9 år än en svensk.

Skillnaden mellan att ha en 15%-ig löneutveckling och en 3%-ig är att med den förra dubbleras lönerna efter 8 år, medan det tar drygt 25 år med den senare.

Givetvis är det inte riktigt så enkelt i verkligheten. Köpkraften beror på fler faktorer och Indien klarar förmodligen inte att hålla takten i löneutvecklingen. Samtidigt kan Sveriges löner både gå upp och ned snabbare. Helt klart är i alla fall var medvinden blåser och kommer att blåsa ett bra tag framöver. De länder vi idag betraktar som låglöneländer kan snabbt segla förbi oss i löneligan.

Spännande utveckling och extra kul att det är koreanska forskare som gjort framstegen.

Study Could Shift Cloning Debate

Korean scientists have derived stem cells from cloned human embryos, a breakthrough with dramatic implications for the development of useful stem-cell therapies that could help shift the debate over human cloning.

Ju fler länder som som uppnår en högre nivå av ekonomiskt välstånd desto fler forskare som tar fram morgondagens medicinteknik. Så matas den accelererande utvecklingen.

Det finns ett argument för medborgarlön (“grundinkomst” är egentligen ett bättre ord): enkelheten.

Om man accepterar att staten ska stå för ett socialt skyddsnät och betala ut bidrag till människor som saknar annan försörjning, så skulle man förenkla byråkratin avsevärt genom att lägga en allmän medborgarlön på t.ex. 5000 kr/månad och plocka bort alla andra statsfinansierade bidrag och subventioner. Detta skulle spara enorma summor i minskad byråkrati. Dessutom skulle det försvåra fusk och missbruk.

Det skulle såklart vara möjligt att köpa privata försäkringar och få högre ersättning, något de allra flesta förmodligen skulle göra. Samtidigt garanteras alla medborgare en fast ekonomisk grund att stå på. Denna ersättningsnivå måste vara tillräckligt hög för att man precis ska klara sig men tillräckligt låg för att inte ta bort all ekonomisk motivation att arbeta. Förmodligen är dagens socialbidragsnivå en bra riktlinje.

Ett sätt att uppnå detta är med så kallad negativ skatt, vilket i princip är ett beskattat grundavdrag som börjar under 0 kronor i inkomst. Denna idé kommer från ingen annan än den nyliberale ekonomen och Nobelpristagaren Milton Friedman, vilket visar frågans bredd (det är ingen solklar höger/vänster-fråga).

En sådan lösning är absolut inte helt problemfri. Exempelvis blir kontrollen av vem som får flytta in i landet tuffare, eftersom kraven när man väl är medborgare är lägre. Det finns också en hög risk att regeringsinnehavarna frestas höja nivån för att blidka väljarna och då urholkas såklart arbetsviljan och skattemoralen. Systemet kan även lätt spåra ur och det som en gång var ett enkelt och lättförståeligt system blir ett virrvarr av undantag och regler.

Samtidigt kan man knappast påstå att det nuvarande systemet heller är problemfritt.

Om man väl accepterat tanken på ersättning utan motprestation blir den stora knäckfrågan nivån på ersättningen. Miljöpartiet verkar ha kommit fram till siffran 8000 kr/månad vilket är för mycket.

Jag tycker fortfarande inte att medborgarlön/grundinkomst är nÃ¥gon bra idé, men om nÃ¥got parti skulle föreslÃ¥ en platt skatt pÃ¥ 20-25% och en negativ skatt med början pÃ¥ 60’000 kr (man är alltsÃ¥ garanterad 5’000 kr/mÃ¥nad) sÃ¥ skulle jag fundera en gÃ¥ng till. Sannolikheten är nog inte särskilt hög att det ska hända.