Vård, skola, omsorg är favoritämnen i svensk politik. Av någon anledning har vi överlämnat åt staten att ta hand om dessa ack så viktiga delar av livet. Om jag fått bestämma hade däremot följande frågor stött högst på dagordningen.

  • Hur kan man möjliggöra för sÃ¥ mÃ¥nga som möjligt att försörja sig med att göra det de ÄLSKAR? Ledord: Entreprenörskap. Passion. Hobbyn som yrke.
  • Hur kan man säkerställa äganderätten för intellektuell egendom utan att det trampar sönder innovation, nyskapande och en gemensam kultur? Ledord: copyright i en digital värld, patent.
  • Hur kan man skydda en stads, ett lands, ett jordklots medborgare mot övergrepp frÃ¥n diktaturer, pandemier, terrorism och digital kriminalitet utan att det inkräktar pÃ¥ den personliga integriten? Ledord: säkerhet, övervakning, transparens, big brother.

Det finns såklart fler stora frågor.

Eftersom äldre postningars nya kommentarer lätt kommer bort tänkte jag bara göra läsarna uppmärksamma på signaturen Mats33 från Folkrörelsen för Medborgarlön (FfM) som skrivit en längre kommentar under en av mina äldre postningar.

Uppenbarligen lever idéen fortfarande. Så här står det på FfMs hemsida:

Arbete blir med medborgarlön något som ingen tvingas till bara för att överleva. Istället blir det, mer än idag, något som individen väljer självständigt.

Synd bara att någon annan tvingas arbeta för att den som får medborgarlön ska slippa. Å för övrigt gillar jag inte när man sammankopplar arbete med tvång. Då har man fokuserat på fel problem. Frågan borde istället vara:

Hur får man så många som möjligt att försörja sig på att göra det man älskar att göra?

Se även denna post.

Kamrat Mikael önskar rättning i leden.

Socialdemokraterna (Mikael Abramsson): Självkritik inom socialdemokratin ett måste

Vi måste tänka på partiet, och framför allt måste vi sluta upp med att kritisera partikamrater i media. Kritik mot partikamrater och vår politik skall föras fram internt och inte via media! Vad ger det för bild av vårt parti annars?

“Vi mÃ¥ste tänka pÃ¥ partiet.” Ã… sedan undrar man varför dagens ungdom inte engagerar sig partipolitiskt.

Positivt i alla fall att man försöker förnya sig och börja ifrågasätta.

Som svar på en kommentarstråd borta hos Danne Nordling:

Självklart måste vi ha en stark högteknologisk sektor som kan producera produkter med global marknad. Denna sektor är dock redan relativt stark i Sverige med våra gamla industriföretag som många av dem lyckats väl med att uppdatera sig själva för vår moderna informationsålder.

Däremot är det tyvärr ont om nya spelare inom sektorn. Detta är onekligen ett problem som måste åtgärdas. Det finns en anledning till att ett företag som Skype har huvudkontor i Luxemburg, marknadskontor i London och utvecklingsavdelning i Estland men ingenting i Sverige.

Men varken Skype (som nyligen värderades till 22 miljarder) eller MySql anställer särskilt många personer. T.o.m. Microsoft har relativt få anställda med tanke på omsättningen. High-techbolag kan ge ett stort pengaflöde och de är extremt viktiga för ett land, men att sätta sin tillit till dem för en bred arbetsmarknad är vansinne.

De är nämligen extremt kräsna, väldigt beroende av trender och den accelererande utvecklingen (vinnaren på morgonen kan vara förloraren på eftermiddagen och uppköpt och nedlagt på kvällen) och flyttar på sig lätt.

Ska hela landet arbeta måste andra typer av arbeten uppkomma. Då talar vi inte om realtidsprogrammerare, stamcellsforskare eller kolnanotubsbyggare utan om relativt enkla vardagstjänster som kan göra livet bättre för den enskilda individen.

Den ena människans passion kan bli en annan människas lycka.

Om jag vill ha en vacker trädgård men saknar gröna fingrar borde jag väl kunna hyra en trädgårdsmästare som älskar växternas mysterium för en billig peng. Om jag vill dokumentera ett bröllop eller en 50-årsfest borde jag kunna hyra en professionell fotograf eller varför inte dokumentärfilmare som gör det oändligt mycket bättre än jag själv gör. (Amerikanerna lägger i genomsnitt $26000 på sitt bröllop.)

Idag är sådana tjänster förbihållna de med mycket pengar eller så utförs de svart. Detta är enbart på grund av de höga skatterna på arbete.

Det trÃ¥kiga är att denna inställning (“att köpa tjänster är för de rika”) har satt sig sÃ¥ djupt att varje antydan om förändring anklagas för att gÃ¥ en pÃ¥hittad överklass ärenden. Men sÃ¥ är det inte – med kraftigt sänkta skatter kan även den med lÃ¥g inkomst fÃ¥ rÃ¥d att anlita andra människors arbetskraft. Dessutom ökar chansen markant till ett riktigt arbete.

Så, visst, vi behöver onekligen fler nystartade hightech-bolag, men att tro att de ska ordna arbeten för hela Sverige är fel.

Jag håller på med en långsam förändring av bloggens utseende. Får se vart det landar. Det mest påtagliga just nu är min nya tagline:

Teknik förändrar mer än politik. Mest förändrar människan.

Vilket kan ses som ett direkt svar pÃ¥ att bloggen handlar om “Accelererande förändring i en global ekonomi“.

Politiken får ta ganska mycket plats här på bloggen. Mer än jag trodde när jag startade den. Samtidigt är hela min poäng med bloggandet här att försöka visa att förändringarna som pågår är långt mer djupgående än vad den dagliga politiska debatten ger sken av.

Dessa förändringar är helt och hållet möjliggjorda av tekniken, inte politiken. Huruvida staten och skatterna ska stå får 65% eller 80% av ersättningen när en människa är så pass sjuk att hon inte kan jobba är en långt mindre viktig fråga än exempelvis om det går att göra nervceller av stamceller, hur pass väl man kan kontrollera skapandet av kolnanotuber eller tiden det tar att framställa nya vaccin för att nämna blott ett fåtal exempel.

Samtidigt är tekniken bara en möjliggörare av förändringar – en förlängning av människans förmÃ¥ga. Det är människan själv som stÃ¥r för drivkraften, passionen och viljan. Politiken kan enbart verka mer eller mindre dämpande pÃ¥ dessa.

…och jag menar inte sängvägen.

Researchers Creating Life From Scratch

They’re called “synthetic biologists” and they boldly claim the ability to make never-before-seen living things, one genetic molecule at a time.

Vidare:

The idea is to separate cells into their fundamental components and then rebuild new organisms, a much more complex way of genetic engineering.

Hur länge dröjer det innan vi själva odlar fram mat, mediciner och prestandahöjande medel hemma på skrivborden? Antagligen kortare tid än de flesta skulle tro.

Givetvis innebär detta en utmaning, inte minst med tanke på vad en kreativ terrorist kan hitta på, men även en icke illasinnad syntetlivskreatör kan råka skapa en livsform som reproducerar sig själv på oönskat vis.

Ovanlig debattartikel för att vara Aftonbladet:

Aftonbladet: Sluta kalla mig piga

Den nya underklassen skulle definitivt inte bli vi ”pigor”. Den nya underklassen är de människor som inte får några jobb. Någonsin.

Synd att inte detta enkla budskap går fram. Samtidigt inser såklart Persson och Nuder att de gamla, stora industriföretagen inte kommer att rädda dem den här gången. T.o.m. i Kina sjunker antalet fabriksjobb tack vare automatiseringen och förbättringen av fabrikerna. De måste tänka om, herrarna Persson och Nuder, och fler med dem.

Det är i tjänster som säljs mellan människor jobben måste få utrymme att skapas. Vi kan titta på TV-program som Sommartorpet, Extreme House Makeover eller Äntligen Hemma och drömma om en renovering av villan, lägenheten eller sommarstugan, men vi har inte råd att köpa den vitt. Ljusdesigners, heminredare, bröllopsfotografer, trädgårdsarkitekter, skräddare, hantverkare, trädgårdsmästare och ljudkreatörer. Det borde vimla av sådana arbeten i ett land som Sverige, men det gör det inte och anledningen är ingen annan än skattetrycket som pressar upp priset på tjänster.

Oerhört tråkigt att så många spännande nya tjänster och arbeten aldrig får se dagens ljus i socialisternas Sverige. Affärsutvecklaren och entreprenören i mig blir smått ledsen över att betrakta detta slöseri med mänsklig talang som pågår medans det politiska debattklimatet enbart handlar om pajkastning och fastlåsning i gamla positioner.

Tragiskt och skadligt för Sverige och dess invånare. Vi behöver fler trädgårdsmästare.