Bloggen bronenosets skriver ett inlägg om SSU-kongressen. Jag fastnar lite för valet av rubrik:

Varför SSU-motionerna inte finns på nätet

Det är en lätt skrämmande läsning.

Oavsett vad man tycker om SSU och deras “bredd” är det lite intressant att fundera över hur viktigt nätet blivit som demokratiskt verktyg. Rubriken till inlägget säger ju implicit att SSU försöker dölja motioner som inte är politiskt rumsrena genom att inte lägga ut dem pÃ¥ nätet.

Alltså: att dölja något är att inte publicera det på nätet.

Fundera på det där ett tag. Tänk tillbaka 5-10 år i tiden. Inse att oerhört mycket har hänt.

Kul historia om en familj i Höör som under ett Ã¥rs tid ska “byta liv” med en amerikansk familj.

De byter jobb och bostad för USA

Efter att diskuterat saken med familjen och gått igenom diverse byråkratiska bryderier, stod det i våras klart att utbytet kunde ske. Lena Ekman Frisk får behålla sin lön från Sverige men ska jobba i Mark Munsons ställe på universitetet i Bowling Green. Mark Munson tar över hennes körledartimmar på Malmö musikhögskola och arbetet som musiklärare i Kristianstad. Men bara till och med maj nästa år, då de byter tillbaka.

Och, nej, detta har ingenting med tokeriet friår att göra.

Tusentals Teliajobb försvinner

Och det här med att outsourca verksamheter tycker vi från fackets sida är pyton. Man ska ta fullt ansvar för sina verksamheter.

Vad menar han egentligen? Ska Telia anställa egna städare? Egna revisorer? Egna fönsterputsare? Slänga ut Windows från företagets datorer och skriva all mjukvara själv? Bygga och designa alla kretsar till alla basstationer de kontrollerar?

Pinks förra bok, Free Agent Nation, var en av de bästa jag läste 2003. Den gav en överblick över den stora transformation av arbetskraft som pågår, där fokus flyttas från stora anonyma företag till individer och där egenföretagaren som passionerat arbetar med det hon älskar att göra är vinnaren.

Ja, förrutom i Sverige då, såklart, där egenföretagare nästan per definition anses vara kriminella.

Free Agent Nation är egentligen värd en helt egen postning eller t.o.m. en hel blogg, men denna post ska handla om Pinks senaste bok: A Whole New Mind (AWNM) med undertiteln “Moving from the Information Age to the Conceptual Age”.

Just det. Informationsåldern är redan slut. Å du som precis hämtat dig från insikten att industrialismen är över.

ÖvergÃ¥ngen till “the conceptual age” drivs av de tre megatrenderna som även denna blogg cirkulerar kring: automatiseringen, globaliseringen och den spirande jakten pÃ¥ ett högre jag och ett syfte med livet (individualiseringen). Pink summerar det med tre frÃ¥gor man ska ställa sig i sitt yrkesliv:

1. Kan någon på annan plats på jorden göra mitt arbete billigare?
2. Kan en dator göra det snabbare?
3. Erbjuder jag något som tillfredställer de icke-materiallistiska behoven i en tid av överflöd?

Bokens upplägg är tvÃ¥ huvuddelar och ett centralt tema. Temat utgörs av skillnaden mellan vÃ¥ra tvÃ¥ hjärnhalvor. Pinks tes är att informationsÃ¥ldern ställde krav pÃ¥ den vänstra hjärnhalvan. Om man agerade logiskt, rationellt och beräknande sÃ¥ var framgÃ¥ng ett faktum. I den konceptuella tidsÃ¥ldern däremot är den högra hjärnhalvans roll betydligt större. Att se helheter, att förstÃ¥ sina medmänniskor, att kunna njuta av lekfullheten i ett spel och att känna empati är förmÃ¥gor som kommer att belönas i denna nya Ã¥lder. Man mÃ¥ste dock fortfarande behÃ¥lla de grundläggande färdigheterna frÃ¥n informationsÃ¥ldern och därmed utnyttja hela hjärnan – A Whole New Mind.

Den första delen av boken beskriver kortfattat de tre megatrenderna (Automation, Asia, Abundance). Den andra delen beskriver sedan 6 olika element som den konceptuella åldern kretsar kring: design, story, symphony, empathy, play och meaning. Det är runt dessa som de nya jobben skapas.

På många sätt är AWNM en logisk fortsättning på Free Agent Nation. Båda böckerna är klart läsvärda och mycket av vad jag skriver i denna blogg kretsar kring samma slutsatser som Pink drar i sina båda böcker. Läs båda.