Välkommen till 2000-talet, där ett gäng glada amatörer med skruvad humor och utan budget kan skapa en världssuccé utan någon som helst marknadsföring.

Free online ‘Star Trek’ spoof is top Finnish film

A spoof of science fiction classic “Star Trek” has become Finland’s most viewed movie, relying on free distribution over the Internet to reach more than 3 million viewers in less than two months.

Computer Sweden måste ha varit och besökt Bloggforum i helgen. De skriver om Loïc Le Meurs föreläsning om bloggar för företag. Mest intressant är att läsa kommentarerna, där signaturen fELiX dAbId skrivit:

“Sätt igÃ¥ng och blogga – annars gör andra det Ã¥t dig”

Det svåra med bloggar är ju att man inte till vilken grad det man läser är sanning.

Om man läser Dagens Nyheter så har man ju en viss känsla för att man får någorlunda korrekt återgiven information.

Trovärdighet var det, ja.

Vansinnet fortsätter.

“Det känns som att man straffas för att man skaffat sig ett jobb”

Tanken med friåret är att ge fler jobb men för Susanne Flodmark i Malmö har det blivit precis tvärtom. När personen hon vikarierar för tar ut friår måste hon sluta – eftersom hon inte är arbetslös och därför inte uppfyller kriterierna för friårsvikarier. – Det känns som att man straffas för att man skaffat sig ett jobb, säger hon.

Sådana här nyheter kan man ju bara älska.

Svenska patienterlockas till thailändskt sjukhus

Nu hårdnar konkurrensen om de svenska patienterna. På torsdag öppnar ett thailändskt sjukhus en mottagning i Stockholm. Patienterna träffar en sköterska och reser sedan till Phuket på egen bekostnad.

Kan du tänka dig. Inga väntetider:

– I Thailand finns inga väntetider. Efter första mötet med läkaren kan patienten välja att gÃ¥ direkt till operation, säger Leif Erre, som driver företaget RelaxU.

Det måste komma som en chock för svenskarna att man kan få sjukvård utan väntetider.

TvÃ¥ olika talare nämnde ordet kommunism under gÃ¥rdagens Bloggforum i samband med diskussioner om huruvida bloggare fick betalt för insatsen de gjorde eller inte. Det verkade användas synonymt med “att arbeta gratis”, som om bloggningen var en stor altruistisk välgärning vi alla gör Ã¥t vÃ¥ra medmänniskor utan tanke pÃ¥ att fÃ¥ nÃ¥gonting tillbaka (eftersom de allra flesta bloggar utan att tjäna pengar pÃ¥ det).

Samma tankegÃ¥ng ligger bakom anklagelserna om kommunism mot open source-världen frÃ¥n bl.a. Microsoft och SAP, även om pilspetsen där riktas mer mot patent och IP-rättigheter än mot själva arbetsinsatsen. I bÃ¥da fallen gäller anklagelsen att sÃ¥ fort människor skapar nÃ¥gonting som ligger utanför det nätverk av lagar, pengar och rättigheter som företagsvärlden (somliga skulle säga “kapitalismen” men jag hÃ¥ller inte med, se nedan) utgörs av – ja, dÃ¥ mÃ¥ste det ju vara kommunism.

Så är det naturligtvis inte.

Det är bara det att valutan vi som bloggar gratis får betalt i inte nödvändigtvis är sedlar eller mynt.

Vi får betalt i uppmärksamhet. I trovärdighet. I relationer.

Detta sociala kapital kan sedan i vissa fall vid ett senare tillfälle omvandlas till pengar. PÃ¥ sÃ¥ sätt innebär det en investering som har ett värde. AlltsÃ¥ – en betalning.

De flesta som bloggar tänker inte på detta och har heller inte som ambition att försörja sig på någonting som har med bloggandet att göra. Man bloggar för att det är kul. För att det är ett socialt verktyg. Man använder bloggen som en publik epostlåda eller lagringsplats för bilder. Inget konstigt med detta.

Men för många, betydligt fler än vad som skulle erkänna det (eller ens veta om det själva), blir bloggandet ett sätt att marknadsföra sig själv på. Ett sätt att visa vad man kan eller vad man är intresserad av. En virtuell spegling av ditt jag, sökbart, pingbart och indexerat.

Detta behöver som sagt inte vara medvetet. Skriver man om det man är passionerat intresserad av brukar det innebära att man skriver intressant och läsvärt. Konsekvensen blir dock den samma: ditt sociala kapital ökar. Fler människor känner till dig, känner förtroende för dig och har en relation till dig.

Chris Andersson på The Long Tail visar en bild över fenomenet i ett Long Tail-diagram. Som synes sträcker det sig utanför enbart bloggning. Musik, mjukvara, film, novellskrivande, ja vad som helst.

Andersson delar in sin långa svans i tre regioner:

  • Amatörerna, som drivs av en vilja att uttrycka sig själv.
  • De semi-professionella, som vill marknadsföra sig själva för att kunna hamna bland…
  • De professionella, som kan försörja sig (med pengar) pÃ¥ sina verk.

Även om du inte kan köpa bröd i närbutiken med besöksstatistik frÃ¥n din blogg sÃ¥ innebär det en investering i ditt eget varumärke att blogga. Du kan inte köpa bröd med dina högskolepoäng heller, men även dessa är en investering i ditt eget Jag AB. Varken högskolestudier eller “gratis” bloggande har däremot nÃ¥gonting som helst med kommunism att göra.

Om du har en hyfsat modern mobiltelefon som kan köra java-program rekommenderar jag en installation av följande:

  • Opera Mini. Webbrowser i telefonen. Med stor sannolikhet betydligt bättre än den din telefon redan har. Kommer att ändra hur du ser pÃ¥ mobilt internet.
  • AirTimes. Enkelt litet program som ger dig TV-tablÃ¥erna för alla kanaler du behöver. Möjlighet att enkelt lägga till pÃ¥minnelser i kalendern finns ocksÃ¥. Smidigt och gratis.
  • Google Local. Google Maps i mobilen. Saknar vissa enkla funktioner som hade gjort det till en höjdare, men det lär väl komma i senare versioner. Gratis.
  • MIDP SSH. SSH och telnetklient. Vet man ju aldrig när man kan behöva. Även detta gratis.

Patrick Wentzel har grävt lite:

När blir en rewrite ett plagiat? (Plagierar SvD?)

En notis i SvD (19/11, s. 28) av Lars Ryding kändes märkligt bekant; jag är säker på att jag har läst samma text tidigare, och efter minimal efterforskning hittade jag orginaltexten i The Sunday Times (på www.timesonline.co.uk), skriven av Maurice Chittenden, publicerad den 30 oktober.

Vore intressant att läsa vad Lars Ryding har att säga om Wenzels avslöjande.

Förstår inte vad man ska med svenska journalister till om deras enda arbete är att översätta amerikanska artiklar. Skärpning eller lägg ner.