Piratpartiet har nu uppdaterat och förfinat sina argument något. Man vill ta bort patent och copyright men däremot behålla och t.o.m. förstärka skyddet av varumärken. Man skriver:

[Docent Niklas Rudholms] avhandling och flera andra liknande undersökningar visar att det egentligen inte är det patenterbara innehållet i pillret eller ens priset som avgör vilket läkemedel som folk köper utan det är varumärket. Vi vill behålla och i vissa fall stärka varumärkesskyddet – det skyddet är viktigare för en stark konsumentmakt och en sund konkurrens än patenten som idag bara genererar jobb åt patentbyråerna och tar resurser av både uppfinnare och företag.

Jag ska undvika att stoppa in Piratpartiet i en höger/vänster-fålla, men jag undrar vad Naomi ‘No Logo‘ Klein-anhängarna, som ju oftast tillhör antiglobaliserings-, antikapitalism- och anti-alltrörelserna, har att säga om detta.

Nåväl, det ingår i frågeställningen att den är svår att placera på traditionella politiska skalor. Låt oss istället fundera över några konsekvenser om deras förslag blir verklighet. Det är ju så, att gräset alltid är grönare på andra sidan. Man måste ändå fråga sig, om vi nu skulle få bort den förhatliga lagstiftningen, vad skulle komma istället? Blir allting frid och fröjd?

Nja. Jag skulle tänka mig något liknande följande.

  • Först vinner. Om jag skriver en bok går det utmärkt att kopiera hela boken och ge ut den i annat namn, bara man inte använder mitt. Så säger Piratpartiet. Varumärket och namnet är heligt, men inte vad som skapas. Gott så, man värderas efter vad man åstadkommer men det skapade materialet har i sig själv inget värde. Jag kan köpa argumentationen.
    Men om nu någon faktiskt skulle ge ut min bok, vad kan jag göra annat än att påstå att det där är min bok? Att det borde vara mitt varumärke som får cred får boken och inte någon annan? Jag kommer att bli tvungen att bevisa att jag skrev texten först, förmodligen dra det till en rättslig tvist. Motsvarande konflikt finns idag med patent och copyright, men det problemet kommer inte att försvinna med Piratpartiets politik. Det kommer bara att se annorlunda ut och förmodligen förstärkas.
  • Smutskastning blir big business. Hela ditt värde ligger i ditt varumärke när Piratpartiet regerar Sverige. Det är nästan på detta vis redan. Varumärken, vare sig det är för skor, hamburgare eller personer, innehåller ett enormt värde som hela tiden måste hållas levande. Ett varumärke måste vårdas, skötas, putsas om och tas om hand. Det kan också smutskastas, anklagas och dras ned i smutsen. Även detta sker i stor skala idag.
    Jag skulle dock tro att om Piratpartiets förslag blev verklighet skulle smutskastandet nå nya proportioner. Att ägna sig åt “Anti-PR” skulle bli en yrkesroll med stora pengar involverade, ungefär på samma sätt som för dagens patent-advokater. Risken finns att vi skulle se smutskastningskampanjer utan dess like mot både företag och privatpersoner.
  • Innan du har ett varumärke har du inget. Ett varumärke tar tid att bygga upp. Det finns en klar risk att små startups får det svårare att växa och anskaffa riskkapital om de inte har tillgång till andra värden såsom patent. De stora varumärkenas dominans skulle kunna bli ännu större än idag. Förvisso finns en liknande brist i patent-systemet (stora företag kan krossa små bolag med sin patentdatabas och sina advokater, det är dock en sällsynt företeelse – patent används först och främst som skrämselmedel och försäkring), men om båda systemen innehåller samma brister, varför då byta? Med patent finns åtminstone möjligheten för det lilla bolaget att snabbt bygga värden med goda idéer och innovation. Utan patenten har man inget.
  • Företagshemligheterna blir fler och ännu hemligare. Man får förutsätta att Piratpartiet inte vill förbjuda möjligheten att ha hemligheter eller att knyta avtal. Därför är det rimligt att tro att detta blir hur företag ersätter patent som värdehållare. Genom att bygga upp en extrem sekretess kring sin produkt, hur den konstrueras, vad den består av osv, så kan företag skydda sina immateriella tillgångar. Även detta är vanligt idag, receptet till Coca Cola är bara ett exempel, men det kommer sannolikt att bli ännu vanligare.
    Vad detta innebär är arbetsplatser med slutna fönster, anställningsavtal med grova krav på skadestånd om någon anställd eller f.d. anställd pratar bredvid mun, givetvis en ökad övervakning av de anställdas kommunikation och utökat industrispionage.
  • Sverige skulle tömmas på internationella kunskapsföretag. Detta är den mest sannolika konsekvensen av alla. Med tanke på hur mycket kapital som idag ligger i patent och andra immateriella tillgångar är det minst sagt tveksamt om företag som IBM, Ericsson, Astra Zeneca eller Volvo skulle vara så särskilt intresserade av att ha någon närvaro i landet utan IP-lagar. Den svenska ekonomin skulle falla som en berusad takläggare.
    Även om man nu skulle tänka sig det otroliga scenariot att båda EU och USA beslutar sig att gå på Rickard Falkvinges linje och avskaffa copyrighten och patentlagarna, så skulle det med största sannolikhet ändå finnas nationer någonstans på jorden där man fortfarande skyddar intellektuell egendom. Sådana nationer skulle kunna bli “patentparadis” och dra till sig intellektuellt kapital likt dagens skatteparadis.

Det är alltså inte alls säkert att gräset är särskilt grönt bland pirater och informationsfrihetskämpar. Det är en annorlunda värld, men den har liknande problemställningar. Vad vill Piratpartiet göra i denna värld? Är de nöjda med vad de åstadkommit? Vad blir nästa steg?

Samtidigt håller jag med Piratpartiet i mycket av deras slutsatser. Jag är bara inte så säker på att de väljer rätt väg. Om det nu är så att musiker kan klara sig utan skivbolag genom att hålla konserter och sälja t-shirts, då går detta utmärkt att göra även med nuvarande lagstiftning. Om det är bättre att släppa sin mjukvara som open source än att skydda den, då är det inget som hindrar dig från att göra det redan idag. Marknaden kommer att gynna den bästa lösningen. Redan idag ser vi hur musikbranschen förändras, mjukvaruföretagen tar sina applikationer till nätet där de inte kan utsättas för piratkopiering och open source-världen vinner mark.

Att bygga sin verksamhet så att den passar in i nätverkets logik är en vinnande taktik med eller utan piratpartiets lagförslag.

Kvar återstår frågan om den personliga integriteten och övervakningen som rättsväsendet och mediabolagen i IP-lagstiftningens namn trampar på. Detta är dock en separat fråga som inte har direkt med själva IP-lagstiftningen att göra.

Den nuvarande patentlagstiftningen är långt ifrån perfekt, men att ta bort den helt är inte nödvändigtvis den bästa lösningen. Piratpartiet ska dock ha en eloge för att de lyft fram frågan på dagordningen. Jag ser fram emot den fortsatta debatten.

5 Thoughts on “Vad händer om Piratpartiet lyckas?

  1. Även om jag rubricerar mig själv som motståndare till mycket av det som görs i IPs namn idag, så finns ett par fällor som bl.a. Piratpartiet går i som jag misstycker å det strängaste om.

    1) Alla patent är dåliga! Stämmer inte. Originaltanken bakom ett patent lever faktiskt fortfarande kvar – nämligen att den som först registrerade sin idé skall garanteras en period där han i lugn och ro kan utveckla sin produkt och skaffa sig en etablerad marknadsplats. Problemet med patentlagstiftningen är inte att den finns utan att den felanvänds och glider ifrån sitt forte. När de idéer som registreras inte är nya, inte har kostat att utveckla, eller kan förlängas ad nauseam blir patentlagstiftningen inte ett skydd för upphovsmannens start-period, utan ett vapen mot konkurrenter och degenererar till något som man har all rätt att protestera mot.
    2) Just vad gäller mediciner eller mjukvaror/business models är nog patenthanteringen som absolut mest kontroversiell. Mjukvarupatent är bökiga och delas ibland ut för saker som inte borde ha fått patent. När patentvärdet är närvarande är det också en riktigt rimlig sak att tilldela även algoritmiska inventioner; men det behövs bättre bedömningar från världens patentbyråer.
    I fallet medicin verkar i väldigt mångt och mycket Den Vanlige (och något politiskt medvetne) Människan och Läkemedelsbolaget ha radikalt olika verklighetsuppfattningar. Läkemedelsbolaget ser sin armé av medicinskt utbildade forskare som ägnar minst lika mycket tid åt att forska på spår som inte leder någonstans som på att faktiskt få fram produkter. Från patentet delas ut till dess att det går ut finns en tidslucka där företaget måste hinna med att utveckla en produktionsprocess, att få läkemedlet testat och godkänt för försäljning, sälja tillräckligt för att tjäna in utvecklingskostnaderna både för detta läkemedel och för de som aldrig leder någonvart innan patentskyddet släpps och konkurrensen kommer med generiska versioner av läkemedlet utan att ha lagt något som helst kapital i utvecklingen.
    Mannen på gatan, å andra sidan ser dyra läkemedel som hade kunnat göra livet för sjuka medmänniskor mycket bättre, men vars priser hålls höga under absurt lång tid och med nästintill fanatiskt bekämpande av alternativa källor – oavsett om de alternativa källorna är gjorda för aids-sjuka i Afrika eller yuppies på Östermalm.

    Jag misstänker att om det inte handlat om metoder för att rädda människor så hade medicinpatent varit något mindre kontroversiella. Som det är nu så sticker det i ögonen på folk att det ska få kosta att rädda liv, utan att för ett ögonblick reflektera över att om det inte får kosta så är det mycket färre biokemister som har råd att utveckla mediciner överhuvudtaget.

    Jag? Jag väljer medicin efter min läkares rekommendation och efter huruvida jag reagerar bra eller dåligt på de icke-patenterade substanserna i läkemedlet. Det finns för vissa en rätt radikal skillnad på om man använder magnesium-salter eller cellulosa för att dryga ut acetylsalicylsyran.

  2. Bara ett par kommentarer:
    Nu är det ju ingen som tror att Sverige ensamt skulle kunna överge immaterialrätten pga ngt piratparti, oavsett deras målsättning, så diskussionen känns inte realistisk egentligen. Själv är jag inte för totalt slopande av upphovsrätten t.ex.
    1) Men det är absolut inte säkert att Sverige skulle förlora på avskaffad patenträtt. Man kan mycket väl ha de där IP-verksamheterna i landet, så länge man kan ha konfidentialitetsklausuler i anställnigsavtal i alla fall. Var man sedan ansöker om patent är väl en helt annan sak. Överallt där man kan få det antar jag, även om Sverige vore undantaget. Men Sverige är ju en liten skit när allt kommer omkring. Dessutom kan jag mycket väl tänka mig att man skulle kunna dra till sig kreativitet som bromsas på andra ställen. Eller generikatillverkning etc. Jag träffade VD:n för ett av Kroatiens största företag, läkemedelsbolaget Pliva, se länk under punkt 3. Han talade om deras “favorable intellectual property environment” som en av deras fördelar. han menade att de kunde göra saker där som man inte kunde göra på andra ställen.
    2) Det är fel att säga att marknaden löser saker när denna “marknad” kämpar mot lagreglerade monopol. Det vore ju häftigt om Linux kunde slå ut Microsoft. Men spelplanen är inte speciellt jämn. Det finns en anledning till att Bill Gates är världens rikaste man och den anledningen är inte att han är så förbannat smart eller att hans operativsystem är så överlägset. Anledningen heter monopol/upphovsrätt. Trots detta har t.ex. Linux vuxit fram. Det finns dessutom två sidor av IP: Producentens välfärd och konsumentens. Producenternas väl är inte nödvändigtvis samma sak som samhällets väl.
    3) Medicin: Läkemedelsindsutrin är en av världens lönsammaste verksamheter och kritiseras våldsamt av The Economist, se min egen artikel. Det finns mycket att tänka på där.

  3. Erik Starck on 2006-1-21 at 16:08:34 said:

    Oscar Swartz skrev: “Nu är det ju ingen som tror att Sverige ensamt skulle kunna överge immaterialrätten pga ngt piratparti, oavsett deras målsättning”

    Nej, det är inte realistiskt, men det är ändå PP:s tydliga målsättning. Dessutom kan det alltid vara intressant att dra frågor till sin spets, då framträder ofta kärnan i problemet.

    “Dessutom kan jag mycket väl tänka mig att man skulle kunna dra till sig kreativitet som bromsas på andra ställen.”

    Visst kan det vara så. Nationalstaternas IP-lagstiftning är en av många parametrar som ingår när företag och kapital tar beslut om var det kan växa bäst.

    “Det finns en anledning till att Bill Gates är världens rikaste man och den anledningen är inte att han är så förbannat smart eller att hans operativsystem är så överlägset. Anledningen heter monopol/upphovsrätt.”

    Jag tror faktiskt inte det är så enkelt. Win32-API:t och Office-paketet har i princip ensamma byggt Microsofts framgång (MS-DOS lade grunden). När sedan användargränssnittet blivit de facto standard äger Microsoft numera “PC-paradigmet”. Den största anledningen till att folk väljer Windows idag är antagligen helt enkelt att det är det OS man är mest van vid och kan bäst.

    Även utan copyright eller patent skulle Microsoft kunna behålla en sådan särställning. Om någon annan gav ut ett likadant, binärkompatibelt OS skulle Microsoft kunna hävda att det skadade deras varumärke -> vi skulle vara tillbaka i copyright-fajten, men den skulle se annorlunda ut.

    “Det finns dessutom två sidor av IP: Producentens välfärd och konsumentens. Producenternas väl är inte nödvändigtvis samma sak som samhällets väl.”

    Nu resonerar du utilitaristiskt. Om det skulle gynna samhället att ge bort din lägenhet/villa till en grupp hemlösa, skulle du tycka det var OK att göra det då? Ett sådant resonemang bygger på mycket kortsiktiga samhällsvinster.

    Dessutom är vi på väg i full fart mot en värld där gränsdragningen mellan producent och konsument luckras upp. Remix-eran har bara börjat.

    Vad din läkemedelsartikel visar är att stora företag är dåliga på innovation. Detta gäller inte bara läkemedelsbranschen utan alla branscher.

    Att förändra IP-lagstiftningen så att entreprenörer, innovatörer och små företag får så bra chanser som möjligt att konkurrera med bjässarna utan att samtidigt ta bort incitamenten att växa sig större är lagstiftarnas största utmaning. Att kraftigt korta ned copyrightens livslängd, men att möjliggöra förlängning av den mot en symbolisk summa skulle kunna vara en väg.

  4. Erik Starck on 2006-1-21 at 16:42:26 said:

    …tillägg till min ovanstående kommentar. En stor brist i dagens patentsystem är kvaliteten på själva patenten. Det är kotym bland större företag att spruta ur sig patent oberoende av om man tänker sig använda dem eller ej. De används som skydd och försäkring snarare än som innovationer.

    Hade man lagt in tröghet i patentsystemet, t.ex. genom att tvinga den som patenterar något att försvara det i ett “patent-förhör” eller liknande, så hade kvaliteten möjligen kunnat höjas samtidigt som patent-kanonaden från större företag blivit mindre.

  5. Intressant inlägg…annars tycker jag det varit lite för många domedagsprofetior sista tiden…jag menar i samband med bland annat Bodströms datalagringsförslag…har skrivit ett inlägg om vikten av att föra en konstruktiv debatt, läs gärna och kommentera här.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Post Navigation