Det är tidigt 90-tal och reklam-TVn är fortfarande en relativt ny företeelse hemma i föräldrahemmet. Bland MTV-animationer och eurotechno hörs plötsligt en skrovlig stämma som till en långsamt malande gitarr skrålar:

liar liar with your pants on fire,
white spades hangin’ on the telephone wire
gamblers reevaluate along the dotted line,
you’ll never recognize
yourself on heartattack and vine

Kameran visar en gata i svettigaste Texas och händelseutvecklingen följer människorna pÃ¥ gatan tillsammans med texten. Filmen är sÃ¥där blankt gul som den var i alla reklamfilmer för jeans pÃ¥ den tiden (ni minns väl Brad Pitts debut, “The Joker” och 20th Century Boy?).

Det var, vill jag minnas, något utav det absolut häftigaste jag hört.

När sÃ¥ngaren kommer till textraden: don’t you know there ain’t no devil,
there’s just god when he’s drunk

sÃ¥ är jag beredd att genast springa ut och köpa ett par sprillans nya Levi’s-jeans.

LÃ¥ten är skriven av Tom Waits och heter Heartattack and Vine. Just denna version framfördes av Screamin’ Jay Hawkins i en jeansreklam nÃ¥gon gÃ¥ng i början av 90-talet.

Tom Waits är en extremt cool kille. En musikalisk och lite smartare version av Bukowskis nedgångne suput som ständigt lyckas förnya sig.

Han är också väldigt mån om att uppehålla en artistlig integritet, vilket inkluderar att inte ställa upp i reklamfilmer. Detta har nu lett fram till en rättsligt tvist mellan honom och Volkswagen, därför att de i en reklamfilm använde en sångare som påminde om Tom Waits i sättet att sjunga.

Ja, du läste rätt: påminde.

Identity theft: Waits wins damages over VW advert

An appeal court in Barcelona awarded the singer €36,000 (£24,500) in damages yesterday for copyright infringement and €30,000 for violation of his moral rights, which protect a person’s personality and reputation.

Waits försökte faktiskt med ungefär samma rättsliga manöver i samband med jeansreklamen och Heartattack and Vine, vilket går att läsa mer om här.

Som jag var inne på i posten om Piratpartiet så kan denna form av rättslig tvist mycket väl komma att bli vanligare när vi tagit steget över in i nätverkssamhället, där själva kopierandet av information blivit omöjligt att förhindra. Istället för att skydda ett visst stycke eller en specifik komposition, så skyddar men en stil eller att sätt att skapa på.

En sådan utveckling är inte enbart positiv. Jag gillar verkligen Tom Waits, men frågan är om han har en tillräckligt säregen stil för att det ska kunna motivera en stämning. Uppenbarligen ansåg domstolen i Barcelona det, men herr Waits ska nog vara glad att inte Captain Beefheart befann sig i vittnesbåset.

Piratpartiet har nu uppdaterat och förfinat sina argument något. Man vill ta bort patent och copyright men däremot behålla och t.o.m. förstärka skyddet av varumärken. Man skriver:

[Docent Niklas Rudholms] avhandling och flera andra liknande undersökningar visar att det egentligen inte är det patenterbara innehÃ¥llet i pillret eller ens priset som avgör vilket läkemedel som folk köper utan det är varumärket. Vi vill behÃ¥lla och i vissa fall stärka varumärkesskyddet – det skyddet är viktigare för en stark konsumentmakt och en sund konkurrens än patenten som idag bara genererar jobb Ã¥t patentbyrÃ¥erna och tar resurser av bÃ¥de uppfinnare och företag.

Jag ska undvika att stoppa in Piratpartiet i en höger/vänster-fÃ¥lla, men jag undrar vad Naomi ‘No Logo‘ Klein-anhängarna, som ju oftast tillhör antiglobaliserings-, antikapitalism- och anti-alltrörelserna, har att säga om detta.

Nåväl, det ingår i frågeställningen att den är svår att placera på traditionella politiska skalor. Låt oss istället fundera över några konsekvenser om deras förslag blir verklighet. Det är ju så, att gräset alltid är grönare på andra sidan. Man måste ändå fråga sig, om vi nu skulle få bort den förhatliga lagstiftningen, vad skulle komma istället? Blir allting frid och fröjd?

Nja. Jag skulle tänka mig något liknande följande.

  • Först vinner. Om jag skriver en bok gÃ¥r det utmärkt att kopiera hela boken och ge ut den i annat namn, bara man inte använder mitt. SÃ¥ säger Piratpartiet. Varumärket och namnet är heligt, men inte vad som skapas. Gott sÃ¥, man värderas efter vad man Ã¥stadkommer men det skapade materialet har i sig själv inget värde. Jag kan köpa argumentationen.
    Men om nu någon faktiskt skulle ge ut min bok, vad kan jag göra annat än att påstå att det där är min bok? Att det borde vara mitt varumärke som får cred får boken och inte någon annan? Jag kommer att bli tvungen att bevisa att jag skrev texten först, förmodligen dra det till en rättslig tvist. Motsvarande konflikt finns idag med patent och copyright, men det problemet kommer inte att försvinna med Piratpartiets politik. Det kommer bara att se annorlunda ut och förmodligen förstärkas.
  • Smutskastning blir big business. Hela ditt värde ligger i ditt varumärke när Piratpartiet regerar Sverige. Det är nästan pÃ¥ detta vis redan. Varumärken, vare sig det är för skor, hamburgare eller personer, innehÃ¥ller ett enormt värde som hela tiden mÃ¥ste hÃ¥llas levande. Ett varumärke mÃ¥ste vÃ¥rdas, skötas, putsas om och tas om hand. Det kan ocksÃ¥ smutskastas, anklagas och dras ned i smutsen. Även detta sker i stor skala idag.
    Jag skulle dock tro att om Piratpartiets förslag blev verklighet skulle smutskastandet nÃ¥ nya proportioner. Att ägna sig Ã¥t “Anti-PR” skulle bli en yrkesroll med stora pengar involverade, ungefär pÃ¥ samma sätt som för dagens patent-advokater. Risken finns att vi skulle se smutskastningskampanjer utan dess like mot bÃ¥de företag och privatpersoner.
  • Innan du har ett varumärke har du inget. Ett varumärke tar tid att bygga upp. Det finns en klar risk att smÃ¥ startups fÃ¥r det svÃ¥rare att växa och anskaffa riskkapital om de inte har tillgÃ¥ng till andra värden sÃ¥som patent. De stora varumärkenas dominans skulle kunna bli ännu större än idag. Förvisso finns en liknande brist i patent-systemet (stora företag kan krossa smÃ¥ bolag med sin patentdatabas och sina advokater, det är dock en sällsynt företeelse – patent används först och främst som skrämselmedel och försäkring), men om bÃ¥da systemen innehÃ¥ller samma brister, varför dÃ¥ byta? Med patent finns Ã¥tminstone möjligheten för det lilla bolaget att snabbt bygga värden med goda idéer och innovation. Utan patenten har man inget.
  • Företagshemligheterna blir fler och ännu hemligare. Man fÃ¥r förutsätta att Piratpartiet inte vill förbjuda möjligheten att ha hemligheter eller att knyta avtal. Därför är det rimligt att tro att detta blir hur företag ersätter patent som värdehÃ¥llare. Genom att bygga upp en extrem sekretess kring sin produkt, hur den konstrueras, vad den bestÃ¥r av osv, sÃ¥ kan företag skydda sina immateriella tillgÃ¥ngar. Även detta är vanligt idag, receptet till Coca Cola är bara ett exempel, men det kommer sannolikt att bli ännu vanligare.
    Vad detta innebär är arbetsplatser med slutna fönster, anställningsavtal med grova krav på skadestånd om någon anställd eller f.d. anställd pratar bredvid mun, givetvis en ökad övervakning av de anställdas kommunikation och utökat industrispionage.
  • Sverige skulle tömmas pÃ¥ internationella kunskapsföretag. Detta är den mest sannolika konsekvensen av alla. Med tanke pÃ¥ hur mycket kapital som idag ligger i patent och andra immateriella tillgÃ¥ngar är det minst sagt tveksamt om företag som IBM, Ericsson, Astra Zeneca eller Volvo skulle vara sÃ¥ särskilt intresserade av att ha nÃ¥gon närvaro i landet utan IP-lagar. Den svenska ekonomin skulle falla som en berusad takläggare.
    Även om man nu skulle tänka sig det otroliga scenariot att bÃ¥da EU och USA beslutar sig att gÃ¥ pÃ¥ Rickard Falkvinges linje och avskaffa copyrighten och patentlagarna, sÃ¥ skulle det med största sannolikhet ändÃ¥ finnas nationer nÃ¥gonstans pÃ¥ jorden där man fortfarande skyddar intellektuell egendom. SÃ¥dana nationer skulle kunna bli “patentparadis” och dra till sig intellektuellt kapital likt dagens skatteparadis.

Det är alltså inte alls säkert att gräset är särskilt grönt bland pirater och informationsfrihetskämpar. Det är en annorlunda värld, men den har liknande problemställningar. Vad vill Piratpartiet göra i denna värld? Är de nöjda med vad de åstadkommit? Vad blir nästa steg?

Samtidigt håller jag med Piratpartiet i mycket av deras slutsatser. Jag är bara inte så säker på att de väljer rätt väg. Om det nu är så att musiker kan klara sig utan skivbolag genom att hålla konserter och sälja t-shirts, då går detta utmärkt att göra även med nuvarande lagstiftning. Om det är bättre att släppa sin mjukvara som open source än att skydda den, då är det inget som hindrar dig från att göra det redan idag. Marknaden kommer att gynna den bästa lösningen. Redan idag ser vi hur musikbranschen förändras, mjukvaruföretagen tar sina applikationer till nätet där de inte kan utsättas för piratkopiering och open source-världen vinner mark.

Att bygga sin verksamhet så att den passar in i nätverkets logik är en vinnande taktik med eller utan piratpartiets lagförslag.

Kvar återstår frågan om den personliga integriteten och övervakningen som rättsväsendet och mediabolagen i IP-lagstiftningens namn trampar på. Detta är dock en separat fråga som inte har direkt med själva IP-lagstiftningen att göra.

Den nuvarande patentlagstiftningen är långt ifrån perfekt, men att ta bort den helt är inte nödvändigtvis den bästa lösningen. Piratpartiet ska dock ha en eloge för att de lyft fram frågan på dagordningen. Jag ser fram emot den fortsatta debatten.

The Longtail of Investing

The best investment you can always make is in yourself. If you want to secure your financial future, invest in your own knowledge. 29 dollars for a book is going to be a better investment than 29 dollars in commission to a brokerage 99 out of a 100 times. Being the best at something you love to do, is going to bring rewards, financial and otherwise that will far exceed what any stock or bond can offer you.

PÃ¥ tal om Turingtestet.

St Lawrence of Google

Merely upstaging Microsoft would be almost banal. […] But some people think they detect an even more grandiose design. Google is already working on a massive and global computing grid. Eventually, says Mr Saffo, “they’re trying to build the machine that will pass the Turing test”—in other words, an artificial intelligence that can pass as a human in written conversations.

Jag fick förmånen att bidra med en text till Magasinet Neo, nämligen den här. Texten tar upp ett tanke-experiment:

Tänk dig två rum och att det sitter en människa i varje – i det ena rummet sitter en expert på, säg kärnfysik. I det andra rummet sitter en person som är novis, men har tillgång till den modernaste informations- och kommunikationsteknik som finns att uppbringa. Du står utanför rummen och kan kommunicera med personerna via en dator och det är nu din uppgift att avgöra i vilket av rummen experten sitter, genom att ställa frågor till de båda personerna.

Den som studerat filosofin bakom artificiell intelligens (AI) känner igen sig. Turing-testet formulerades 1950 av matematikern Alan Turing. Vad man testar med Turingtestet är en maskins intellektuella förmåga. Om svaren från en maskin inte går att skilja från svaren från en människa har maskinen passerat testet. Detta i sin tur får en rad filosofiska och etiska konsekvenser som vi inte ska gå in på här.

Expert-Turingtestet vrider lite pÃ¥ reglerna och lÃ¥ter istället tvÃ¥ människor sitta i de bÃ¥da rummen. Testet handlar om hur människan + maskinen tillsammans som ett system klarar sig – alltsÃ¥ novisen + maskinen mot experten. Ett annat namn pÃ¥ testet skulle kunna vara IA-Turing-testet, där IA dÃ¥ stÃ¥r för Intelligence Augmentation (intelligensförstärkning) snarare än Artificial Intelligence.

Jag menar att den uppkopplade novisens möjligheter att klara sig mot experten blir allt bättre. Skillnaderna dem emellan minskar. Någon gång inom en inte allt för avlägsen framtid kommer de att mötas. Intellektuell förmåga och kunskap kommer att vara lika irrelevant som konkurrensfördel som muskelstyrka är idag. Vid den tidpunkten har vi till fullo lämnat kunskapssamhället.

Kunskap kommer alltså den kommande tiden att relativt sett sjunka i värde till förmån för andra egenskaper. Dessa är bl.a. förmågan att skapa och uppehålla uppmärksamhet, trovärdighet, empati och andra sociala och djupt mänskliga egenskaper. För en bra sammanfattning av förändringen och de nya krav den ställer (och möjligheter den bjuder på!) kan jag rekommendera Daniel Pinks bok A Whole New Mind.

Idéen om Expert-Turingtestet fick jag för ett par Ã¥r sedan. Den ursprungliga texten ligger här. Jag hade dÃ¥ idéer om att starta en webbsida jag kallade “One Million Monkeys” (detta var innan bloggarna var populära). Som en slags programförklaring till sajten skrev jag följande text, vilken känns som ett bra komplement till tanke-experimentet med expert-Turingtestet:

I am a monkey.

I am a net being. The net is where I meet my friends. It is where I find the answers as well as the questions. It is where I read the news. It is where I am being lied to, but also where different truths are allowed to live. It is where I write this text. I am a citizen of the net. I spend so much time on the net, that it could be my home.

But it isn’t.

At least not yet.

But I am one of the monkeys.

Don’t laugh. So are you.

Typing on my digital typewriter, my words are the oxygen that feeds the body that is the net.

Without monkeys, such as me or you, the net would die. Every email. Every message. Every webpage. Every movie and every song. Pumped in to the blood of the net. Rushing through its’ veins, it refreshes the entire body, allowing it to grow. Stronger. Bigger. Better.

It’s not only oxygen. Every message tells a story. Every song has a purpose. Every webpage has something to say. A memory. A feeling.

A soul.

Without the monkeys, there would be no soul. The net would be an empty place. A place that wouldn’t be a place. An empty emptiness. No life. No oxygen. No soul. The net needs the monkey.

The monkey is the net.

I am a monkey.

I am the net.

So are you.

Det pågår en mer eller mindre tyst revolution i det stora landet i öst. Internet och den ekonomiska tillväxten leder till en åsiktsexplosion som inte ens de kinesiska myndigheterna kan förhindra.

Letter from China: Big Brother is playing a game he can’t win

For whatever the bad news of the week or month in terms of civil liberties in China, Big Brother is actually already shrinking, and the space for personal expression is expanding constantly. By the standards of just five years ago, the availability of information and commentary on the Internet here is mind-boggling.

Kampen om Kinas framtid sker på nätet och inte ett skott har avfyrats. Än.

Tempus Fugit skriver om transhumanism under rubriken technoprogressivism. Han hänvisar till den amerikanske socialdemokraten (jo, de finns faktiskt i USA också) och ordföranden i World Transhumanist Association (WTA), Dr. James Hughes.

Dr. Hughes är också författare till boken Citizen Cyborg:
Citizen Cyborg: Why Democratic Societies Must Respond to the Redesigned Human of the Future

WTA är den ena av tvÃ¥ större organisationer med transhumanism som bärande idé. Den andra är Extropy Institute (ExI). Det har pÃ¥gÃ¥tt en debatt om den politiska skillnaden mellan de tvÃ¥ ett ganska bra tag. Dr. James Hughes är själv en föresprÃ¥kare för vad han kallar “democratic transhumanism”, vilket borde kunna översättas till nÃ¥gon slags socialtranshumanism. Tempus Fugit pekar pÃ¥ ett test som visar pÃ¥ kriterierna för att kalla sig själv en “democratic transhumanist”. Det handlar om bl.a. frÃ¥gor om fackföreningar, behovet av en världsregering, feminism och medborgarlöner. FrÃ¥geställningar rotade i strukturalism, kollektivism och utilitarism.

Extropismen bygger på libertarianska ideal, även om det egentligen inte är en uttalat politisk ideologi. ExI definierar extropi som:

The extent of a living or organizational system’s intelligence, functional order, vitality, and capacity and drive for improvement

Det finns även andra definitioner på ordet, t.ex. den här. Ordet är släkt med entropi och ska ses som dess spegelbild. Entropi är ju som bekant när ett system går mot ökad oordning/kaos. Extropi, å andra sidan, innebär ett systems strävan mot förbättring (vilket i sin tur kan vara knepigt att definiera).

Kopplingen till libertarianismen går via objektivismen, Ayn Rands livsfilosofi. Hon skriver:

My philosophy, in essence, is the concept of man as a heroic being, with his own happiness as the moral purpose of his life, with productive achievement as his noblest activity, and reason as his only absolute.

Alltså, individens strävan mot förbättring och lycka.

Även neodarwinismen bör nämnas i sammanhanget.

Jag tror den här posten börjar lida av en ism-överdos, så jag ska hålla mig där. Som synes finns det flera olika ideologiska fraktioner inom transhumanismen. Oavsett vad man anser om transhumanismen som idé så kan det vara värt att följa debatten och läsa några av böckerna i ämnet. Det ger en försmak av vilka utmaningar vårt samhälle står inför och vad som blir framtidens politiska frågor.

Allt fler undersökningar som förut krävde högutbildad sjukvårdspersonal eller dyr utrustning blir nu möjlig att utföra i hemmet till en låg kostnad. Exempelvis följande.

Fertilitetstest för män:

Fertell Male Fertility Home Test

Developed by the University of Birmingham in collaboration with London based medical devices company Genosis, this OTC mobile sperm counter will be available in the UK in a matter of days.

Glukosmätare:

Oculir Glucose Measurement: The Eyes Have It

Oculir, a new company hoping to make a blood sugar monitor that works by scanning the conjunctiva

Eller varför inte samla all hälsoinformation på handleden:

It’s All in the WristClinic

The WristClinic measures, records, and displays your vitals, and even acts as a one-lead EKG

Läs även vad Eudoxa skriver om framtidens sjukvård.

Shanghais lösning: auktionera ut ett begränsat antal nummerskyltar, så att nybilsregistreringen hålls nere och bygg ut tunnelbanan.

A Glimpse of the World: The Great Leap: Scenes from China’s industrial revolution

In Shanghai, for instance, if
you want a new car you not only have to go buy it, you have to bid for a license plate – in an effort to control the growth in autos, the city
allows only about 6,000 new plates a month, and in June’s auction they went for more than $4,000 apiece. Not only that, but they’ve built a
remarkably good subway system, designed to persuade people to hold off buying cars.

Kanske vore ett alternativ till trängselskatt: auktionera ut rätten att köra bil i innerstan t.ex. under en månad. Skulle förmodligen hålla kostnaden långt under de 3.8 miljarder som är den estimerade för experimentet i Stockholm.