Efter bron (ja, Öresundsbron, alltså) blev färdig har vattnet i Öresund blivit friskare.

Nytt liv i sundet efter bron

–Jag blev oerhört glad. Det visar att vi människor kan påverka vad som sker i havet.

Självklart kan människan påverka naturen. Vi, och vår teknologi, är ju också en del av den. Människan har utvecklats från samma hav som flyter under Öresundsbron och såväl havet och bron som människan är sammankopplade.

Många ser människan och tekniken som väsensskild från naturen. Som om människan rubbat balansen i naturen med sin utveckling. Så är inte fallet. Även staden, stålet och betongen är skapelser av evolutionen, men de har skapats via människan. Det finns inget “originaltillstånd” i naturen, inget som är “rätt” medans människans påverkan är “fel”.

Betyder det att vi kan smutsa ned och förstöra utan att bry oss om konsekvenserna? Nej, givetvis inte. Däremot betyder det att vi måste acceptera vår roll som medvetna, skapande varelser. Vi kan förstöra, men vi kan också bygga upp. Vi kan döda, men vi kan också skapa liv. Vi kan smutsa ned, men vi kan också rena och förnya.

Det går att bygga en stad lika angenäm att promenera omkring i som en skogsdunge en vårdag. Det går att sänka andelen växthusgaser i atmosfären och samtidigt behålla bilar, flygplan och månlandare. Det går att bibehålla ett rikt djurliv i oceanerna samtidigt som alla människor, to.m. Japaner och Norrmän, får mat för dagen. Allt detta går, och det kommer att ska detta århundrade.

Skillnaden i synsätt, mellan å ena sidan människan som avart och “smutsig” jämfört med den “rena” naturen och människan som en skapande kraft som är del av naturen bildar en av 2000-talets stora konfliktytor.

Andra bloggar om: technogaianism, socialekologi.

Lite siffror vi aldrig lär få se i svensk media.

Majority of Iraqis Endorse Election and Show Optimism

Overall, 64% of Iraqis say that Iraq is heading in the right direction, while just 36% say it is heading in the wrong direction. This represents a sharp upward movement from when the International Republican Institute asked this question in November 2005 and just 49% said that Iraq was headed in the right direction and 36% said the wrong direction. The only other time that IRI has found such a high number expressing such optimism was in April 2005—also just after an election—when 67% said the country was headed in the right direction and 20% the wrong direction.

Eller:

Iraqis overall have a positive view of the toppling of Saddam Hussein. Asked, “Thinking about any hardships you might have suffered since the US-Britain invasion, do you personally think that ousting Saddam Hussein was worth it or not?” 77% say it was worth it, while 22% say it was not.

Siffrorna visar också tydligt att det är Sunni-muslimerna som saknar Saddam-tiden mest samt vilket stort gap det är mellan Sunni och övriga Irak.

Det är bara att hoppas att optimismen håller i sig och världen slipper mer våld. Processen skulle givetvis ha snabbats upp om länder som Frankrike, Sverige m.fl. hjälpte till.

Mer om Irak hos R.J. Rummel.

Det händer saker i Afghanistan också.

Mathias Sundin skriver sammanfattningar av Lars Leijonborgs bok om globaliseringen. Han har kommit till kapitel 3 och det återkommande ämnet är Kina och Indien. Följande stycke får mig att småle åt Malmös nyfunna stolthet för sin nybyggda skyskrapa, Turning Torso. I Shanghai har man 4000 skyskrapor att vara stolt över.

Malmö har åtminstone två ringleder. Det är en mer än Stockholm.

Kapitel tre – Personliga intryck från världens hetaste tillväxtregioner

Lars Leijonborg besökte Kina första gången 1980. Nu 25 år senare känner han inte igen en enda gata, inte ett enda hus, det känns som allting förändrats. Då fanns det i Shanghai enstaka skyskrapor, nu över 4000. I 20 år har man i Stockholm diskuterat en ringled, i Shanghai har de byggt sex stycken. I Kinas yngsta och rikaste stad Shenzhen produceras 70 procent av alla fotokopiatorer och 80 procent av alla konstgjorda julgranar(!).

För övrigt ett ganska trevligt sätt att diskutera och sammanfatta en bok på, det där med att blogga om varje kapitel för sig.

En till post om arbetsförmedlingen, denna byråkratibjässe som kostar 70 miljarder (!!) årligen. Förrutom att annonsera för att uppmana folk att sluta jobba så lyckas man faktiskt ibland även förmedla arbeten mellan arbetsgivare och arbetssökanden. Ett om året, per anställd, närmare bestämt.

Varje arbetsförmedlare förmedlar ett jobb per år

Man har låtiti RUT räkna på hur många jobb en arbetsförmedlare förmedlar. Svaret är beklämmande ett jobb per förmedlare och år.

I Kina och Indien har man redan börjat planera vad man ska göra för att möta attacken från den svenska, hypereffektiva arbetsmarknaden.

Eller inte.

Mycket har skrivits om Googles filtrering av sökord i Kina. Få saker har man däremot läst från Kina. Därför kan följande text vara av intresse:

China and the Internet: It’s access, stupid.

Chinese people today have access to a plethora of information, and hundreds of thousands of Chinese share their opinions online on topics that were considered taboo only a few years ago. Yes, some sites are blocked. Yes, some topics better be avoided. And yes, self-censorship is routine. But any tech savvy teenager could teach you a dozen ways to access a blocked web site, and, with all due respect, a news report about elections in America/Palestinian Authority or even the latest shenanigans of Brad and Jennifer advances the cause of freedom and normality much more than a photo of the Dalai Lama or the online manifesto of the FaLunGong.

Fortsättning:

It is necessary to set ground rules for U.S. companies operating abroad, but as far as China is concerned, the imperative should be to allow access to as many people as possible. After that, when 400 million Chinese citizens are online, leave it to the market to bring down the walls.

(Min emfas.)

Följande citat från PM Nilssons ledare häromdagen visar hur statsministern slingrar sig som en hal ål under KU-förhören.

PM Nilsson: De (an)svarslösa

Han hade naturligtvis dragit igång statsapparaten om han hade fått veta vad som hänt, men förloppet hade ändå inte ändrats om han hade fått ta del av den mycket tydliga vetskap som fanns hos UD eftersom det var UD som hade ansvaret, men det totala ansvaret hade statsministern och om någon kritik ska riktas så är det mot Persson och inte mot de tjänstemän på UD som uppenbarligen inte skött sitt jobb eftersom de var de bästa tänkbara att hantera krisen.

Hängde du med? Nej, det var heller inte syftet. Ålen är hal av en anledning: den ska kunna slingra sig.

Det är alltså människor som Göran Persson som styr det här landet. De förfogar över världens största statsbudget per capita. De kontrollerar vår sjukvård, skola och vårt försvar. De stiftar våra lagar.

När vi för cirka hundratalet år sedan gav upp religionen som den fasta, trygga punkten i tillvaron, ersattes den av staten och folkhemmet. Det var en mental revolution som förändrade samhället i grunden.

Det är hög tid för en ny sådan revolution.

Jag hoppas och tror att när vi om 20-30 år tittar tillbaka och läser bl.a. protokollen från KU-förhören tänker “hur tusan kunde vi lämna över så mycket makt till dessa människor?”. Samma tanke som vi idag kan få om vi läser om 1800-talets präster och dess makt över människors tankar och tillgångar.

Religionen hade sin tid i vårt samhälle. Den stora staten hade sin – och den är över nu.

Jag skulle vilja tacka Göran Persson för att han så tydligt visar varför.