Dags igen för Skiftesföreläsning pÃ¥ Malmö Högskola. Den här gÃ¥ngen var det Anna Svartbeck Lilja som talade. Hon arbetar som omvärldsanalytiker pÃ¥ Region SkÃ¥nes Omvärldsanalysenhet och föreläsningens titel var “Framtiden – en vetenskaplig blick i kristallkulan”. SvÃ¥rt att motstÃ¥ för en framtidstänkare, sÃ¥klart.

Mycket av själva föreläsningen cirklade kring yrkesrollen som omvärldsanalytiker (“glaskulefolket”). Vilket värde kan en omvärldsanalytiker tillföra en organisation? Arla och Maersk lyftes fram som exempel angÃ¥ende hur de hanterade publiceringen av karikatyrerna pÃ¥ en religiös profet i en dansk tidning. Maersk hade tidigt förstÃ¥tt att publiceringen kunde fÃ¥ betydelse pÃ¥ nÃ¥gra av deras nyckelmarknader och klarade sig ocksÃ¥ utan större pÃ¥följder av händelsen. Arla, däremot, fick stora problem. Denna skillnad tillskrevs hur de bÃ¥da hade hanterat omvärldsbevakningen.

Lilja nämnde hur hon sÃ¥g det samtida samhället som ett “interaktionssamhälle”, där produktion av fysiska varor och kunskap förlorat i betydelse till förmÃ¥n för interaktion och kommunikation. (Känns det igen?)

Föreläsningen avslutades med frågan om framtidsforskning verkligen kunde kallas vetenskaplig? Svaret var att, nej, man kan inte bevisa framtiden, alltså är det ingen vetenskap. Däremot kan olika analysmetoder ge olika bra resultat när man försöker gissa sig till vad som skall hända och förbereda sig för detta och utvecklingen av dessa metoder kan klassificeras som vetenskap. (Karl Popper skulle antagligen ha nickat gillande inför detta.)

Vid den obligatoriska efterföljande frÃ¥gestunden fick man en mental ögonblicksbild av den ungefär 40-hövdade publiken. FrÃ¥gorna rörde sig runt alla möjliga ämnen och man sÃ¥g uppenbarligen Lilja som just kristallkule-orakel med svar pÃ¥ allt frÃ¥n hur Bush borde agerat efter Kathrina-orkanen (publiken var övertygade om att de skulle skött det bättre) till hur det faktum att Kina och Indien reser sig ur fattigdomen pÃ¥verkar oss i Sverige och hur vi ska “möta hotet”.

Det var en tämligen dyster bild som målades upp av fråge-bombardemanget mot Lilja. Krig och elände och pandemier, ja också var det där med att Kina och Indien reser sig ur fattigdomen. Lilja själv avslöjade att hennes syn på mänskligheten var pessimistisk. Vi stod inför en annalkande utrensning. Armageddon. Hugaligen.

FrÃ¥gorna fick mig att fundera över hur viktig just själva frÃ¥gan är när man blickar mot framtiden. Tre miljarder människor blir rikare och friskare och man ser det… som ett hot! Hur ser ens världsbild ut när man gör detta? Varför är det ingen som ser möjligheterna? Varför är det ingen som glädjs Ã¥t den enorma förbättringen av levnadskvalitet som blir följden av rikedomen?

Svaret är att man ser det som ett hot därför att förändringen i omvärlden kan leda till en förändring av ens egen livssituation. I ett samhälle som lider av trygghetsnarkomani är all förändring av ondo.

Det är då man önskar att tre miljarder människor ska kastas tillbaka ned i fattigdomen. Att utvecklingen ska stanna av. Att det är bra som det är.

Men tro mig. Det är ingen bra strategi.

Den visar dessutom på en riktigt vidrig människosyn.

8 Thoughts on “Skiftesföreläsning pÃ¥ MAH, Anna Svartbeck Lilja

  1. Fredrik on 2006-3-7 at 10:15:06 said:

    Bra skrivet! Slutklämmen skulle behöva spikas upp pÃ¥ de flesta svenska politikers arbetsrum….

  2. apa tycka, apa skriva on 2006-3-7 at 12:15:21 said:

    > Svaret var att, nej, man kan inte bevisa framtiden, alltså är det ingen
    > vetenskap.

    Right. Då är inget utom matematik och teoretisk filosofi vetenskap, eftersom man inte kan bevisa något om världen.

  3. apa tycka, apa skriva on 2006-3-7 at 12:17:17 said:

    Vetenskaplighet beror istället på om man ändrar sina teorier när deras förutsägelser visar sig felaktiga, och på hur upprepbara ens experiment är.

  4. SvenT on 2006-3-7 at 12:34:29 said:

    Ja, Det mÃ¥ste finnas mÃ¥nga människor med positiv framtidstro ocksÃ¥ – eftersom det föds 75 millijoner nya barn varje Ã¥r.

    Min profetia är att om 5 Ã¥r har all reliogiositet av all slag – Kristendom, Judendom, Islam , Hinduism, Buddism etc upphört att existera –

    Kvar finns kapitalism, Teknik och vetenskap, självförverkligande.

    Alla inseer att man har ett liv Рdet m̴ste levas nu ! Р( Men med f̦rnuft och omtanke om framtida generationer )

  5. SvenT on 2006-3-7 at 12:58:17 said:

    Det Jag menar med att reliogisetet upphört är att ingen kan med trovärdighet hävda att han eller hon fått sitt mandat av Gud eller att man tillhör nått särkillt utvalt folk. Alla männsikors lika värde kommer vara tydligare.

  6. Pontus Holmberg on 2006-3-7 at 17:17:51 said:

    Det förefaller för mig vara självklart att studier av framtiden går att genomföra med vetenskaplig höjd. Men forskningen kring detta brottas alltid med de subjektiva tolkandet som utgör en viss del av själva ämnesstudierna. Men ur subjektiviteten och jämförelsen mellan de olika tolkningarna uppstår kanske någon form av objektivitet? Nationalekonomi tycker jag förefaller vara ett klassiskt exempel på ett ämne som bemästrar att vara vetenskapligt trots att man exkludera en massa verkliga tillstånd som råder som påverkar nationalekonomin.
    Pontus Holmberg/omvärldsanalytiker

  7. Erik Starck on 2006-3-8 at 23:11:28 said:

    apa tycka, apa skriva skrev:
    “Vetenskaplighet beror istället pÃ¥ om man ändrar sina teorier när deras förutsägelser visar sig felaktiga, och pÃ¥ hur upprepbara ens experiment är.”

    Precis. Därför kan metodutvecklingen klassas som forskning.

    SvenT skrev:
    “Min profetia är att om 5 Ã¥r har all reliogiositet av all slag – Kristendom, Judendom, Islam , Hinduism, Buddism etc upphört att existera”

    5 år är nog lite väl kort tid.

    Pontus Holmberg:
    Det är ju en intressant filosofisk fråga men rätt ointresant för den som arbetar i yrket kan jag tänka mig? Förrutom vad gäller metodutvecklingen. Det har såklart ett stort värde att veta vilka metoder som ger bäst resultat.

  8. Pontus Holmberg on 2006-3-13 at 12:12:45 said:

    Erik Starck: Helt rätt tycker jag. Det är i metoden man skapar legitimitet till ämnet. Om metoden i sig är bra kan ämnesstudier av pokemon vara högst vetenskaplig..:)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Post Navigation