Google lanserar automatisk översättning, i första hand från arabiska till engelska. Inte den första översättningstjänsten på nätet, men det är alltid intressant att se vad Google har för sig. De är de okrönta kungarna av informationshantering och deras storlek ger tjänsterna de lanserar extra stor påverkan.

Official Google Research Blog: Statistical machine translation live

Several research systems, including ours, take a different approach: we feed the computer with billions of words of text, both monolingual text in the target language, and aligned text consisting of examples of human translations between the languages. We then apply statistical learning techniques to build a translation model. We have achieved very good results in research evaluations.

Den “heliga graalen” för översättningsmjukvara är att kunna översätta ett talat samtal i två språk i realtid. Jag tror inte det är detta Google i första hand eftersträvar, snarare vill de kunna agera som en lins genom vilken man kan läsa allt som skrivits på internet, även sådant som skrivits på ett språk man inte förstår. En fantastisk möjlighet i sig för mänskligheten att bryta ned språkbarriären mellan våra kulturer, men inte lika revolutionerande som en fullskalig realtidsöversättning med röstigenkänning och talsyntes.

Däremot kan deras tjänst användas som delkomponent tillsammans med andra system varav flera av systemen mycket väl kan vara byggda av Google själva.

Låt oss fundera lite över hur en möjlig utveckling kan se ut i Google-land inom kanske 5-10 år.

I veckan lanserade företaget sitt superenkla 3D-modelleringsverktyg, ett program som gör det enkelt att skapa 3-dimensionella modeller av t.ex. ditt hus eller något föremål.

Med programmet kan man också enkelt lägga in sina modeller i Googles populära kartprogram Google Earth. Tanken är alltså att folk ska skapa modeller av sina egna hus eller bostadsområden och lägga in i kartprogrammet och på så sätt skapa en 3-dimensionell modell av världen.

Addera till detta sedan Googles kommunikationsverktyg, Google Talk, med vilket man kan prata med andra via internet och vi har flera intressanta pusselbitar att bygga tjänster av.

T.ex. hade Google, tillsammans med sina användare, kunnat skapa en 3-dimensionell modell av hela vårt jordklot, där det är möjligt att promenera omkring och med ett musklick “resa” till andra platser och prata med andra människor. Med översättarprogrammet behöver du inte ens kunna språket. Hela världen ligger bokstavligen för dina fötter, paketerad och presenterad av Google (och gissningsvis full av AdSense-annonser).

En sådan tjänst skulle bara vara möjlig om användarna själva hjälpte till att skapa världen. Google tillhandhahåller enbart plattformen för andra människor att bygga på. Därför blir det mycket svårt för Googles ledning att planera eller ha en långsiktig tydlig strategi, åtminstone om den ska vara baserad på någon slags styrning och kontroll. Det enda de kan göra är att erbjuda verktygen för att släppa loss människors kreativitet och sedan se vad som händer.

Därför är Google ett bra exempel på ett företag med användardriven innovation. Det återstår att se vart detta leder. Ingen vet, inklusive Googles ledning (även om de gärna ger intrycket av motsatsen). De är lika mycket i händerna på internets innovativa och svårkontrollerade kraft som alla vi andra.

Däremot är de smarta nog att utnyttja den.

Uppdaterat: här finns ett exempel på hur en 3D-modell i Google Maps kan se ut.

Get ready for 24-hour living

Modafinil is just the first of a wave of new lifestyle drugs that promise to do for sleep what the contraceptive pill did for sex – unshackle it from nature. Since time immemorial, humans have structured their lives around sleep. In the near future, we will, for the first time, be able to significantly structure the way we sleep to suit our lifestyles.

Teknikutveckling handlar om ökad förståelse och kontroll. De båda hör samman. När vi förstår ett fenomen kan vi kontrollera det. Därmed ökar möjligheterna – och valfriheten. Flera saker som ligger utanför vår kontroll idag kommer vi att kunna kontrollera i morgon. Sömn. Våra gener. Vädret.

På sätt och vis är det som att bli vuxen. Man kan bestämma själv men man måste också börja ta ansvar. Den tekniska utvecklingen är därmed ett steg i mänsklighetens mognadsprocess.

Dagens nummer av Computer Sweden innehåller en recension skriven av undertecknad. Den handlar om boken Democratizing Innovation skriven av Eric von Hippel. Boken tar upp hur företag kan utnyttja den innovativa kraften hos sina kunder för att vidareutveckla sina produkter:

Framtidens innovationer skapas av alla

Tack vare kommunikationstekniken och billig och användarvänlig mjukvara kan kunderna numera inte bara lämna feedback på produkter utan vidareutveckla dem och själva stå för innovationen. Kloka företag utnyttjar denna innovativa kraft.
Mindre kloka tar en stor risk i att inte göra det.

Ett exempel på hur man INTE ska agera finns på annat ställe i samma tidning. En modelljärnvägsintresserad man som utvecklat ett program för att styra sina järnvägar och sedan släppt det som open source fick en räkning från företaget KAM, som tillverkar modelljärnvägarna, som ersättning för patentintrång:

En man gjorde ett program för att styra modelljärnvägar och släppte det med öppen källkod. Nu har han fått en räkning för patentintrång.

Lego Mindstorms, som jag nämner i recensionen, har dessutom den goda smaken att just idag annonsera att deras operativsystem för sina robotar blir open source, vilket snappats upp av bl.a. bloggen O’Reilly Radar:

Soeren Lund, director of Lego Mindstorms NXT, today announced at our CustomerMade conference in Copenhagen that the Mindstorms NXT operating system is to be open sourced.

Även Chris ‘The Long Tail’ Anderson skriver om detta.

Vi får väl se om något år vilken av strategierna som är bäst. Att göra som KAM och stämma sina kunder eller att göra som Lego och öppna upp sina egna produkter för vidare innovation. Själv håller jag på von Hippel och Lego.

Wille Faler har ett bra inlägg om demokrati:

The Libertarian In Room 101: Demokrati och frihet – skilda ting som ibland samexisterar

Så skilj på begreppen: äganderätt, individuell frihet och mänskliga rättigheter är inte en del av demokratin, de samexisterar med den, men kan likaväl i extremfall stå i konflikt med den.

Detta blir extra viktigt och särskilt uppenbart om man tänker bort begreppet nationalstat. Allt fler av våra politiska frågor är globala. Nationalstaten hade sin höjdpunkt under 1900-talet men har sedan dess falnat i viktighet. Därmed försvinner också fundamentet mot vilket den representativa demokratin vi vanligen tänker på när vi använder ordet demokrati lutar sig.

Din egen personliga frihet har mycket mer att göra med huruvida du kan flytta vart du vill, säga vad du vill, handla med vem du vill eller slippa våld och hot riktat mot din person än om Göran Persson eller Fredrik Reinfeldt är statsminister i landet du för tillfället råkar bo i. Särskilt sant blir det när skillnaderna mellan de politiska alternativen är så små som de är i Sverige.

Faktum är att man kan vända på demokratibegreppet och hävda att demokrati har med att själv välja vilket politiskt system man vill leva under eller vilken geografisk plats man vill leva på snarare än att välja vilket parti som ska representera dina åsikter i en lagstiftande församling.

Möjligen är ordet demokrati (folkstyre) fel för att beskriva ett sådant val. Ett möjligt ersättningsord skulle kunna vara emikrati, en hopslagning av orden emigrant och demokrati. Istället för att en samling människor inom ett geografiskt och administrativt område tillsammans bestämmer vem som ska få stifta lagar som påverkar deras liv och begränsar deras frihet så väljer en enskild individ från flera alternativ av samhällsmodeller.

Wille Faler är för övrigt själv ett exempel på en emikrat eftersom han emigrerat från Sverige och istället valt England.

Skillnaderna mellan ett demokratiskt samhälle och ett emikratiskt är stora. Bl.a. måste den sittande lagstiftande församlingen inte bara hålla sina nuvarande medborgare nöjda utan även locka till sig nya i konkurrens med andra länder. Det sker också över tiden en talent drain från en viss typ av land till en annan. Denna rörelse kan förstärka politiska eller demografiska trender. T.ex. skulle Sverige kunna tömmas på entreprenörer om de känner att gräset är grönare någon annanstans.

Ett “emikratparti” skulle bli ett av Sveriges största partier. Sedan Göran Persson blev statsminister har 350’000 svenskar emigrerat. Något säger mig att den siffran inte kommer minska. Framtiden tillhör emikraterna.

Trots att de inte är så många så har de (vi?) stor makt. Åtminstone om man ska tro Jupiter Research.

Ignore bloggers at your peril, say researchers

Bloggers and internet pundits are exerting a “disproportionately large influence” on society, according to a report by a technology research company. Its study suggests that although “active” web users make up only a small proportion of Europe’s online population, they are increasingly dominating public conversations and creating business trends.

Om det är något stort skifte som skett mellan 1900-talet och 2000-talet så är det övergången från en centralistisk struktur till en nätverksbaserad på många olika håll i samhället.

Internet har förändrat (eller håller på att förändra) telekommarknaden, musikbranschen och radio- och TV-branschen från att ha varit hierarkiska, centralistiska strukturer till att bli nätverksbaserade. De gamla nationalstaterna förlorar sin position som central maktfaktor till förmån för snabbrörliga individer och företag. T.o.m. gamla industriföretag som Volvo eller SKF har på kort tid förändrats och blivit snabbfotade (nåja) nätverksföretag. Varumärket Volvo är idag bara toppen på en näringskedja som förgrenar sig till alla jordens hörn. En pulserande organism av underleverantörer och ständig innovation.

Vissa andra branscher har än så länge klarat sig från strukturomvandlingen, bland dem energisektorn i form av elbranschen och oljebranschen. Även dessa kommer dock att mötas av en annalkande grundläggande förändring av affärslogik och distributionskedjor. Bränsleceller, solceller och vindkraft skiljer sig markant från t.ex. olja och kärnkraft i att de alla kan paketeras som billiga och enkla konsumentprodukter och därmed rubba balansen mellan de gigantiska energiföretagen och de enskilda individerna. En balans som fram tills nu lutat kraftigt mot energibolagens favör.

Som exempel kan nämnas trenden i USA att “go off the grid”, alltså att koppla bort sig från elnätet och bli självförsörjande på energi:

Off the grid or on, solar and wind power gain

Amid soaring electricity prices, the renewable energy industry is increasingly being driven by families such as the Doucettes who choose to be off the grid for environmental or political reasons and by a much faster-rising number of Americans adding solar and wind systems to grid-connected houses.

Detta är positivt av flera anledningar. Innovationstakten ökar på en konsumentmarknad som blir mer diversifierad. Miljöpåverkan kan därmed bli mindre. Maktbalansen förskjuts från globala jätteföretag till konsumenten och samhället blir till på köpet mindre sårbart då den hierarkiska strukturen löses upp till en bestående av fristående noder. Vår energiförsörjning står och faller inte längre med några tunna ledningar genom en skog i Småland.

På samma sätt som t.ex. TV-mediets övergång från en centralistisk broadcastmodell till den nätbaserade P2P-distributionen innebär att den statliga kontrollen och möjlighet att beskatta innehållet minskar så kommer övergången från centralistiskt distribuerad energi till lokalt producerad att ytterligare minska statens och de globala megaföretagens makt. Den ena strukturomvandlingen för den andra med sig i vad som inte kan beskrivas som något annat än en lavin av förändring.

Detta, om något, är vad som karaktäriserar den tid vi just nu lever i. Det monolitiska pyramidsamhället är dött. Länge leve det organiska nätverkssamhället.

Bra text i dagens Sydsvenskan om hur nya format att distribuera kultur (i det här fallet handlar det om musik) förändrar konsumtionsbeteendet.

Sven Nilsson om mp3

Jag vill inte samla eller “äga” musiken, jag vill använda den, jag vill röra mig fritt över stora områden och jag är givetvis beredd att betala för det. Men priser satta utifrån lp-eran är inte anpassade efter hur musiken används idag. Min månadslånga utflykt i electronicavärlden omfattar ett fyrtiotal artister och kanske 450 musikstycken.

Rimmar väl med vad Jeremy Rifkin skriver i Age of Access, som jag nämnt förr på bloggen.

Via codemode.