Det pågår en ganska intressant debatt i foto-Sverige om digital efterbehandling av bilder och särskilt bruket av det s.k. kloningsverktyget. Alltså, möjligheten att sudda bort föremål ur en bild t.ex. en störande skylt i bakgrunden eller en servett på ett bord.

Det är ordföranden i Pressfotografernas klubb, Pawel Flato, som stÃ¥r bakom upprinnelsen till brÃ¥ket genom att säga att det är OK att “klona bort” en servett ur en porträttbild. Som alltid med sÃ¥dana här debatter finns det flera intressanta vinklar.

  • Tekniken öppnar upp en möjlighet att göra nÃ¥got, sänker kostnaden för att utföra en viss förändring, och vips har man förändrat spelreglerna. Detta händer sÃ¥ otroligt ofta och ändÃ¥ verkar det som alla blir lika förvÃ¥nade varje gÃ¥ng det sker.
  • Debatten inom pressfotografin svävar kring trovärdigheten. Pressfotografen är ett gammalt yrke och det har vuxit fram etiska regler över en lÃ¥ng tid. Men hur relevanta är dessa regler i en tid dÃ¥ vem som helst kan publicera vad som helst när som helst?
  • Artikeln frÃ¥n Pressfotografernas klubb förmedlar bilden av ett slutet sällskap där särskilda regler gäller. Det är ett pressfotografernas skrÃ¥ vi fÃ¥r inblick i. Detta är sÃ¥ väsenskilt frÃ¥n bloggandet att det nästan blir svÃ¥rt att jämföra. Det är tvÃ¥ helt olika världar. TvÃ¥ paradigm.
  • Bloggare och journalister jämförs ofta, men dÃ¥ ofta enbart frÃ¥n vad de skriver. Bloggandet är hittills mestadels ett textmedium (jo, jag vet, mobilbloggandet kretsar kring bilder men det är en helt annan slags bloggande) men man glömmer lätt att en dagstidning bÃ¥de är ett textmedium och ett visuellt medium. När fÃ¥r vi se bloggarna lära sig mer om den visuella biten? Jag hade själv gärna gjort det. HÃ¥ll ögonen öppna för den estetiska utvecklingen av berättarkonsten via bloggandet. Det handlar om mer än bara en ny template i WordPress.

I en stor genomgång i senaste numret av Kamera & Bild svarar alla de större dagstidningarna att de absolut inte accepterar kloning på bilder, däremot är t.ex. beskärning av bilder OK. Expressens Per Kagrell svarar:

“Det som kan betecknas som vanligt traditionellt mörkrumsarbete, (exempelvis beskärning, tonförändringar och färgjustering) ska givetvis göras sÃ¥ att fotografens intentioner med bilden kommer fram.”

De etiska reglerna har alltså vuxit fram baserat på vad som gick att göra enkelt med den dåvarande tekniken. Hade Photoshop funnits för 50 år sedan hade garanterat de etiska reglerna sett annorlunda ut. Förhållandet mellan vad tekniken möjliggör och de regler som växer fram är mycket intressant att fundera över och debatten lär fortsätta. Tills vidare kan ni vara tryggt förvissade om att ser ni en servett fotograferad i en tidning så är den helt 100% äkta och trovärdig.

One Thought on “När blir bildförbättring manipulation?

  1. Helt spontant, och utan att ha följt någon debatt:

    Om man beskär bilden får man ett bildutsnitt som fotografen kunde fått gneom att ha tagit ett steg åt sidan, eller zoomat lite. Men när man klonar får man bilder som inte hade kunnat tagits utan att fotografen ändrat i motivet, till exempel plockat bort servetten. Och är inte en pressfotografs uppgift att se, inte ändra?

    Om reglerna är stabila vet läsaren – och tittaren – vad som gäller.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Post Navigation