Bloggen TV Squad lyfter fram en intressant fråga:

A rant from David Cross, a plea for AD on demand – TV Squad

And would you pay a subscription fee to keep the show in production?

I det här fallet handlar det om TV-serien Arrested Development som hotas av nedläggning. Serien är tros detta populär inom ett visst segment av publiken. Nu ställs alltså frågan om seriens publik skulle kunna tänka sig betala på förhand för att få se fler avsnitt av serien. Alltså, bli ett slags investerare kanske t.o.m. riskkapitalister.

Det finns andra TV-serier jag gärna hade sett fler avsnitt av. Futurama är ett bra exempel. Den lades ned efter fem år trots hyfsade (men inte tillräckligt bra) tittarsiffor. Hade det funnits möjlighet för seriens fans att gå samman och finansiera fler avsnitt hade det säkerligen varit görbart att få det att gå ihop finansiellt.

Låt säga att t.ex. en halv miljon människor går samman och betalar 300 kr var till en fond. Det är 150 miljoner kronor, vilket borde räcka för att producera ett par avsnitt, säg 10 st, av serien. Sedan säljer man dessa från en hemsida. Folk som investerat får ladda hem avsnitt gratis, andra får betala. En viss procent av intäkter i vinst går tillbaka till de som investerat.

Nu har man uppnått ett par saker:

1) Man har finansierat, producerat och distribuerat (och marknadsfört) en TV-serie utan inblandning av ett större mediabolag.

2) Det finns en halv miljon människor med en insats, om än blygsam, i produktionen. Det innebär en halv miljon människor som förlorar pengar (om än allt sÃ¥ lite) pÃ¥ piratkopiering. Dessa människor kommer att fungera som “poliser” om avsnitt av serien dyker upp pÃ¥ olagliga nedladdningssajter.

3) Sannolikheten är stor att folk som trots detta laddar ned avsnitt av serien utan att betala för sig faktiskt känner nÃ¥gon som investerat i serien. Det är inte längre ett anonymt och “ondskefullt” mediabolag som drabbas utan grannen, arbetskamraten, släktingen.

4) Relationen investerare -> producent -> konsument är omvänd.

Är det månne så här framtidens mediaproduktion går till?

Om det fungerar för media, varför inte för andra produkter? Konsumentelektronik? Kläder? Möbler? Mat? Läkemedel?

Uppdaterat, taggar: fildelning, piratkopiering, upphovsrätt, affärsutveckling.

4 Thoughts on “Betala för talang – innan den skapar. Lösningen pÃ¥ piratkopiering?

  1. Ett kul exempel är Momus som till ett av sina album tog betalt för att skriva låtar om vad folk än ville. Flera musiker, privatpersoner och ett community fanns bland de 42 som betalade för att få en låt tillägnade sig. Skivan betalt innan den ens gjordes!

  2. Fredrik on 2006-6-13 at 13:12:29 said:

    Väldigt intressant och bra förslag. Det finns helt klart någonting att experimentera med här!

    Oavsett detta ser man alltmer den tightare kopplingen konsument-produkt/bolag i form av community-forum odyl ur vilket förhoppningsvis liknande företagsmodeller uppststår. Skulle heller inte förvåna mig om något liknande redan hänt i någon form, har vissa minnen av åtminstone informella försök till ovanstående.

  3. Christian on 2006-6-13 at 22:28:35 said:

    Kanske skulle det vara möjligt för vissa serier, men rent allmänt? Tveksamt. Att 500 000 människor skulle vara villiga att betala 300 kr för något sådant tycker åtminstone jag låter mycket, mycket tveksamt. Kanske 5000 personer, eller om det är något riktigt populärt, 50 000. Men kanske kan det räcka, ditt exempel med 15 miljoner kronor per avsnitt låter väldigt överdrivet för en vanlig serie.

    Och vad gäller andra produkter så är det väl bara kapitalism? Vilket ju inte är någon ny uppfinning. Eller tänker du dig att aktieägarna ska vara mer delaktiga i produktionen? Problemet är att herr Svensson inte vet något om läkemedelstillverkning.

  4. Erik Starck on 2006-6-14 at 09:30:53 said:

    Hej Christian!
    Exemplet gäller en redan etablerad TV-serie med miljonpublik, som t.ex. Futurama, Arrested Development m fl. Självklart extremfall. Principen är dock skalbar.

    Visst är det gammal hederlig kapitalism, fast med twisten att ägarskapet är mer utbrett och investeringen mer projektinriktad än normalt, då man investerar i företag med den infrastruktur det innebär.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Post Navigation