Testar att blogga från Flock version 0.7.4.

Tidigare versioner kändes lite instabila men den här verkar än så länge bra. Kanske dags att byta ut Firefox.

Flock är, för er som inte känner till det, en webbrowser med massor av funktioner inbyggda som passar bloggare.

technorati tags:

Jan Kallberg har ett bra debattinlägg i fredagens Computer Sweden. Det handlar om hur den accelererande automatiseringen kommer att utmana industrialismens syn på arbete, produktivitet och fritid. Han skriver:

Tanken att endast de som är 20–50 år gamla är produktiva bygger på tre antaganden: att vi utför ett fysiskt ansträngande arbete, att vi tappar förmågan att vara produktiva kort tid efter uppnådd medelålder och att effektiviteten i samhället är statisk.
Inget av dessa antagande stämmer.

Vidare:

Om marknaden tillåts fungera utan politiska fornlämningar från industrialismen kommer vi att få en tillväxt som gör att det inte finns några arbetslösa – arbetsuppgifterna har tagits över av nanoteknik och intelligenta system som är så effektiva att vi är försörjda av överskottet och kan gotta oss hela dagarna.

Här fastnar dock Jan Kallberg själv i en statisk bild av marknaden. Han förutsätter att om kostnaden på mat, husrum och vård går mot noll så kommer människor att sluta arbeta. Ja, varför ska man arbeta om man inte måste för att slippa svälta? Vore det inte skönt att bara luta sig tillbaka och låta maskinerna sköta det tråkiga arbetet?

Visst, men det är inte samma sak som att incitamenten för att arbeta försvinner.

En marknad är ett sätt att organisera begränsade resurser pÃ¥ samt att effektivisera bruket av dem. Om resurserna “mat” och “husrum” blir sÃ¥ billiga att de i princip blir gratis kommer andra resurser att ta dess plats. Detta har vi redan sett tydliga tecken pÃ¥ under hela 1900-talet. T.ex. har andelen av vÃ¥r inkomst vi lägger pÃ¥ mat sjunkit kraftigt:

“In 1901, the Bureau of Labor Statistics reported that in major industrial expenditure item for families was food — half of spending in low-income third in more affluent ones. In 1999, food took only 15 percent of household
more than a third of that spending was for food prepared away from home”.

Istället för mat och skydd över huvudet köper vi märkeskläder, inreder våra hem med designade möbler, skönhetsopererar oss och spenderar pengarna på underhållning och upplevelser.

Detta skulle vi fortsätta göra även om maten och kläderna kunde produceras av en maskin till ingen kostnad.

Det är nämligen inte värme och skydd vi betalar för när vi köper märkesjackan utan status och uppskattning från andra. Oavsett hur mycket vi än automatiserar kommer status aldrig att bli gratis. Är det inte status så är det upplevelser, empati, skratt eller annan känslomässig stimulans vi betalar för.

Det kommer alltså att finnas incitatement att arbeta så länge det finns människor.

Dessutom är bilden av arbete som något tråkigt måste också en kvarleva från industrialismen. Många människor arbetar faktiskt för att det är kul och stimulerande:

A recent Gallup Panel poll finds that American workers most often say they like that their jobs offer them a sense of fulfillment, provide opportunities to help people, and give them autonomy in how they accomplish their tasks. More immediate concerns such as pay, benefits, and job security rank lower down the list.

Därför har också egenföretagandet exploderat i USA på senare år:

Among the fastest-growing: building finishing contractors (22.5 percent), Internet service providers (18.7 percent), nail salons (14.7 percent), electronic shopping and mail-order houses — including Internet-based consumer trade (12.7 percent), lessors of real estate (9.7 percent), formal wear and costume rental stores (8 percent) and motorcycle dealers (7.4 percent).

Unga amerikaner ser egenföretagandet som bästa sättet att kunna leva som man själv vill. Hur det ser ut i Sverige vet jag inte, men med den massiva ungdomsarbetslöshet vi lider av kan man inte annat än bli riktigt förbannad över den kreativa potential som går till spillo när en hel generation inte arbetar.

Jan Kallberg avslutar med:

Om samhället kan skapa resurser att försörja befolkningen utan att den behöver arbeta – då har vi nått längre än i dag.

Detta är ett typiskt kollektivistiskt ovan-i-från-perspektiv på arbete, där individen arbetar för samhällets skull och inte sin egen. Har man, som Jan Kallberg, den synen på arbete, då förstår jag att man kan tro att automatiseringen leder till frihet från arbete.

Om man istället tror att människor i ett rikt, utvecklat samhälle arbetar för att det är kul och stimulerande, att man tjänar pengar för att skaffa sig upplevelser och status och utveckla sig själv, ja dÃ¥ inser man att arbete – lustfyllt arbete – kommer aldrig att försvinna.

Kerstin Hallert lämnar Aftonbladet

“Läsarna ges uppfattningen att Hallerts synpunkter redovisats efter det att hon sett tv-programmet, vilket inte är möjligt eftersom det ännu inte sänts”, skriver Aftonbladet.

Om old media vill fortsätta vara garanten för trovärdighet och fakta måste de ta sig i kragen ordentligt. Nu är väl förvisso en TV-krönikör inte den viktigaste funktionen på en dagstidning, men Hallerts missöde är inte det första.

Även Resumé skriver om Kerstin Hallert.

Läs Peter Kadhammars text i Aftonbladet om Sveriges statsminister. Där finns ett stycke om ett en timme långt tal Göran Persson höll och den papperslapp med stödord han använde. På lappen står:

TACK 100 Ã…R
EKONOMI JOBB
BADTUNNA
ÄLDRE UNGA TÄNDER
GRÖNA

En ögonblicksbild så god som någon av valet 2006.

Via Jan Kallberg.

Återigen ett citat från bloggare Bildt. Den här gången om den förra borgerliga mandatperioden för ca tusen år sedan:

Valextra om Alliansmanifestet

Åren 1990 och 1991 ökade de statliga budgetunderskotten mycket snabbt som en följd av att ekonomin i dess helhet störtdök.

Under ̴ret innan det blev borgerlig regering ̦kade statens budgetunderskott med ca en miljard kr i veckan Рoch Sverige f̦rlorade ca 1 000 jobb i veckan under denna tid.

Givetvis hör det till den socialdemokratiska historieskrivningen att det var borgarna som orsakade nedgången (som alltså skedde innan de ens tog makten). Det är ju aldrig socialdemokraternas fel när något går snett. Antingen är det de borgerliga partierna eller så är det de giriga företagen eller (och detta har varit en favorit de senaste åren) så är det den föränderliga omvärlden och globaliseringen som ställer sig i vägen för socialdemokraternas välsignade och ofelbara politik.

Nåja, man kan fundera över vad som händer om socialdemokraterna får fortsatt förtroende. Trots en global högkonjunktur (som jag tror kan hålla i sig ett bra tag) så står Sverige inför ett demografiskt skifte som kommer att bli mycket dyrt med den samhällsmodell vi valt. Det kommer att tvingas fram obehagliga beslut som t.ex. sänkta pensioner.

Om socialdemokraterna vinner den här gången blir det deras sista vinst på mycket länge.

Bloggosfären är vid och omfamnar även f.d. statsministrar. Carl Bildts nya inrikespolitiska blogg är läsvärd. Nu senast handlar det om statens roll i globaliseringsprocessen:

“Politikens Verkningskrets”

Men nu har samhället genom avregleringar, öppnare gränser, den Europeiska Unionen och den accelererande globaliseringen i många avseenden fått nya möjligheter, och det medför att statens roll måste bli en annan.

Ja, nationalstatens roll i en tid då globaliseringen, de stora unionerna och de lokala regionerna och städerna tar över initiativet är onekligen en av de stora frågorna för 2000-talet.

Först ska man läsa Aftonbladets “avslöjande” för nÃ¥gra dagar sedan:

“Sahlin fixade ett toppjobb Ã¥t dotter”

Mona Sahlin (s) pekas i en blogg ut för att ha hjälpt sin dotter till ett toppjobb vid ambassaden i Washington.
I dag kan ärendet bli polissak.
– Jag är så upprörd att jag har ont i magen, säger Sahlin.

Sedan Expressens artikel i samma ämne:

I strid med ambassadens egna regler annonserades platsen inte ut och vikariatet tillsattes “informellt”.
Ann-Sofie Sahlin, 28, hänvisade till sin mamma när hon kontaktade ambassadens personalchef.

Det här osar katt och inte för att det har med kattbloggar att göra. Bloggen som Aftonbladet hänvisar till, Maktmissbruk, är en Blogger-blog med inga andra inlägg än det om Sahlins dotter.

Jag skrev tidigare om hur bloggarna blir journalisternas dyngsköldar. Hur då? Jo, när en journalist får nys om ett rykte de inte kan verifiera till 100% och därför inte vågar skriva om, kan de hitta en blogg på nätet som skriver om ryktet och sedan citera bloggen. Plötsligt blir det blogg-författaren som får ta skiten om ryktet inte är sant. Samtidigt får journalisten cred om ryktet visar sig stämma. Slugt och effektivt men inte särskilt renhårigt.

Nu undrar man om inte Aftonbladet tagit den här taktiken ett steg längre. Har de möjligen skapat en blogg själva, skrivit ett inlägg och sedan “scoopat” om att en blogg smutskastar Mona Sahlin? Bloggen Bent är inne pÃ¥ samma linje.

Om detta, att agera dyngsköld för journalister, blir bloggens största bidrag till svensk journalistik återstår att se. Lite trist vore det allt om så är fallet. Som bloggare bör man åtminstone vara vaksam på att det man skriver kan utnyttjas på det här sättet.

Bara ett litet tillägg till nedanstående inlägg om det socialdemokratiska mentala välfärdsmonopolet.

Jag fyllde 18 år i mars 1994. Då hade vi en borgerlig regering som sedan fick lämna över till socialdemokraterna i september samma år. Sedan dess har vi haft socialdemokratiska regeringar i landet.

I princip hela mitt vuxna liv har vi haft socialdemokratiska regeringar i Sverige.

Det samma gäller alla andra nyblivna gamlingar 30-åringar.

Ville bara påpeka det.

Henrik Torstensson skriver om Web 2.0:

Web 2.0-bubbla eller Long Boom?

Long Boom eller utbyggnadsfas är till stor sematik, men det viktiga är att förstå att det inte är nödvändigtvis är en bubbla som spricker bara för att ett antal företag inte går bra.

Jag håller med och tror på en långvarig ekonomisk uppgång i takt med att internets potential sprider sig. Det har bara varit uppvärmning hittills. Matchen börjar nu.

Därmed inte sagt att Web 2.0 inte är till stor del tomma ord. Det är bara det att det finns en fundamental förändring under ytan som saknades i förra boomen 99-2000.