Ta en titt på följande film.

Om detta hade varit en riktig reklamfilm, hade du velat byta?

Om inte, varför?

Om en arm som denna hade funnits tillgänglig, borde kostnaden för den då täckas av den offentliga sjukvården för de personer som vill få en bättre arm snarare än en frisk?

Om inte, varför?

Är det en positiv utveckling, detta att vi erbjuds produkter som inte bara gör oss friska utan gör oss uppgraderade, bättre än friska?

Om inte, varför?

Mer om den automatiserade hjärtkirurgen jag skrev om för ett tag sedan:

Weekly Robot Update 010

Although Dr. Pappone has conducted over 40 radio frequency ablations with the robot, this is the first one without a human guiding the process. “It has learned to do the job thanks to experience gathered from operations on 10,000 patients,” Pappone said. He has included all of his accumulated knowledge into the programing of the robot. Dr. Pappone has said that the robot has the expertise of several human surgeons incorporated into its software.

All mänsklig kunskap är på väg att automatiseras. All kunskap. Innebär detta slutet på mänskliga arbeten? Nej, däremot finns framtidens arbeten inom yrken som är kreativa, upplevelseskapande eller de som bygger på empati och känslor. Den mänskliga beröringen, den mänskliga historien och den mänskliga berättelsen har ett värde. För allt annat går priset mot noll i takt med att det automatiseras.

Uppdaterat: via Erixon läser jag om de långa köerna till hjärtoperationer. Köer som tar livet av folk. Den svenska vården fungerar hyfsat bra, när man väl får tillgång till den. Det är den tekniska utvecklingen som håller kvaliteten uppe men bara ett byte av finansieringssystem kan göra något åt köerna.

Mer om den eldrivna sportbilen Tesla. I ett kort inslag på en av världens största TV-kanaler, Youtube, presenterar styrelseordförande Elon Musk bilen och ett framtida paket de planerar sälja tillsammans med bilen.

Paketet bestÃ¥r av solceller som kan användas för att ladda bilen. Cellerna kommer att ha större kapacitet än vad bilen kräver och kommer sÃ¥ledes vara “energy positive”. Paketet med bilen och solcellerna kommer att via solen generera mer energi än de förbrukar.

Begreppet “energy positive” är intressant. Med förbättrad solcellsteknik, bränsleceller eller vindkraft skulle fler produkter kunna marknadsföras som “energipositiva”. Är det mÃ¥hända ett framtida försäljningsargument?

Vilket vansinnigt slöseri med pengar. AMS, vars främsta uppgift och huvudsyfte är att förmedla lediga tjänster, visar upp följande resultat:

Regeringens tvååriga mångmiljonsatsning skulle ge jobb åt 8.000 arbetslösa akademiker. Efter sju månader hade sex personer fått jobb.

Kostnad: 515 miljoner.

Femhundrafemtonmiljoner!

I vilket annat företag som helst skulle huvuden rullat, ansvar utkrävts och förklaringar erfodrats. Icke så i statligt drivna Arbetsförmedlingen. Där konstaterar man krasst att det här var ju inte så bra, och förresten var det bemanningsföretagens fel:

– Det var tänkt att vi aktivt skulle använda oss av bemanningsföretagen för att hyra ut akademiker till landets småföretagare. Men vi har inte lyckats komma överens med bemanningsföretagen, säger Lars Sjöström, ställföreträdande generaldirektör på Ams.

Sjöström mÃ¥ste uppenbarligen ha gÃ¥tt nÃ¥gon av AMS’s kurser i dÃ¥liga bortförklaringar.

Man kan undra hur länge denna totala avsaknad av respekt för skattepengar kan hålla i sig. Att gnälla på höga direktörslöner går bra och en borgerlig budget där det saknats en halv miljard skulle ha hårdgranskats och kritiserats av Dagens Nyheters journalister, men när Arbetsförmedlingen bränner upp motsvarande summa så nöjer man sig med en kort notis.

Har vi blivit så blinda för vansinnet?