Kan bli en bra konferens, LIFT07:

LIFT is a gathering of talented observers, explorers, and builders who discuss the current challenges and creative solutions presented by emerging technologies. LIFT is three days to face cutting edge business models, bold predictions, radical thinking, and get new ideas to inject into your own part of the planet.

Per på Infontology ställer en intressant fråga i två olika poster: var är samhället? Eller, vart tar samhället vägen när dess medborgare sköter affärer, relationer och arbete via internet? Å vem blir lämnad utanför?

“Var” i frÃ¥gan antyder en plats. Men är samhället en geografisk och fysisk plats? Eller är det en (uttalad eller outtalad) överenskommelse mellan människor som delar pÃ¥ samma resurser? (Där resurser kan vara sÃ¥dant som fysisk yta, pengar, uppmärksamhet eller socialt kapital.)

“Markets are conversations” skriver man i Cluetrain Manifesto. MÃ¥nga menar ocksÃ¥ att internet är ett samtal. Ord som “cyberrymden” eller uttryck som “att gÃ¥ ut pÃ¥ internet” antyder platser, men sÃ¥ fort människorna lämnar internet blir det lika ödsligt och dött som konsertarenan när publiken gÃ¥tt hem.

Så fort samtalet tystnar dör internet.

Men om “marknader” och “samhällen” inte är platser utan överenskommelser och konversationer, vad händer dÃ¥ när en allt större del av människors liv äger rum pÃ¥ linan (online)? Blir bloggosfären, Second Life eller World of Warcraft bara ytterligare arenor där vi spelar olika roller pÃ¥ samma sätt som vi gör i resten av livet, eller innebär det faktum att de inte är knutna till fysiska platser att samhället utanför internet börjar luckras upp? Hur ser interaktionen mellan dessa olika arenor och de roller vi spelar pÃ¥ dem ut?

Ã…tminstone nÃ¥gra av dem. Detta faller under kategorin “nyheter du aldrig lär fÃ¥ läsa i svensk media”.

World’s forests are making a comeback – study

Many of the world’s forests appear to be making a comeback, and some are more thickly forested now than they were nearly 200 years ago, a new study reported on Monday.

Vidare:

Sedjo said in a telephone interview that the transition often comes when countries begin to prosper, and are better able to put policies in place that preserve forested land. […] Almost every country with a per capita gross domestic product over $4,600 has moved to reforestation, the study found.

Hur man får så många länder som möjligt att höja sin BNP till över $4600 borde alltså stå högst på agendan för de som bryr sig om skogen.

Gratistidningar når resurssvaga

Trots att de nya gratistidningarna bara ges ut av kommersiella skäl gör de nytta, anser medieforskaren Ingela Wadbring vid Göteborgs universitet.”

Tänka sig. Trots att man vill tjäna pengar, så kan man ha nytta av dem. Vilken syn har man på företagande och fria marknader om man uttrycker sig på det viset?

Trots att bageriet bara vill tjäna pengar på brödet så blir folk mätta.

Trots att artisten vill tjäna pengar så hade jag trevligt på konserten.

Trots att läkemedelsföretagen tjänar pengar så räddar de liv.

Trots att medieforskaren Ingela Wadbring får betalt för att arbeta på Göteborgs universitet så producerar hon ibland sådant som andra vill läsa.

Trots att… eller tack vare? Tänk vad smÃ¥ ord kan säga mycket om en människas syn pÃ¥ världen.

Via Gudmundsson.

När jag för ett tag sedan skrev en text åt Magasinet Neo handlade den om hur kunskap relativt sett blir mindre värd i takt med att automatiseringen fortgår. Jag föreslog ett teoretiskt test, en slags omvänd variant på det klassiska Turing-testet: expert Turing-testet. Kortfattat går det att sammanfatta så här:

Tänk dig två rum och att det sitter en människa i varje – i det ena rummet sitter en expert på, säg kärnfysik. I det andra rummet sitter en person som är novis, men har tillgång till den modernaste informations- och kommunikationsteknik som finns att uppbringa. Du står utanför rummen och kan kommunicera med personerna via en dator och det är nu din uppgift att avgöra i vilket av rummen experten sitter, genom att ställa frågor till de båda personerna.

När det inte går att avgöra i vilket rum experten sitter, så har informationstekniken vunnit testet. Nu har forskare visat att det går att utföra avancerade diagnoser genom att fråga Google:

Researchers have found that a simple Google search can solve diagnostic problems which mystify even the best GPs.

Modern medicine is so complex that the average doctor, estimated to carry around two million medical facts in his head, does not have a big enough brain to be capable of identifying every ailment presented to the surgery or clinic.

Den mänskliga hjärnan är otroligt flexibel, men den kan inte skala upp särskilt effektivt. Genom en rad smarta effektivitetshöjare som t.ex. språket eller matematikens formler och regler har vi lyckats tänja hjärnans förmåga, men den har likväl ett tak.

Automatiseringen, däremot, fortsätter oförhindrat att skala upp.

När man kan googla sig fram till kunskap blir den mindre värd. Läkarna har i dagens samhälle en prästroll, ett tolkningsföreträde, ett maktmonopol. Vi har gett dem rätten att ställa diagnoser och skriva ut mediciner baserat på deras kunskap och erfarenheter. Om kanske redan 5-10 år kommer det att finnas sökmotorer och automatiska diagnosverktyg som ger säkrare diagnoser än den bästa av läkare (Google verkar ju redan vara en bra bit på vägen, och den sökmotorn är inte ens specifikt inriktad på medicinsk diagnostik).

Vad händer med läkarrollen då?

Den kommer att förändras, kanske likt prästerna. Vår tids präster har blivit empatikonsulter. Vid katastrofer, olyckor och begravningar är de en stödjande hand. De har också en tät koppling till vår kulturs traditioner och ritualer. Sin gamla roll som uttolkare av Guds ord (sanningen och den moraliska lagen) förlorade de samtidigt som tryckkonsten (informationstekniken!) gjorde det billigt att äga en bibel och att trycka upp läroböcker i språk.

Även piloten skulle vi klara oss utan. Det går att bygga ett flygplan som landar och lyfter helt på egen hand, men vi behöver som passagare veta att det sitter en människa vid spakarna.

Här finns embryot till den framtida läkarrollen: inte som expert utan som trygg, hjälpande hand när ens hälsa sviktar. Att helt enkelt agera människa, något som automatiseringen aldrig kommer att uppnå.

(Fotot på prästen taget av användaren tome213 på Sxc).

Photobucket - Video and Image Hosting

Jag köpte precis en bunte böcker frÃ¥n min bokhandel pÃ¥ nätet (sorry HÃ¥kan). När jag fick böckerna funderade jag över varför jag köpt just dessa. LÃ¥t se här… pÃ¥ listan fanns:

Det slog mig att i princip alla böcker jag köper är resultatet av tips eller rekommendationer från diverse bloggar. I de fall det inte är från bloggar är det från sökmotorer och rekommendationssystem. Det är mycket sällsynt att jag läser om böcker i t.ex. DN Kultur, Axess eller någon annan old media. Skulle jag ha gått genom mina andra senaste beställningar skulle listan se ungefär likadan ut. Uppskattningsvis 60-70% av böckerna köper jag via tips från bloggar eller liknande, 20-30% är från sökmotorer och rekommendationssystem och max 10% från andra ställen. Jag är garanterat inte ensam om denna fördelning.

Men bloggarna styr långt ifrån allt jag konsumerar. I min ungdom lade jag massor av pengar på inköp av skivor. Då var det tidningar som Pop eller Slitz (ja, Slitz var faktiskt en renodlad musiktidning en gång i tiden) som styrde mina inköp i skivbutiken. En 9:a i betyg från Andres Lokko eller Lennart Persson innebar nästan säkert köp. Hade det funnits musikbloggar skulle jag följt dem med stort intresse.

När jag däremot konsumerar musik idag är det ett fåtal källor jag hämtar information från som styr mina val. Mitt musikintresse har svalnat. Jag har blivit mindre musiknördig än jag var för 10 år sedan. Det samma gäller filminköp. Därför ser fördelningen annorlunda ut för musik och film för just mig jämfört med böcker. Här står bloggarna för en ganska liten andel medans det däremot är sökmotorer (som t.ex. Allmusic eller IMDB) och rekommendationssystem som står för tyngdpunkten. Old media har en lite större roll att spela för mina val.

Det finns sedan en tredje kategori produkter där jag påverkas mer eller mindre direkt av gammal hederlig marknadsföring: kläder, möbler, matvaror etc. Här är min nördnivå mycket låg. För andra människor är fördelningen annorlunda. Vissa läser inte ens böcker men älskar mode och design och följer bloggar inom dessa ämnen noga. Andra är passionerade matälskare och letar recept och råvaror. En tredje gillar ett fotbollslag eller jagar den perfekta espressomaskinen.

Det finns en lärdom att dra av detta för den som vill marknadsföra sina produkter.

Är man nörd (i betydelsen: passionerat intresserad av något) på en marknad så låter man bloggar och andra, tongivande personers val styra ens köp. Hela ens vakna tid går mer eller mindre åt till att fundera över eller diskutera produkter på marknaden. Man bidrar förmodligen även aktivt till att påverka andra.

Är man halvnörd, intresserad men inte passionerad, låter man rekommendationssystem och sökmotorer guida en. Man tar sig tid att leta fram något man tror sig gilla precis innan konsumtionstillfället. Man bidrar inte särskilt mycket till att påverka andra, möjligen via någon enkel betygsättning eller rekommendationssystem.

Är man icke-nörd, mer eller mindre ointresserad, så fungerar traditionell reklam och marknadsföring bra. Man bestämmer sig mer eller mindre på plats när man konsumerar. Man bidrar inte alls för att påverka andra, annat än att det man köper hamnar högre på försäljningslistor.

Tre sorters konsumenter. Tre olika vägar att möta dem. Oavsett vilken produkt du säljer, ett politiskt budskap, en ny digitalkamera eller en film, så kan denna grova indelning vara bra att ha i bakhuvudet.

(Fotot på böckerna tagit av lusi.)

Uppdaterat: Kanske är just böcker speciella eftersom de kan innehålla material om vad som helst. Kanske spelar bloggar en extra stor roll för bokmarknaden.

På en bloggmiddag för länge sedan bollades idéen om en powerpoint-blogg, alltså en blogg vars poster utgjordes enbart av powerpoint-presentationer. Nu finns Slideshare som möjliggör detta på ett alldeles briljant sätt. Här nedan är t.ex. en powerpoint om digital storytelling:

För övrigt kan man notera framgÃ¥ngarna för Youtube och Powerpoint i hur de blivit förebilder. Att sälja en idé med beskrivningen “som Youtube fast med Powerpoints” funkar och “alla” begriper direkt vad som avses. Powerpoint har ju dessutom blivit i det närmaste synonymt med presentationer framförda med hjälp av datorer och riskerar därmed bli en termos.

Det verkar som att vinden börja vända i klonings-debatten, efter att den initiala Dolly-chocken har lagt sig.

Den autraliensiska senaten upphäver förbudet mot terapeutisk kloning eftersom fördelarna för forskningen tros upphäva de moraliska nackdelarna:

Australia’s Senate narrowly voted to end the country’s four-year ban on cloning human embryos for stem cell research, ruling Tuesday that the potential for medical breakthroughs outweighed moral doubts.

Den obligatoriska nazi-referensen går att läsa i samma artikel:

Sen. Grant Chapman, from the ruling Liberal Party, likened research that would be allowed under the new legislation to human experiments conducted by Nazi Germany.

Samtidigt i Storbritanien vill forskare använda samma teknik för att skapa ett embryo bestående av DNA från en människa och en ko:

They would insert human DNA into a cow’s egg which has had its genetic material removed, and then create an embryo by the same technique that produced Dolly the Sheep.

Alla är inte entusiastiska:

Calum MacKellar, from the Scottish Council on Human Bioethics, said the research undermined the distinction between animals and humans.

He said: “In the history of humankind, animals and human species have been separated.

“In this kind of procedure, you are mixing at a very intimate level animal eggs and human chromosomes, and you may begin to undermine the whole distinction between humans and animals.

“If that happens, it might also undermine human dignity and human rights.”

Debatten kring detta kommer inte att väckas ordentligt i Sverige förrän det finns mänskliga ansikten att visa upp. Annars blir frågan för komplex för att tas upp på en löpsedel. När det väl händer gäller det dock att de politiska partierna vet vart de står.

Drevet går igen i svensk media, men den här gången är det inte någon stackars politiker som befinner sig i fokus av uppmärksamheten. Nej, det är vädret, detta populära samtalsämne, som fyller förstasidorna, spalterna och morgonsofforna i detta drev.

Det är förvisso trevligt att media för en gångs skull debatterar framtidens utmaningar, men då får det gärna också vara just en debatt. Alltså en diskussion där olika åsikter och insikter vägs mot varandra. Så ser det som bekant absolut inte ut i svensk media för tillfället. Som vanligt när det är drev som går slåss alla redaktioner i svensk media om att likna, eller överträffa, varandra så mycket som möjligt med samma budskap. Det är en rätt sorglig uppvisning.

T.ex. skulle någon kunna nämna Mike Hulmes kritik mot katastrofklimathoten. Hulme har tidigare varit en av de främsta förespråkarna för forskning kring hur människan påverkar klimatet, bl.a. refereras hans verk flera gånger i den omtalade Stern-rapporten. Nu tycker han dock det hela gått för långt:

I have found myself increasingly chastised by climate change campaigners when my public statements and lectures on climate change have not satisfied their thirst for environmental drama and exaggerated rhetoric.

It seems that it is we, the professional climate scientists, who are now the (catastrophe) sceptics. How the wheel turns.

Chris Monckton skriver i brittiska Telegraph om hur FN trixat med siffrorna i en av sina mest uppmärksammade rapporter:

The UN’s second assessment report, in 1996, showed a 1,000-year graph demonstrating that temperature in the Middle Ages was warmer than today. But the 2001 report contained a new graph showing no medieval warm period. It wrongly concluded that the 20th century was the warmest for 1,000 years. The graph looked like an ice hockey-stick. The wrongly flat AD1000-AD1900 temperature line was the shaft: the uptick from 1900 to 2000 was the blade.

Vidare:

Scores of scientific papers show that the medieval warm period was real, global and up to 3C warmer than now.

Dick Erixon tipsar också om forskning som visar hur temperaturen på jorden följer solfläckarnas aktivitet i mycket högre grad än koldioxidhalten i luften.

Den alltid skeptiske Björn Lomborg menar att det finns andra betydligt mer akuta frågor att lösa än klimatfrågan. Även han är kritisk mot Stern-rapporten.

Det finns alltså skeptiska röster att lyfta fram för svensk media. Man väljer att inte göra det.

Uppdaterat: Jimmy W. på Attach Information ställer sig frågan hur länge medierna orkar hålla liv i drevet. Dessutom ställer han frågan:

Det kanske inte är mainstreammedias uppgift att rapportera långsiktigt? Ett modernt upplysningsproblem?

Ökad konkurrens och bredare mediautbud skulle kunna ge en mer sansad debatt, tror jag.