Innan ni rusar iväg och köper en Prius efter regeringens subventionering av “miljöbilar”, läs detta:

The Toyota Prius has become the flagship car for those in our society so environmentally conscious that they are willing to spend a premium to show the world how much they care. Unfortunately for them, their ultimate ‘green car’ is the source of some of the worst pollution in North America; it takes more combined energy per Prius to produce than a Hummer.

Andra bloggar om: , , , , .

Jag skrev en kommentar borta hos Infontology som jag tar mig friheten att kopiera in nedan då den på sätt och vis sammanfattar megatrenden Individualiseringen. Den handlar om penssionssparande. Å livet.

[… ] man kan ställa sig frågan: vad är “pension”?

– Den tredje fasen av livet, efter utbildning och yrkesliv.

– En statlig inkomstgaranti.

– En belöning från samhället efter ett långt arbetsliv.

– Ditt sparkapital att leva på när du inte har någon annan inkomst, omringat av diverse regler för att göra det mer gynnsamt att sluta jobba.

– Ett sinnestillstånd man befinner sig i då man trots sin lutheranska uppväxt kan tillåta sig själv att njuta av livet utan att känna pressen på sig att göra karriär eller ha en inkomst från ett arbete.

Alla de här är ju korrekta till viss grad, men om man köper den sista punkten så innebär det att ens pension inte ligger i ett orange kuvert utan den sitter i huvudet.

Det är en mental inställning – en livssyn, inte ett kontosammandrag.

Då inser man att även karriären är ett sinnestillstånd. Något vi själva väljer att göra. Vi väljer det därför att hela samhället är konstruerat efter just detta val. Det finns en puls vi förväntas följa: utbildning, yrkesliv, pension. Ka-dunk, ka-dunk, ka-dunk.

Vad jag tror kan komma att hända (det händer redan) är att denna puls ifrågasätts allt mer. Ju rikare och friskare vi blir och ju längre vi lever desto mindre passar vi in i samhällspulsen.

Här kanske jag är _för_ optimistisk, men jag tror och hoppas att det växer fram en ny insikt tillsammans med denna utveckling. Insikten är egentligen väldigt enkel och den lyder:

Du bestämmer över ditt liv.

Du bestämmer, inte pensionssystemet.

Du bestämmer, inte din arbetsgivare.

Du bestämmer, inte försäkringskassan.

Vi sitter fast i byggstenarna från industrisamhället. De där som skulle ge oss en trygg och säker uppväxt och ålderdom. Guldklocka och pension, tack för den här tiden.

Självklart måste man skaffa sig en försörjning och en inkomst. Men även här har vi ett val. En inkomst behöver inte betyda ett tvång. Faktum är att det inte borde göra det. Steve Jobs säger det bäst: Stay Hungry. Stay Foolish.

Min högsta önskan inför min 65-årsdag, förrutom såklart att jag lever och är frisk, är inte att jag ska ha 23545 kr i månaden istället för 13250. Det är att jag fortfarande ska vara hungrig och foolish. Att jag fortfarande ska vara nyfiken på världen.

Äh, förresten. Det där gäller inte bara min 65-årsdag.

Det gäller varje dag för resten av mitt liv.

Släng nu ditt orangea kuvert i papperskorgen och börja leva istället. Skaffa en försörjning med att göra det du verkligen älskar att göra. Sluta tänk på din PENsion och fundera istället riktigt, riktigt länge på vad som är din PAssion. Se sedan till att göra just detta.

Ett utmärkt sätt att komma igång är för övrigt att börja blogga.

Uppdaterat: även Paul Graham säger kloka ord:

To almost everyone except criminals, it seems an axiom that if you need money, you should get a job. Actually this tradition is not much more than a hundred years old. Before that, the default way to make a living was by farming. It’s a bad plan to treat something only a hundred years old as an axiom. By historical standards, that’s something that’s changing pretty rapidly.

We may be seeing another such change right now. I’ve read a lot of economic history, and I understand the startup world pretty well, and it now seems to me fairly likely that we’re seeing the beginning of a change like the one from farming to manufacturing.

En ny serie kameraväskor fick mig att fundera:

Urban Disguise bags are intentionally designed not to look like camera bags, thus allowing you to carry even your larger lenses and laptops into potentially perilous settings

Man ska alltså bära en väska som inte sticker ut och verkar vara en väska med värdefullt innehåll för att skydda sig mot tjuvar. Anonymiteten bär med sig ett skydd. Denna insikt går såklart att föra över till vår uppkopplade digitala tillvaro. Vem blir först med en produktserie för digital disguise? Som skydd både mot big brother och långfingrade identitetstjuvar.

Ofta får man i svensk press läsa hjärtskärande berättelser från USA om fattiga som måste dubbeljobba för att få vardagen att gå ihop (även om det i verkligheten för det mesta är frilansande forskare, revisorer eller läkare som jobbar extra). Det är dock ingenting mot i Sverige, där måste man ta hela fem (!) extrajobb för att kunna ha råd att klara vardagen. Några politiska slutsatser om detta verkar dock inte Aftonbladets reportrar vilja dra, trots att man skriver:

Våra beräkningar visar att Anja förlorar 100 kronor i månaden på att arbeta.

Anja skulle alltså tjäna på att börja gå på socialbidrag istället för att arbeta. Trots detta är det de ondskefulla arbetsgivarna som betalar för dåligt när de inte betalar vad Anja egentligen är värd.

Anja i artikeln tjänar 15’800 kr/månad. Hennes arbetsgivare betalar för detta 20’922 kr/månad. Detta är Anjas egentliga lön, det hon är värd för arbetsgivaren. Ut i handen får hon 11’812 kronor. Redan där har hon alltså betalat 9110 kr i skatt. Sedan betalar hon MOMS på allt hon konsumerar för pengarna, säg 2-2’500 kr till (MOMS-satsen varierar för olika varor). Av de ursprungliga 20’922 kronorna återstår lite drygt 9’500.

Nu är frågan: hur mycket pengar tycker du Anjas arbetsinsats är värd? 20’922 eller 9’500?

Om inte den borgerliga regeringen uppvärderar Anjas insats så vet jag inte vem som kommer att göra det. Så, sänk skatten på arbete, för bövelen! Å gör det rejält.

På köpet får Sverige en bättre och modernare ekonomi baserad på tjänster, inte industriell export.

Uppdaterat: läs även Utan jobb i Malmö – i England gick det fort:

Mohammed Issa har lämnat Sverige. Som så många andra svensk-somalier har han flyttat till Storbritannien, till arbetsmöjligheter och till en acceptans som Sverige inte erbjöd.

Eldkvarns kommande skiva heter Svart Blogg.

Här är de för övrigt ute och går på Malmös gator:

Kalle försvinner för att köpa plektrum och Werner och jag strosar vidare runt i kvarteren och pratar om att man skulle kunna flytta till Malmö, ”det finns en atmosfär här, som inte finns i Stockholm”, säger Werner. ”På söder i Stockholm är allting bara yta”.

Jepp. Malmö är pooh rikktitt.

Andra bloggar om: , , , ,

Uppdaterat: ett smakprov av Malmö får du av Henrik Möller.

PC För Allas Martin Appel om inkomstuppgiftsföretaget Ratsit:

“Att en handling är offentlig behöver inte betyda att den kan läggas ut på internet.”

Hur “offentlig” är “offentlig”? När blir något “offentligt”? Vad betyder “läggas ut på internet”? Räcker det med att lägga en fil på en “offentlig” server eller måste man marknadsföra det på något sätt också? Är “offentligheten” snarare en fråga om hur välkänt och lättåtkomligt något är än huruvida jag som individ kommer åt det eller ej?

Bloggen Tempus Fugit skriver:

Techne, Framtidstanken och Eudoxa är ju inte emot de olika förslagen på utökad avlyssning som många andra liberaler och teknikfreaks är.

Det är lustigt hur svårt folk kan ha att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det måste tvunget ständigt vara svart eller vitt, ja eller nej, för eller emot. Detta är en av anledningarna till att vissa ämnen är så extremt svåra att debattera på internet. Så fort man börjar ifrågasätta det ena lägrets åsikter blir man misstrodd och får en etikett på sig som en av de andra.

Jag har skrivit flera gånger att jag inte tycker att staten och dess anställda ska ha en särskild rätt att snoka runt i människors privatliv. Faktum är att jag även flera gånger ifrågasatt hela nationalstatens existensberättigande i en globaliserad värld.

Vad jag däremot efterlyser är en debatt om alternativen till statsmonopol på övervakning, därför att det finns hot, det finns kriminella, det finns terrorister. De är inget påhitt av neokonservativa hökar. Det finns människor som vill av diverse anledningar skada andra människor och deras förmåga att göra detta kommer att öka i takt med den tekniska utvecklingen.

Någon sådan debatt lyser ännu med sin frånvaro och så länge integritetsförkämparna fortsätter att se världen i svart eller vitt kommer den att stanna i sin icketillvaro.

Varför ställa frågan:

karnkraft.JPG

När man skulle kunna ställa t.ex. frågan:

folkbomb.JPG

Expressens journalister letar en vinkling på nyheten. De tänder sina journalistficklampor och börjar leta på bekant mark genom att ställa en fråga till sina läsare. Därmed blir frågan en glimt in i deras hjärnor. Den visar hur de vill vinkla sina nyheter.

När någon placerar (eller åtminstone hotar om att ha placerat) en bomb i ett svenskt kärnkraftverk så är den första frågan som dyker upp i Expressens journalisters skalle: hur påverkar det opinionen mot eller för kärnkraft?

Varje journalistiskt reportage är en berättelse. En historia och därmed också en vinkling. Jag ska inte dra för långtgående slutsatser av en enkel webbfråga, men det finns vissa historier, vissa vinklar, som de flesta journalister verkar föredra framför andra.

Hur människan förstör och skövlar miljön är en historia man gärna berättar.

Hur farlig kärnkraften är är en historia man gärna berättar.

Att Sverige skulle kunna utsättas för storskaliga terroristangrepp är en historia man inte lika gärna berättar, inte ens när någon bombhotar ett av våra kärnkraftsverk. Man försöker:

De svenska kärnkraftverken är dåligt skyddade mot terrorister.

…men det är som om det är kärnkraftens fel att de är dåligt skyddade, inte de potentiella terroristernas, de som vill förstöra dem.

Om det nu skulle vara en bomb och om den skulle explodera så skulle det säkert leda fram till att man förbjuder kärnkraft i Sverige snarare än försöker förhindra fler angrepp. Det är liksom kärnkraftens fel att den blir attackerad.

Men jag kanske som sagt drar för långtgående slutsatser av en enkel webbfråga.

En annan liten detalj i nyhetsflödet: Polisen har färdigtrycka skyltar med texten “Vägen till kraftverket är avstängd”. Inte så förvånande kanske, men ändå en signal som skvallrar om var samhället väljer att placera sina skyddsmekanismer.

Andra bloggar om: , , , .

Uppdaterat: Lotta Gröning på samma spår, det är kärnkraftens fel att den bombhotas.