En liten kort intervju med chefen för HPs skrivaravdelning, Vyomesh Joshi, är läsvärd om man vill veta vart bläckstråleskrivaren är på väg. Det handlar om betydligt mer än att skriva ut foton från digitalkameran. Joshi pratar om bitar till atomer, alltså att göra om information i datorn till fysiska föremål:

While we are very successful, I want to transform our business, it’s not about the means, it’s about the end. It could be making DVDs, printing, or viewing. Build on our core competency, and move our organization. Print 2.0, this is where we want to go. Everyone claims atoms to bits, no one is claiming bits to atoms. That’s where we can have a long-term charter.

Han beskriver sin verksamhet som:

Our core competency is in making a pump to accurately deliver liquid.

…efter frågan om de planerar använda sin teknologi för DNA-sekvensering. För faktum är att en extremt precisionssäker vätskepump med förmåga att spruta ut picometer-stora droppar kan användas till väldigt mycket mer än att skriva ut fotoalbumet. Ett nytt chip till datorn? Skriv ut det! En medicin speciellt anpassad just för dig? Skriv ut den! En ny lever? Skriv ut den! (Men låt någon annan installera den…)

Den anspråkslösa lilla bläckstråleskrivaren står på ditt skrivbord och väntar på att ta över världen. Igen, skall tilläggas, för på sätt och vis är det en logisk utveckling. Det var ju när WYSIWYG (What You See Is What You Get, vad-du-ser-är-vad-du-får)-skrivarna dök upp på 80-talet som PCn slog i genom på allvar och fick fäste på skrivbordet. Drygt 30 år senare är det dags för nästa fas i utvecklingen: WYSIRWYG (What You See Is Really What You Get).

Andra bloggar om: , , , , , .

När jag växte upp fick vi lära oss att Indien var det fattigaste fattiga. Bara vissa afrikanska länder var fattigare. Vi skulle äta vår skolmat tacksamt, och tänka på barnen i Indien.

Mycket har hänt sedan dess. Stora delar av Indien är fortfarande fattigt, men det var nog ingen då som hade trott att landet skulle skicka en robot till månen så tidigt som 2011:

When India sends its proposed moon mission in 2011, it will have a unique robot developed indigenously by student-engineers and their professors at the Indian Institute of Technology (IIT) at Kanpur.

Fast jag undrar om det ändå inte hade varit nyheten att Indien tackar nej till svenskt bistånd som hade varit mest chockerande för mina mellanstadielärare. Det gjorde Indien redan 2004 med orden “Indiska företag vill gärna investera i Sverige”.

Indiska företag investera i Sverige!? Tacka nej till bistånd?? Jag lovar att detta hade ansetts vara betydligt mera science fiction än både internet och mobiltelefonen för våra samhällskunskapslärare. Därför formades också våra medvetanden efter axiomet: det är vi som är de rika, det är de som är de fattiga.

Man kan inte låta bli att undra över hur starkt kopplad denna tanke är till den svenska identiteten. Klarar vi över huvud taget av att bli omsprungna av Indien eller grannländer som Estland eller Litauen? Ja, vad exakt består egentligen den svenska nationella identiteten av? Vad är bestående av det svenska i en emikratisk och globaliserad värld?

En fråga det tål att funderas ett bra tag över.

Andra bloggar om: , , , , .

Kände du att det skakade till lite? Ungefär som när man kör över en av trafiken sammanpressad hare som varit olycklig nog att ta sig ut på motorvägen. Det liksom vibrerar lite i bilen, ibland märker man det inte alls.

Om du ändå undrar vad det var som kändes så var det utvecklingen som körde över Bengt Ohlsson på Dagens Nyheter i en krönika vid namn “Jag ska bli analogare än Åsa-Nisse”. Nu lämnar han nätet åt alla oss korkade amatörer som inte begriper vårt eget bästa. Han gör det med orden:

[…] miljontals förlorare är inte att leka med. Det har historien lärt oss. Om inte annat hjälper de till att sätta nivån, att skruva åt ribban. Tycker du att det verkar som om de höjer den?

Föraktet dryper som margarinet på en alldeles för stor lövbiff. Vidare:

Nu kapar jag trossen. Nu kan ni sitta där och fibbla mellan alla tokroliga filmklipp, nu kan ni låta pilarna plöja mellan pungar och pushups, nu kan ni proppa fickorna fulla med gratis-mp3 och mjöliga piratfilmer. Nu kan ni spela in era egna filmer bäst ni vill och redigera och bränna på dvd, nu kan ni spela in era egna låtar och nynna er till sömns på My Space. En ringdans av glada amatörer, varv efter varv runt jordklotet, sen blir det svårt att andas. Så ajöss. Jag ska bli analogare än Åsa-Nisse.

Blir nog bra det där, Bengt. Lycka till.

En bra poäng döljs dock bland svadorna. Bengt skriver:

Alla sitter fastklämda i globaliseringens och digitaliseringens dubbelmacka, och varenda redaktion har oavbrutet full tillgång till planetens samtliga nyheter […]

Det här är en insikt som inte riktigt sjunkit in i tidningsvärlden. Ofta får man läsa exakt samma nyheter på Aftonbladet och Expressen. De hämtar och kopierar sina nyheter från precis samma källor. Vad är det för poäng med två stora konkurrerande kvällstidningar om de skriver exakt samma saker? Rirajten (en plankad nyhetstext) borde begravas med papperstidningen. Samtidigt är det riktigt svårt att hitta bra och läsvärda lokalnyheter. Ett tomrum någon borde kunna fylla. Medborgarjournalistiken, kanske?

Oscars kommentar på det hela är läsvärd.

För övrigt var Åsa-Nisse en uppfinnare och levnadskonstnär av rang. Han hade säkert kastat sig över internet, varit guldmedlem på Fiskesnack, letat fynd på Blocket och levt 4-timmars arbetsvecka-livet fullt ut.

Andra bloggar om: , , , .

Bloggen TT-kritik skriver om TT’s underliga ordval. En påminnelse om att det är omöjligt att vara objektiv. Vad du skriver, hur du skriver och vad du inte skriver, allt döljer en vinkling och ett medvetet val.

TT ägs av:

  • Aftonbladet Hierta AB 20 %
  • Svenska Dagbladets AB 10 %
  • Stampen AB 10 %
  • AB Kvällstidningen Expressen 10 %
  • AB Dagens Nyheter 10 %
  • Sydsvenska Dagbladets AB 10 %
  • VLT AB 5 %
  • AB Östgöta Correspondenten 5 %
  • Norrköpings Tidningars AB 5 %
  • AB Upsala Nya Tidning 5 %
  • Pres(s)gruppen TT Intr. AB 5 %
  • Gefle Dagblads Förvaltn. AB 5 %

Andra bloggar om: , ,

Ett blåmespar bygger bo under taknocken. Koltrastarna kvittrar fram en ljudmatta med smak av vår mellan allt det gröna. En hackspett letar sig fram mellan träden efter ett lämpligt ställe att hacka sig in i. Ibland skuttar en ekorre förbi mellan grenarna. Själv har jag spenderat veckan med att lägga takpapp och hamra brädor. Myggbett, spågor och solbränna är något den virtuella världen i Second Life ännu är långt i från att kunna simulera. Likaså känslan av att slå en hammare på tummen.

Att bygga ett bo, något att kalla ett hem, är en djupt rotad drivkraft hos de flesta levande varelser. Så även hos människan. Vad är egentligen skillnaden mellan att hamra på en hemsida, ett hus eller blåmesarnas samlande av kvistar för sitt eget lilla rum? Att forma sin omvärld och anpassa den för sina egna behov är vad själva livet är till för. T.o.m. livets allra första steg på vår planet inledde en förändringsprocess av själva jordklotet:

And life created continents…

LIFE on Earth may have driven the evolution of the planet itself. The idea is that ancient microbes provided the chemical energy to create the Earth’s continents – a nod to the Gaia hypothesis, in which life helps create the conditions it needs to survive.

Liv är skapande och liv är förändring. Det enda som skiljer människan från blåmesen eller de första mikroberna på jordens yta är att vi skapar och förändrar så mycket snabbare. Det tog några miljarder år för mikroberna att skapa grundförutsättningarna för det internet vi byggde på ett par årtionden. Vi gör detta genom att inte bara anpassa omgivningen för oss själva utan även genom att själva bli påverkade av vår egen utveckling. Med Winston Churchills ord:

“We shape our buildings; thereafter they shape us.”

De 4000 skyskraporna i Shanghai, Sveriges ambassad i Second Life, ja faktiskt hela Internetgalaxen – alla är de byggstenar skapade av liv. Precis som blåmesens bo under taknocken. Precis som kontinenternas form under mikrobernas myller i årmiljarderna.

Om den accelererande utvecklingen har någon riktning, något mål, så är det kanske just detta: vi formar ett hem så att det kan forma oss. Till sist går det inte att skilja på vad som är oss och vad som är konstruktionen. Det vi skapar har blivit ett med oss själva.

Andra bloggar om: , , , , , .

Så, du har läst Dawkins “The God Delusion” och Hitchens “God Is not Great” och du har bestämt dig för att tro på att Gud inte existerar. Men, vad (vem?) var det då som skapade världsalltet? Vad var det som startade processen som ledde fram till att jag kan sitta här framför min dator och ställa frågan om vad som startade processen som ledde fram till att… ja, ni fattar.

Jo, vårt universum kan ha skapat sig själv:

However, the possible existence of closed timelike curves under certain extreme conditions may offer a solution to the problem of what came before the Big Bang, which most cosmologists believe started our universe.

In a paper submitted for publication, Li and Gott explore the question of whether anything in the laws of physics would prevent the universe from creating itself. “The universe wasn’t made out of nothing,” Gott suggests. “It arose out of something, and that something was itself. To do that, the trick you need is time travel.”

Li and Gott speculate that a universe undergoing the rapid early expansion known as inflation could give rise to baby universes, one of which (by means of a closed timelike curve) would turn out to be the original universe.

As they did for Misner space, the two physicists found a self-consistent vacuum state, demonstrating that closed time loops can occur under inflationary conditions in certain space-times. Hence, the researchers say, “the laws of physics may allow the universe to be its own mother.”

Hm. “Stängda tidsliknande kurvor”? Babyuniversum som är skapade av sig själv?

Tror jag behöver lite mer kaffe.

Andra bloggar om: , , , , , .

Googlar du på ditt eget namn? Om inte så vore det kanske en bra idé att testa. En kanadensare vid namn Andrew Feldmar fastnade vid den amerikanska gränsen efter att ha fått sitt namn googlat:

Andrew Feldmar, a Vancouver psychotherapist, was on his way to pick up a friend at the Seattle airport last summer when he ran into a little trouble at the border.

A guard typed Feldmar’s name into an Internet search engine, which revealed that he had written about using LSD in the 1960s in an interdisciplinary journal. Feldmar was turned back and is no longer welcome in the United States, where he has been active professionally and where both of his children live.

(Att “googla” är alltså att använda sökmotorn Google för att leta upp information.)

Ett annat alternativ är att använda en jante-teknik eller att byta namn och smälta in i bruset.

Att ordningsmakten använder olika sökmotorer för att finna information om dig är ett exempel på hur det kan bli när sökningsmonopolet kompletterar våldsmonopolet.

Uppdaterat: bloggmusik: Check out my Name av TG Mauss.

Andra bloggar om: , , .

Fascinerande och kul att se en finländsk tomte dela ut ett pris till en lesbisk serb, framröstad som vinnare i en maskerad- och musiktävling av ett nytt Europa. Extra kul blir det när man läser de sura kommentarerna om Sveriges placering. Det finns uppenbart en bitterhet i att “östländerna” fick rösta på varandra, de verkar inte vara “riktiga” länder som vi i väst.

Lädomar:

  • Länder som suttit fast i decennier i kommunismens bojor genomgår en rikedomsökning och en kulturell revolution som inte kan ses som något annat än positivt. Då får vi acceptera att “vår” låt inte placerar sig bra. Å kom igen, vad är en 18:e plats i en musiktävling mot 30 år i kommunistiskt förtryck?
  • Hur ett röstsystem ser ut kan påverka slutresultatet. Tänka sig. Demokrati är inte alltid perfekt. Något att tänka på inför de svenska riksdagsvalen. Vårt demokratiska system är långt ifrån optimalt men det ifrågasätts sällan.

Uppdaterat: som sagt, i kommentaren nedan: den emikratiska friheten att säga vad man vill, att jobba var man vill, att handla med vem man vill och att flytta vart man vill är betydligt viktigare landvinningar än det representativa demokratiska valsystemet med alla sina brister. Därför gjorde Eurovisionsschlagerfestivalen igår mig glad. Din grannes frihet är också din. Vad de 3 timmarna från Helsinki igår tydligt visade var: allas vår frihet har ökat. Grattis, Serbien och grattis, Europa!

Andra bloggar om: , , , , , ,