Svensk media gör allt de kan för att låta bli att rapportera om eventuella genombrott i Irak men t.o.m. vänsterlutande NY Times erkänner att det går åt rätt håll:
http://www.nytimes.com/2007/07/30/opinion/30pollack.html?_r=1&ex=1186718400&en=79665c886df0d9fc&ei=5070&oref=slogin

Det hade förmodligen gått ännu snabbare om fler länder hjälpt till men de flesta är upptagna med att peka finger åt USA. Det är viktigare att få kortsiktiga politiska poäng än att faktiskt göra skillnad.

Å givetvis måste det finnas en underliggande realistisk strategi bakom interventioner. USA-alliansen verkar helt klart ha underskattat problemen. Det är absolut ingen enkel fråga om hur man ska göra och vem som ska göra det.

Problemet är att militär intervention inte verkar funka särskilt bra. Att införa demokrati utifrån med vapenmakt fungerade 1945 i Tyskland och Japan. Därefter kan jag inte på rak arm komma på ett enda lyckat exempel. Finns det något?

Om man jämför Tyskland och Japan 1945 med exempelvis Afghanistan och Irak idag, är det också väldigt stora skillnader. 1945 ockuperade de allierade Tyskland och Japan under flera år, och tog som ockupationsmakt ansvar för att bygga upp ett demokratiskt styrelseskick från grunden. Tyskland och Japan var i grunden besegrade i ett krig som krävt många miljoner döda, och som hade raserat det mesta av gamla samhällstrukturer i de ockuperade länderna. Det var inget snack om att fortsätta motståndet i någon organiserad form.

I Afghanistan och Irak är det en helt annan situation. Amerikanarna skickade dit några bombplan, använde marktrupp till att slå ut lite centrala ledningsfunktioner och förväntade sig att mötas av folkets jubel. När så inte skedde tycks de inte ha haft någon plan B. Nu står de där med byxorna nere och skägget i brevlådan och vet inte hur de ska ta sig ur situationen. Medan våldet och bristen på säkerhet på gatorna är ännu värre än det var under diktaturtiden.

Varken Afghanistan eller Irak har blivit några demokratier, och inget tyder på att de kommer bli det inom en snar framtid heller. Det enda USA har lyckats med är att förena befolkningarna i ett vitglödgat hat mot allt vad västerlandet heter. Det är inte så konstigt. Så skulle jag också reagera om någon främmande makt började släppa bomber på mig, och sedan kom hit och rev ner allt vad ordning och säkerhet på gatorna heter utan att bygga upp något nytt istället.

Visst skulle man hellre se handling än bara ord från världssamfundet när det gäller brutala och vidriga skitdiktaturer. Men först måste vi i så fall komma på något att göra som faktiskt har en chans att fungera. Blind handlingskraft utan en underliggande realistisk strategi är det allra sämsta alternativet av alla. Tyvärr tycker jag vi har sett väldigt många exempel på det i världspolitiken på senare tid.