Waldemar Ingdahl, Eudoxa. Stig-Björn Ljunggren. Anders Edwardsson.

Eudoxa bjöd på seminarie igår i studentföreningen Heimdals lokaler i Uppsala. Ämnet för dagen var Anders Edwardssons rapport Politikens biologiska gränser. Opponent var nyblivne 50-åringen Stig-Björn Ljunggren.

Frågeställningen är klassisk: beror människans beteende på kultur eller natur? Uppfostran eller gener? Edwardsson menar att i den svenska politiska diskursen råder närmast total enighet om att det är kulturen som påverkar vårt beteende. Hur skulle politikerna annars kunna använda sin makt för att förändra hur vi beter oss? Social ingenjörskonst bygger på att råmaterialet är formbart.

Det har den senaste tiden varit inom feminismen och genusteorin denna fråga befunnit sig i blickfånget men runt hörnet väntar nästa konfliktyta: den morfologiska friheten.

Det råder knappast några tvivel om att det går att påverka människans beteende med diverse kemiska substanser. När vi med naturvetenskapens hjälp lär oss allt mer om hur hjärnan, våra känslor och vårt beteende hänger samman kommer vi i allt högre grad kunna påverka och ändra de samma.

Ett aktuellt exempel är antidepressiva medel. Är de ett tecken på att vi drogar oss mot en artificiell lycka eller är de ett bra botemedel mot något som tynger många människor?

Många är rädda för alldeles för stora ingrepp i människokroppen, ingrepp som gör den “mindre mänsklig” – en övermänniska. Fast är inte övermänsklig att vara mer mänsklig? Viljan att utvecklas är i sig en djupt mänsklig drift. Att ta bort den är inte att rädda människan, snarare att förminska henne.

Doping är kontroversiellt och anses som fusk, men måste det verkligen vara förbjudet för mig som icke-tävlande att förbättra min fysiska prestanda? Gränsdragningen blir också svår. Tiger Woods har opererat sina ögon till övermänsklig förmåga. Fusk? Eller förbättring som alla borde kunna göra?

Inom idrotten går det åtminstone att sätta upp ett hyfsat sammanhållande regelverk, men i verkliga livet blir det allt svårare. Förbud och regleringar förskjuter makten över min egen kropp till politikernas och byråkraternas bord. Är det så vi vill ha det?

Man kan också fråga sig om antidepressiva medel och dopingpreparat är kulturens slutgiltiga triumf över naturen – eller tvärtom? Är det över huvud taget meningsfullt att göra någon skillnad på de båda drivkrafterna?

Ja, frågorna är många. Politiska krafter kommer att göra allt de kan för att styra frågorna i riktning mot ökad makt åt dem. Därför är konflikten mellan transhumanism och neoluddism en av 2000-talets stora politiska slagfält.

Insatsen är din kropp – och ditt liv.

Uppdaterat: bilder från föredraget.

Uppdaterat 2: Blogge Bloggelito skriver om en debatt mellan Louise P. och Jenny Westerstrand där ämnet var prostitution – ett annat exempel på en politisk fråga med kroppen som slagfält.

Det används snarlika argument som i frågan om morfologisk frihet. Individens frihet att bestämma över sin egen kropp står mot den moraliska vetofrågan “…men är det verkligen ett sådant samhälle vi vill ha?” Med denna fråga kan man argumentera mot precis vad som helst utan att backa upp det med fakta hämtad från verkligheten. Läs Blogges inlägg för att förstå hur debatten kommer att se ut om några år när utvecklingen gett oss ännu större möjligheter att forma våra kroppar som vi vill.

Joakim Lundblad var också på Eudoxa-debatten. Han skriver om seminariet här och möts i kommentarerna genast av mothugg (riktat mot Eudoxa av någon anledning) av just den karaktären som Blogge skriver om ovan.

Blev inte så mycket mer live-bloggat. Skrev dock lite här.

Uppdaterat: En godbit från igår var förresten det här:

Fråga till publiken: Välj mellan att bli av med lillfingret eller att aldrig få prata på mobilen i igen. Det är 4 personer i en publik av 50 som vill behålla lillfingret. Mer än 90% skulle alltså välja mobilen över sitt eget lillfinger!

Uppdaterat: filmer från konferensen, inklusive alla föredrag här.

David Haddad från Spontu.

Hur ser framtidens mobiltelefon ut?

Inleder med en reklamfilm från Nokia för N95.

Hur ser sociala nätverk ut i framtiden? Slå ihop facebook med en n95 i varje hand.

Exempel “friend add”. Sker automatiskt. Hm, vill man det alltid? Nya sociala regler behövs.

Den brittiska skattemyndigheten har råkat bli av med två hårddiskar CD-skivor innehållande information om 40% av den brittiska befolkningen:

Det brittiska skatteverket har blivit av med två diskar innehållande känsliga personuppgifter om 25 miljoner personer, 40 procent av den brittiska befolkningen. Diskarna skickades utan särskild säkerhet och var inte krypterade.

Det kan vara värt att komma ihåg i dessa övervakningstider, att den information som verkar vara säkert förvarad idag inte nödvändigtvis är det i morgon. Tänk den dag FRA råkar ut för ett intrång (eller någon anställd råkar glömma en CD-skiva i en taxi). Eller Google.

Skulle inte bli förvånad om vi inom en femårsperiod kommer att få se en riktig praktskandal som lyfter folks medvetande om exakt vad olika myndigheter och företag egentligen vet om dem. En sådan disruptiv händelse kan snabbt vända opinionsvindarna i integritetsfrågan. Kanske är det brittiska skatteverkets klavertramp just en sådan händelse.

Vi får väl se när innehållet på diskarna till slut dyker upp.

Uppdaterat: mer hos Wille som bor i London och kan ge en bättre bild av hur nyheten uppfattas i UK.

Uppdaterat: verkar som att misstaget redan fått stora konsekvenser i opinionen. PJ Anders Linder skriver:

Finansministerns Alastair Darling förtroendesiffror störtdyker, och toryledningen är nästan i kapp paret Brown/Darling när det gäller förtroendet för hur kapabel man är att sköta landets ekonomi. Cameron/Osborne ligger fortfarande sju procentenheter efter men bara för kort tid sedan var gapet 30 (!) procentenheter.

Andra bloggar om: , , , ,

Klippt från Jaiku-meddelande från en kompis:

Quick morning shower behind an italian curtain using an english water heater, in the indian / chinese hotel located in the arabian parts of Singapore.

Hur kan man vara anti en sådan härlig blandning?

(Jaiku är en webtjänst där man snabbt och enkelt kan berätta för vänner och bekanta vad man håller på med. Mikrobloggning har det kallats.)

80-talet var PCns årtionde, 90-talet blev internets. Det här årtiondet är när datorn, internet och mobiltelefonen möts. Nästa årtionde kommer att tillhöra robotiken. Det har åtminstone Sydkorea begripit:

“The two cities will be developed as meccas for the country’s robot industry, while having amusement park areas, exhibition halls and stadiums where robots can compete in various events,” the ministry said in the statement.

Häftigt.

Andra bloggar om: , ,