Jag missar tyvärr Johan Norbergs och Boris Benulics lajv-recension av Naomi Kleins senaste alster: Chockdoktrinen den 17:e december:

Den 17 december recenserar författaren och idéhistorikern Johan Norberg Chockdoktrinen. Bland annat kommer han att presentera tio allvarliga sakfel i boken som vart och ett för sig är tillräckligt för att ifrågasätta Kleins kunskaper och seriositet.

Ett smakprov bjuder Boris på i sin blogg:

Jag kommer att ladda upp med en omläsning av Ernst Mandels tvåbandsverk om senkapitalismen (som jag läser om sisådår vart tredje år, samt läsa klart James M McPhersons “The California Gold Rush and the coming of the civil war”, samt Thomas K McCraws stora Shumpeterbiografi “Prophet of Innovation” – allt för att få mer ammunition till min grundläggande invändning mot Klein: det är inte marknaden som är ansvarig för det elände hon beskriver; det är tvärtom marknadsfientliga krafter som gör allt för att urholka marknaden – få den att upphöra att fungera. Det är det som skapar en stor del av de spänningar och konflikter vi ser i dagens värld, det vi ser är hur statsmonopolkapitalismen (en stark stat i symbios med monopolkapitalistiska företag) gör allt för att snäva in medborgarnas rätt att fritt utveckla alla sina förmågor och mötas på marknaden som fria individer som utbyter varor och tjänster.

Klein markerar den slutgiltiga övergången för en stor del av dagens marxister – de går från materialism till idealism och lämnar alla rationella förklaringsmodeller – det som sker blir en fråga om konspirationer och pakter som sluts i rökfyllda rum. Och ytliga likheter mellan vitt skilda företeelser blir en bevis på att det finns ett djupare samband mellan dessa ting – när det istället rör sig om just bara ytliga likheter.

Hade jag inte suttit pÃ¥ tÃ¥get till SkÃ¥ne just den kvällen hade jag garanterat varit där. Jag hoppas de filmar och lägger ut pÃ¥ nätet, förhoppningsvis direkt. Ã…tminstone borde en ljudinspelning finnas tillgänglig av showen. Please…

Industriell produktion har gjort Kina rikt på kort tid. Nu är det dags för nästa steg då fabriken ersätts av tjänsteproduktion, design och känsla blir ledord, innovation motorn och kreativitet bensinen. Klarar Kina av övergången? Två artiklar ger olika svar på den frågan.

Först, Fast Companys The next cultural revolution:

China is not content to serve as factory to the globe. Call it economic foresight, or cultural pride, but despite the stratospheric growth of its economy–10.7% last year–China knows that cheap labor alone can’t sustain the boom. While a flurry of activity (and, yes, a government five-year plan) has stressed scientific and technological innovation, look a little closer and you’ll see that creativity in art and industry–in design, fashion, media, and the like–is fast becoming a driving national mission.

Sedan en mer skeptisk kolumn hos NY Times, the dictatorship of talent. Läsvärd av flera skäl:

You feel pride in what the corpocracy has achieved and now expect it to lead China’s next stage of modernization — the transition from a manufacturing economy to a service economy. But in the back of your mind you wonder: Perhaps it’s simply impossible for a top-down memorization-based elite to organize a flexible, innovative information economy, no matter how brilliant its members are.

That’s a thought you don’t like to dwell on in the middle of the night.

(Via codemode).

Ja, Kinas väg framåt blir mycket spännande att följa. Hur länge kan partiets meriokrati klara sig mot demokratins framfart? Personligen tror jag det avgörs vid kriserna. Demokraterna i Hong Kong gjorde framsteg efter SARS-sjukan men backar nu i opinionen. Frågan är hur bräcklig marken under kommunistpartiet egentligen är.

Vid nästa större kris i Kina lär vi få veta svaret. Kanske är övergången till en modern tjänste-ekonomi just en sådan, förhoppningsvis oblodig kris, som landet behöver för att ta steget mot en mer öppen demokrati.

När man klickar sig runt på DNA-analysföretaget deCODEme:s hemsida är det svårt att inte tänka att något stort är på gång att hända.

Något väldigt stort.

Företaget erbjuder samma typ av tjänster som Google-syskonet 23andme som jag nämnt tidigare erbjuder (fast deCODEme är till skillnad från 23andme tillgängligt för europeer). Man beställer tjänsten, som kostar ett par tusenlappar, får ett analys-kit hemskickat till sig. Resultatet skickar man tillbaka till deCODEme och efter någon vecka är ens genetiska profil och analys färdig. Man får t.ex. veta eventuella sjukdomar man kan vara i högriskzonen för:

Our current list of diseases includes: Age-related macular degeneration, Asthma, Atrial fibrillation, Breast Cancer, Celiac Disease, Colorectal Cancer, Exfoliation Glaucoma XFG, Inflammatory Bowel Disease, Multiple sclerosis, Myocardial Infarction, Obesity, Prostate cancer, Psoriasis, Restless legs, Rheumatoid arthritis, Type 1 Diabetes and Type 2 Diabetes. The disease list will be updated continously as new discoveries are made.

Notera sista meningen. När de väl har ditt DNA-data kan de erbjuda tilläggstjänster som bara den moderna forskningen (och förmodligen en del politiker) sätter gränsen för. Det kommer att bli en kamp om att äga informationen som med största sannolikhet leder fram till ett priskrig som sänker priset på analysen till noll. Förmodligen redan inom 2-3 år med tanke på nuvarande prisnivå samt Googles ambitioner.

Det här är högteknologisk bioteknik på SIBA- och Onoff-nivå. 6300 kronor kostar kalaset idag. Mindre än en platt-TV. Vad som behövs nu är killer-appen som får folk att ta steget. Men, det kommer.

Detta är startskottet för en disruptiv tidpunkt som kan komma att skaka om många av våra grundvalar i samhället. Politiker kan redan inför valet 2010 tvingas svara på var de står i frågor om morfologisk frihet. Den offentliga sjukvården måste kunna svara på hur mycket skattepengarna ska finansiera. Hela vårdsektorn står inför ett paradigmskifte (aaah, länge sedan jag använde det ordet) när människor tar kontrollen över sin egen hälsa med informationsteknikens hjälp.

Idag handlar vård om att göra den sjuke frisk. I morgon kommer vård handla om att hålla den friske frisk baserat på dennes hälsoprofil, framtagen av ett sammelsurium av prylar och webbtjänster.

I övermorgon kommer det att handla om att göra den friske ännu friskare och ännu bättre, starkare, smartare, snyggare. Men det tar vi en annan gång. En bloggpost kan bara innehålla så många paradigmskiften och disruptiva tidpunkter.

Mer om deCODEme här.

Sökte pÃ¥ DN.se efter “23andme”. Noll träffar. Svd: en träff.

Finska mobiljättarna Nokia har låtit göra en undersökning om hur underhållning konsumeras 2012. Man har funnit att upp emot en fjärdedel av all underhållning som konsumeras kan bli skapat av någon från ens inre vänkrets.

Man kallar det “cirkulär underhÃ¥llning”, en term som lÃ¥ter betydligt bättre pÃ¥ engelska:

This phenomenon, dubbed ‘Circular Entertainment’, has been identified by Nokia as a result of a global study into the future of entertainment.

Vidare:

“We think it will work something like this; someone shares video footage they shot on their mobile device from a night out with a friend, that friend takes that footage and adds an MP3 file – the soundtrack of the evening – then passes it to another friend. That friend edits the footage by adding some photographs and passes it on to another friend and so on. The content keeps circulating between friends, who may or may not be geographically close, and becomes part of the group’s entertainment.

Den här utvecklingen är inget nytt för de som följt vad t.ex. Rasmus och gänget skriver eller, ja, egentligen för alla som inte legat gömd under en buske de senaste åren. Konsument blir producent och skapande blir en kollektiv process. Åtminstone till 25%.