Varning. Innehåller spoilers.

SÃ¥g The Dark Knight igÃ¥r… den käre Läderlappen balanserar som vanligt pÃ¥ gränsen mellan moraliskt förfall och hjälteskap. Till sitt förfogande har han teknologi av modernaste sort och vid sin sida trogna följeslagare i form av sin betjänt Albert samt Morgan Freeman i rollen som VD för Wayne Enterprises.

När han konstruerar en maskin med förmågan att avlyssna alla i hela Gotham City är dock måttet rågat för Freemans karaktär.

“This is too much power for one man to control.” säger han och säger upp sig bÃ¥de som trogen följeslagare och VD för företaget.

I filmens värld finns det åtminstone några som kan dra gränser.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Om det inte vore för att det faktiskt är en allvarlig fråga i botten skulle man ha svårt att hålla sig för skratt.

FRA JK-anmälde som bekant Henrik Alexandersson. Riksdagsledamoten Göran Pettersson tycker det var bra att Henrik JK-anmäldes. Han skriver:

Anmälan är undertecknad av FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson. Han har i sin långa statliga karriär varit såväl domare som rättschef vid försvarsdepartementet så han torde veta vilka chanser han har för att vinna framgång med sin anmälan.

Ja, nu tar FRA fram det tunga artilleriet. Dags att visa var skåpet ska stå och sätta dit konspirationsteoretikerna.

Enda problemet: anmälan skickades till fel instans!

Det är bara publikationer registrerade hos Radio och tv-verket som går att anmäla till JK för brott mot tryckfriheten. Alexanderssons blogg är, likt de flesta andra bloggar, inte registrerad.

Dessutom råder förvirring kring om anmälan gäller bloggen eller läckan hos FRA som dokumenten härstammar från.

Om detta var en manöver tänkt att återta initativet för FRA så föll den som en blind takläggare.

Är detta verkligen en myndighet vi vill ge tillgång till all vår internettrafik? Även om man accepterar tanken på signalspaning i kabel måste man undra vad tusan de håller på med inne på FRA. Jag kommer mest att tänka på den här:

Läs även Mårten Schultzs inlägg om massövervakning som ett påtvingat panopticon:

Redan möjligheten att granska mitt privata liv är ett intrång i det, även om någon faktisk granskning inte sker. Redan möjligheten att granska mitt privatliv hindrar mig, hämmar mig och disciplinerar mig. Eller, i alla fall, redan möjlighet att granska mig kan hindra mig, hämma mig eller disciplinera mig. Möjligheten att se in i mitt privata liv gör mig med andra ord i en mening till en fånge.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

“Yttrandefrihetsbrott” är den brottsrubricering som FRAs JK-anmälan mot Henrik Alexandersson fÃ¥tt.

Det är alltså ett brott mot yttrandefriheten att publicera uppgifter som visar att en svensk myndighet kan ha begått brott mot svensk grundlag.

Tänka sig. Jag som trodde att var för just sådana tillfällen vi hade en yttrandefrihet.

Så här skriver Wikipedia om Nyspråk:

“NysprÃ¥k är sprÃ¥ket som talas i samhället som beskrivs i romanen 1984 av George Orwell. Det syftar till att begränsa individens tankeutrymme och därigenom förhindra kritik mot “Partiet” och dess ledare “Storebror”. “

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Från SvDs Kinablogg:

Den materiella nivån i denna by är förvisso inte hög men långt ifrån katastrofal. TV, rinnande vatten och ordentliga hus är standard. Enligt byborna vi talar med är det till följd av att utländska fabrikerna tillåtits etablera sig i Kina och den inkomst som föräldrarna där genererar som detta lyft kunnat åstadkommas.

Tänk att det finns folk som påstår sig vilja hjälpa de här människorna genom att förhindra att mer jobb skapas i dessa fattiga områden. Underligt.

Inför nästa val skulle jag vilja ett parti som enbart består av personvalskandidater. Partiet saknar partiprogram och är i grunden en tom partistruktur som fylls med innehåll baserat på omröstningar och debatter som pågår under hela 4-årsperioden.

Lås oss kalla partiet Personvalspartiet. Eller varför inte bara Personpartiet. Ett parti där du röstar på personer, inte partiprogram.

Det är alltså ett parti som vid sin start har en helt tom val-lista. En webbsajt sätts upp dit kandidater till listan får anmäla sig. Det kanske kostar en symbolisk summa, typ en tusenlapp, för att bli en kandidat.

Varje kandidat får sedan beskriva sin ideologiska ståndpunkt och vilka frågor de gärna driver. Sedan sätter debatten och omröstandet igång.

Folk får kontinuerligt rösta på sajten på den kandidat de vill se på listan. (Exakt hur denna röstning ska gå till återstår att lösa men alla kan rösta på vem de vill.)

Någon månad eller vecka innan valet fryser man listan, trycker upp valsedlar och skickar ut enligt konstens alla regler. Nu har men en lista med kandidater som kanske spretar ideologiskt åt alla håll men
där alla garanterat tagit sig in på listan genom att driva en egen personvalskampanj. Här gäller ju de vanliga reglerna kring personval men de är sekundära, det är framtagandet av listan som är det
intressanta.

Resultatet blir ett helt person- och frågestyrt parti utan partiprogram. Personerna som kommer in i riksdagen (om partiet får >4% såklart) gör det med sina egna agendor.

Detta är gräsrotsversionen av representativ demokrati. Inga partier. Inga partipiskor. Ordet och åsikterna är lika fria.

Nog borde det fungera?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Nu uppmärksammar Mikael Holmström på SvD det som Linus Larsson på Computer Sweden skrev om redan för tre veckor sedan. Här på bloggen skrev jag om det den 17:e juni. SvD skriver:

SvD kan idag avslöja nya fakta om vad som ligger bakom FRA-lagen.

Jojo.

Det handlar alltså om den ryska internettrafiken som passerar Sverige och som sägs vara det egentliga intresset för FRAs spaningar.

Nåja, det är väl bra att någon av de stora tidningarna uppmärksammar detta men den skamlösa stölden är inte så snygg.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Händer inte sÃ¥ mycket pÃ¥ den här bloggen just nu men borta pÃ¥ Skiften.se har vi börjat med nÃ¥got vi kallar “veckans skifte”. Tidigare veckor har skiftena handlat om energi, informationssamhället och övervakning.

Den här veckan skriver jag om nätverkssamhällets skyddsmekanismer och eftersöker liberala alternativ till Big Brother i en tid av globalisering, vansinnesdåd och massförstörelsevapen till konsumentpriser. Fun stuff!

Johanna Nylander har redan hunnit svara på mitt inlägg. Under veckan kommer skifteskollegorna Waldemar Ingdahl, Joakim Lundblad och Alexander Funcke att göra det samma.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,