Jag är och förblir framtidsoptimist.

Det finns dock en klippkant som hela vårt moderna samhälle ständigt springer bredvid. 5 dagar utan fungerande mattillförsel och Mad Max-scenariot är verklighet.

Vi har kanske varit nära klippkanten några gånger. Det sägs att USA var några timmar från att 1 biljard (trillion) dollar försvunnit ur landet när Lehmans kraschade. Tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt för att t.o.m. en ekonomi av USAs storlek hade tagit enorm skada.

Folk hade inte kunnat ta ut pengar i bankomaterna. Kreditkort hade slutat fungera. På några få dagar hade hela ekonomin och samhället fallit samman. Folk hade snabbt gått från att vara oroliga över sitt jobb till att bli oroliga för att få mat och vatten. Upplopp. Stölder. Kaos.

Kollaps.

Men vi klarade oss. När vi tittar tillbaka pÃ¥ tillväxtkurvan över de här Ã¥ren kommer det att synas ett litet hack, precis som det syns för Ã¥ren 1929 och framÃ¥t (eller tidigt 90-tal för Sverige). Men den lÃ¥ngsiktiga trenden kommer inte att brytas. Vi kommer att fortsätta leva längre och friskare, vi kommer att göra vÃ¥r energiförsörjning grönare och vi kommer att göra vÃ¥ra jobb mer meningsfulla och roligare – precis som vi gjort under hela 1900-talet.

Vi måste bara hålla oss borta från klippkanten.

Stay. Away. From. The edge. Gör vi det så klarar vi oss och den ljusnande framtid är vår.