Banne mig om inte hösten 2004 kommer att gå till historien som tidpunkten då globaliseringen verkligen nådde Sverige.

Visst har vi tidigare sett arbetsuppgifter försvinna och utföras på annan plats i världen, billigare och bättre än vad vi själva klarat av, men i och med det lettiska byggföretaget L&P Baltic lyckades få genom sin offert för ombyggnad av en skola i Vaxholm i konkurrens med andra leverantörer, så sker skiftet på hemmaplan. Mitt framför ögonen på svenska byggarbetare kan nu lettiska snickare och målare jobba till lägre pris än svenska dito. Visst måste det smärta lite extra mycket när konkurrensen blir så påträngande att den sker i ens egna kvarter.

Mindre lär det dock smärta i de skattebetalares plånböcker som betalar för bygget. Nu kan man lägga pengarna på annat. Kanske på en skattesänkning så att invånarna i Vaxholm kan utnyttja ROT-avdraget för att bygga om sina badrum eller lägga nytt tak.

Heminredning är på modet och det finns mycket att bygga i Sverige. Garanterat tillräckligt för att även svenska byggnadsarbetare ska få att göra. Åtminstone om man ger vanliga människor råd att betala för det.

Det diskuteras DNA-registrering av alla svenskar och på Europa-nivå pratar man om att tvinga internetoperatörer att lagra all trafik som transporteras via nätet. Självklart dyker referenser till George Orwell och 1984 upp i debatten. Ibland hörs också krav på att tekniken bör stoppas.

Flera frågor dyker upp, men om man skrapar på ytan så handlar de inte om tekniken i sig. Snarare är frågan om våra gamla maktstrukturer klarar av att hantera möjligheterna och förändringarna som sker tack vare den tekniska utvecklingen. Det är om gamla institutioner som nationalstaten och polisen är anpassade till hur moderna, globaliserade, digitaliserade och urbana samhällen fungerar.

Det finns en klar risk för att vår rädsla att bli övervakade av de som utgör sig för att beskydda oss förhindrar positiva effekter av den tekniska utvecklingen. Ett DNA-register, t.ex., skulle kunna vara mycket värdefullt för forskningen inom en rad sjukdomar. Då gäller det att komma ihåg att det är inte tekniken i sig som oroar oss utan att myndigheter och överheter ska få ett informationsövertag jämt emot oss. Att vi ska bli övervakade och registrerade.

Frågan man ska ställa sig bör alltså vara: är det egentligen myndigheterna eller tekniken vi är rädda för?

Mina goda vänner på Attach Information har börjat blogga. Ett av inläggen handlar om reklam

TV-reklamen i form av 30 sekunders reklamspottar är utdöende. Istället blir reklamen inbäddad i själva programmen. Inredningsprogram ska få dig att köpa möbler och målarfärg. Matlagningsprogram ska få dig att köpa råvaror, en ny servis och böcker. Plastikkirurgin har sina egna små reality shows. Listan kan göras lång.

Även inom film och musik blir symbiosen starkare. Tom Hanks-filmen Cast Away med övertydlig sponsring från ett transportföretag brukar nämnas i sammanhanget. År 2003 hade 43 av de 111 låtar som låg på Billboard-listan ett varumärke med i texten: http://www.lucjam.com/brand03.html

Vad som händer är att reklambudskapet och ‘reklambäraren’ växer ihop till ett. PÃ¥ sÃ¥ vis blir reklamen lika osynligt synlig som den tomma reklampelaren. Den blir inte lika övertydlig, men samtidigt blir den betydligt mer heltäckande och genomträngande.

Även om fabriksjobben försvinner utomlands så ska vi ju behålla de kreativa jobben inom forskning och design, eller hur? Det är ju så det brukar låta.

Men, det är dags att tänka om även där. I en nyligen utlyst designtävling har kinesiska studenter bidragit med inte mindre än 4000 bidrag i form av designade telefoner åt Sony Ericsson. Det är en kreativ kulspruta från öst jämfört med vår 1800-talsrevolver. Gäller bara att vi blir bättre på att sikta.

Idag har vi fått veta att regeringen ska släppa ett åtgärdspaket för att rädda fackföreningen på SAAB-fabriken i Trollhättan.
Hur paketet ser ut får vi veta på måndag. Tills dess är det ca 5,5 dagar eller lite drygt 8000 minuter.

På den tiden hinner Kina öppna drygt 300 utlandsägda fabriker [Tom Peters].

Denna krönika ursprungligen publicerad 2003-04-02 på Popido.com Mobiltelefonen förändrade telefonen, från att ha varit knuten till en plats till att vara knuten till en person. Detta ökade precisionen i vårt sociala umgänge. Konsekvensen har blivit ett upplösande av tidigare strukturer, t.ex. har vi blivit mindre beroende av klockan då vi inte har samma krav på oss att befinna oss på en viss plats vid ett visst tillfälle. TVn är nu på väg att genomgå en liknande förvandling.

Hittills har vi varit tvungna att anpassa våra liv till TVns klockslag. Nyheterna visas 19:30, långfilm (som någon annan valt ut åt dig) visas 21:00 och talkshowen börjar 23:00. Anpassa dig eller missa programmet. Valfriheten har bestått i ytterligare ett par kanaler, alla med samma begränsningar. Detta håller äntligen på att förändras.

TVn har varit en enorm framgång som förändrade hela vårt samhälle. Man kan börja med att fråga sig exakt vad en TV egentligen är för att på sätt finna dess dragningskraft. Det varierar något beroende på från vilken vinkel man väljer att betrakta fenomenet. En TV kan t.ex. vara:

1. En arkitektur för samtidig distribution av ljud och rörliga bilder till många mottagare.
2. En gigantisk hårddisk.
3. En intrycks- och upplevelsebläddrare.
4. En social konstruktion.

Låt oss ta dessa punkter i ordning. För det första har TVn (än så länge) stora fördelar vid sändning till många mottagare samtidigt t.ex. vid extremt stora evenemang, nyhetsrapporteringar eller liknande. Det är dock relativt få tillfällen som kräver realtidsbevakning av en stor grupp människor samtidigt. Se även artikeln om Vertikal Media för exempel där TVn faller platt vid realtidssändningar.

TVn är också en slags lagringsmedium, hur konstigt det än kan låta. Vid varje tidpunkt sänder mina TV-kanaler ut program som jag ska konsumera genom att titta på. Ju fler kanaler, desto fler saker att titta på och att välja mellan. Det är dock upp till kabelbolagen att göra urvalet av program som sänds samt att välja när de ska sändas. Motsatsen skulle vara om jag hemma på min hårddisk hade lagrat alla TV-program som någonsin producerats och själv hade kunnat välja exakt när jag hade velat se varje program. Detta skulle kräva enorma mängder lagringsutrymme så därför låter jag tills vidare (priset för lagringsutrymme sjunker ständigt, år 2007 borde en 4TB hårddisk kosta ca 2000 kronor) kabelbolagen fungera som mitt lagringsmedium. Tyvärr förlorar jag då friheten att välja tidpunkt för konsumtionen, men sånt är livet. DVD-utgivningar av TV-program har blivit populära just för valfriheten de skänker.

TVn är ett upplevelsemedium också. TV + fjärrkontrollen + TV-soffan utgör en stark kombination som enkelt slår ut t.ex. datorn vid sitt skrivbord för upplevelsekonsumtion av den medel-aktiva varianten som kräver sådär precis lagom mycket hjärncellsaktivitet för att man ska uppskatta det efter en hård arbetsdag (framför datorn). Det är enkelt och snabbt (inga nedladdningstider) att byta kanal när stimulansnivån sjunkit p.g.a. ett tråkigt TV-program. TV-soffan är skön och bekväm och fungerar ypperligt för chipskonsumtion. Från min TV-soffa får jag underhållning, intellektuell och emotionell stimulans och avkoppling.

TV-programmen fungerar också som socialt klister. Om min sociala umgängeskrets följer en viss dokusåpa eller fotbollsmatch så är chansen hög att jag också vill titta. Man vill ju inte känna sig utanför gruppen. TV-programmen är något man diskuterar vid fikarasterna på jobbet eller i rökrutan på högstadiet. Detta var förvisso tydligare förr, då vi bara hade 2 TV-kanaler i landet, men å andra sidan har subkulturerna vuxit sig starkare idag. Programmen har blivit smalare och tillhör man målgruppen finns det ett socialt tryck på en att titta. Alla andra gör det ju.

Som synes har TV-mediet flera starka fördelar, men även en del nackdelar. Det har länge talats om att internet via bredband ska kunna konkurrera med TVn, men det kommer det inte att kunna göra förrän bredbandets nackdelar övervinner TVns. Än så länge vinner bredbands-TV bara på punkt nummer 2 ovan. Knappast skäl nog att slänga ut widescreen-TVn och digital-TV-boxen.

Men till skillnad från TV-tekniken, som inte utvecklats nämnvärt de senaste 50 åren, så sker utvecklingen inom internet med ett rasande tempo. Trots att de senaste åren dominerats av nattsvart mörker för IT-branschen så går faktiskt utvecklingen vidare. Fler och fler skaffar sig bredband hemma, tekniken blir allt billigare och ger högre kapacitet. Förr eller senare kommer internet att bräcka TVn på alla fyra punkter ovan, det är inte en fråga om om utan när.

DÃ¥ detta sker har man som konsument fÃ¥tt en oslagbar valfrihet som 200 digital-TV-kanaler inte kommer i närheten av. Istället för att behöva anpassa vÃ¥ra TV-tider till kabelbolagens sändningstider kan vi själva välja när vi ska titta och pÃ¥ vad vi ska titta pÃ¥. Själva begreppet “kanal” blir irrelevant. Man väljer och tittar pÃ¥ program, inte kanaler. Detta är ett paradigmskifte som kommer att skaka om hela branschen. Digital-TV är i jämförelsen som att skaffa moderna gummidäck pÃ¥ en hästdroska istället för att köpa en bil.

Ur den synvinkeln kan man fundera över det kloka i att satsa nationellt på ett digital-TV-nät. År 2007 ska det svenska analoga TV-nätet stängas ned. Det innebär att alla som vill titta på TV måste införskaffa en digital-TV-box. Det vore vansinne att inte ta tillfället i akt och också erbjuda internetkoppling i boxen. För inte vill vi köra omkring i hästdroskor när resten av världen skaffar bilar.

Vi lever sannerligen i intressanta tider. De teknologiska genombrotten avlöser varandra. Varje decennium, varje år, ja nästan varje vecka bjuder på nya fantastiska upptäckter. Det är svårt att överblicka hastigheten med vilket dessa genombrott sker, men det verkar som att det är en accelererande trend.

En konsekvens är att vi måste förbereda oss på att det 21:a århundradet kommer att bjuda på betydligt fler och större teknologiska genombrott än det 20:e århundradet, trots att detta var det överlägset teknologiskt mest intensiva i mänsklighetens historia. Medvetandets gåta, åldrandets mekanismer, genernas och livets funktioner och molekylens allra innersta väsen är exempel på frågor som snart kan ha svar. Detta kan komma att förändra inte bara vår syn på oss själva utan även själva människan som biologisk art.

Frågan är också vilka effekter detta får på samhället. Den traditionella, statiska bilden av ett fast och stabilt samhälle stämmer inte längre. Istället är det ständig förändring som är den enda konstanten. Eftersom vårt samhälle är byggt på den föregående principen utgör detta flera stora utmaningar för våra samhällskonstruktioner.

De tre megatrenderna är:

  • Globaliseringen, vilket leder till nationalstatens död och städerna som de starka noderna i det internationella nätverket.
  • Automatiseringen, vilket leder till kraftigt pressade priser pÃ¥ de flesta arbetsuppgifter vi idag använder människor till och en ständigt accelererande teknisk utveckling.
  • Individualiseringen, vilket leder till ett fokus pÃ¥ hälsa, personligt välbefinnande, erkännande frÃ¥n andra och mental stimulans.

Dessa megatrender kommer att förändra vårt samhälle, vår värld och oss själva i grunden. Detta ger upphov till flera moraliska, praktiska och existentiella frågor.

Framtidstanken vill vara ett forum där frågor som dessa tas på allvar.

Se även posten om de fem politiska megafrågorna för 2000-talet.