Sitter på ett hackathon anordnat av OverViewNews med fokus på nyheter i Helsingborg. Tillsammans med Viktor Zaunders och Mattias Östmar funderar vi över hur sociala medier påverkar hur nyheter sprids.

2015-11-15 15.29.46
Mattias och Viktor hackar nyheter.

Vad som hänt sedan sociala medier slog genom är att den mänskliga hjärnan blivit den viktigaste spridningsmekanismen för nyheter. Förr var det den som hade störst radiomast eller flest tittare på sin TV-kanal som kunde bestämma hur en nyhet spreds. Idag sprids nyheter och budskap genom att miljarder människor likear, delar, twittrar eller instagrammar. Ett budskap sprids alltså om det triggar rätt impulser i människors hjärnor.

Istället för broadcast har vi fått braincast.

Därför måste man förstå vad det är som får oss människor att trycka på dela-knappen när vi läser en nyhet. Här kan vi ta hjälp av lite grundläggade neurovetenskap. Teorin om “the triune brain” formulerades av Paul D. MacLean på 60-talet. Den har mött kritik för att förenkla något så komplext som vår hjärna men modellen är tillräckligt korrekt för att vi ska kunna använda den för att förstå hur nyheter sprids.

Teorin säger att hjärnan har tre nivåer:

Neocortex är den del av hjärnan som fungerar rationellt och logiskt. Här hanteras språk, planering och medvetande.

Det limbiska systemet. Det här är en stor del av hjärnan som bl.a. hanterar sociala samband, känslor, långtidsminne och relationer.

Reptilhjärnan, känslostyrd och snabb. Här reagerar vi instinktivt med rädsla, hunger, glädje eller lust.

Facebook är det största sociala nätverket och är som system uppbyggt nästan helt efter de två lägre nivåerna av hjärnan. Som exempel, vi uppmuntras att gilla (ett uttryck för social uppskattning, dvs limbiska systemet) istället för att “hålla med” eller “det var intressant”, vilket skulle vara närmre neocortex.

Typiska exempel på delningar inom de olika hjärnnivåerna kan vara:

Reptilhjärnan reagerar på mat, kärlek, våld och porr så ett foto på mat eller en gullig kattunge är en typisk reptilhjärnpostning.

Limbiska systemet reagerar på relationer och sociala samband så delningar om kändisar, skvaller och smutskastning är limbiska poster. Även poster där man vill framhäva sin egen politiska åskådning, vilket fobollslag man hejar på eller vilka band man lyssnar på är för att stryka det limbiska systemet medhårs.

Neocortex vill analysera och planera och framhäver komplexa samband. Poster med fakta, data och logiska argument är typiska exempel på neocortex-poster. Jag antar att den här posten kvalificerar sig, t.ex..

De högre nivåerna kräver mer energi och är långsammare. Det tar tid och är arbetssamma för hjärnan att behandla. De lägre nivåerna, å andra sidan, är snabba och instinktiva. Det borde därför vara så att nyhetsartiklar, bilder eller inlägg som är skrivna för att utlösa reaktioner i reptilhjärnan eller det limbiska systemet sprids enklare och snabbare. Detta har marknadsförare och säljare känt till länge, men vad säger det om samhällsklimatet och -debatten när nyheten av en viss karaktär blir dominanta? Hur påverkas vi som individer när allt man läser har spridits av andra människors rädsla eller vilja att passa in i ett socialt sammanhang?

Just nu sitter vi och analyserar nyhetsartiklar om Paris från de senaste veckorna för att se hur (och om) karaktären på nyheterna ändrats före och efter de fruktansvärda händelserna i fredags.

Vi får se om vi lyckas komma fram till något men frågan om hur sociala medier påverkar samhällsdebatten är intressant att diskutera oavsett vad vårt lilla nyhets-hack visar.

Uppdaterat: Mattias har sammanfattat med neurologisk, social medieanalys.

Ledig dag idag? Varför inte titta på presentationen nedan om “exponentiella organisationer”?

Vad menas med det? Jo, det är en typ av organisation som växer oerhört snabbt, 10x eller t.o.m. 100x om året.

Två exempel:
1. AirBnb. Startup-företaget som hjälper människor hyra ut rum, hus och lägenheter ungefär som ett hotell. På kort tid (startade augusti 2008) har de vuxit till att erbjuda fler rum än världens största hotellkedjor.

2. Uber. Startades mars 2009. Har omdefinierat vad det innebär att åka taxi – eller vara en taxichaufför. Här är en inblick i deras siffror för 2014. De närmar sig $10 miljarder i omsättning. Sa jag att de startade 2009?

Varför ska du förstå detta? Oavsett vilken bransch du arbetar i kommer du att påverkas av den här typen av organisationer. Den här bloggen handlar om den “accelerande ekonomin” och den här typen av företag är den konkreta implementationen av just detta. De ligger på kanten till framtiden. (Vill du se en av mina presentationer om samma ämne finns en om startupföretag och vad du kan lära av dem. Och, ja, jag jobbar ju numera med just det här i Startup Studio Malmö.)

Älskar att se framtiden rulla ut framför ögonen. Oftast är det en entreprenör som sitter i förarsätet. Särskilt tydligt blir detta när det gäller Elon Musk, VD och grundare av bl.a. Tesla Motors. Deras nya bil (eller snarare, en Tesla med deras senaste mjukvaru-uppdatering) kan köra sträckan Malmö-Stockholm utan förare (!) och utan att det kostar något i varken el eller bensin.

Att den sedan gör 0-100 km/h på 3,4 sekunder är ju bara en bonus.

Låt oss fundera över detta en liten stund.

Den har alltså “autopilot” så den kan köra på motorväg utan förare och det finns “supercharger stations” längs vägen som det är gratis att ladda bilen i.

Tyvärr begränsas hastigheten av att vägarna juridiskt är anpassade för mänskliga förare, annars hade Malmö-Stockholm kunnat köras på strax över 2,5 timmar inklusive 20 minuters laddning.

För dyrt att köpa en Tesla? Jo, den kostar runt miljonen men tekniken kommer att finnas i standardbilar inom något år. Och som sagt: laddning på vissa stationer ingår i priset. För mig och de allra flesta är drivmedlet en av de största utgiftsposterna för en bil.

Inget hindrar heller någon från att köpa ett par stycken bilar och hyra ut som taxi över dagen eller så. Då kanske en dag med en Tesla inte behöver kosta mer än en flyg- eller tågbiljett särskilt om du delar den med flera.

Om den kostar 5000 kr/dag att hyra och den går att hyra ut 300 dagar/år skulle man dra in 1,5 miljoner/året på bilen – mer än den kostar att köpa. Åker man då 5 pers i bilen blir det en tusenlapp per person för en resa med egen självkörande bil Malmö-Stockholm – inklusive taxi hela dagen. Någon på taxi 2.0-bolaget Uber lär sitta och räkna på det där.

Med högre maxhastighet för självkörande bilar på motorvägarna (en rent juridisk förändring) börjar det bli ekonomiskt försvarbart att t.ex. köpa ett hus i Nyköping (ca 1 timme från Stockholm med dagens bilar – tiden kan halveras med ökad maxhastighet) för 2 miljoner tillsammans med en Tesla för 1 miljon istället för en villa i Bromma för 6 miljoner och dagspendla. Man kan ju arbeta när man blir körd av bilen. Storstadens “upptagningsområde” för boende blir alltså markant större med självkörande bilar.

Tåg- bil- och flygtrafik är stor och dyr infrastruktur som kräver långsiktiga beslut. Men till hur stor del tänker beslutsfattarna på teknikens nya möjligheter när de allokerar sina resurser eller stänger ned flygplatser? Något att fundera på när du körblir körd i din Tesla.

Nu diskuteras återigen TV-licensens vara eller icke vara. Detta efter att Copyswedes nästan lika ondskefulla kusin Radiotjänst gått ut med att alla som äger en dator ska betala TV-licens. De facto en internetskatt. alltså.

Många föreslår då att licensen istället skulle betala via skattsedeln. Jag menar att problemet är djupare än så. Hade idéen om “public service” kommit fram idag hade den sett helt annorlunda ut.

Fyra enkla förslag på vad public service skulle kunna göra istället för att producera Allsång på Skansen:

1. Hjälpa våra beslutsfattande organ kommunicera besluten de fattar till berörda medborgare.

2. Hjälpa myndigheter förpacka sin data med öppna API:er.

3. Fungera som en allmän fond för udda kulturprojekt och/eller journalistiska projekt som vem som helst kan ansöka från.

4. Arkivera och digitalisera vårt gemensamma kulturarv dvs det som riksantikvarieämbetet gör.

Detta hade varit betydligt billigare och mer samhällsnyttigt än att försöka konkurrera med alla andra mediaföretag.

Så, gör om, gör rätt! Uppdatera public service till internetåldern istället för att införa en internetskatt.

Jag förväntar mig dock ingen ändring. Det finns för många människor i maktposition som är beroende av public service-industrin och för många “nyttiga idioter” som tycker det är “skönt att slippa reklamen” för att det ska bli någon ändring. Vi får leva med internetskatten.

Edward Snowden påminner en om en viktig sak: det är helt vanliga människor som arbetar på underrättelsetjänsterna. Människor med lån på huset som ska betalas även när huspriserna sjunker, några kanske är lite glada i att spela för pengar, andra i flaskan. Precis som människor är.

Nu valde Snowden att gå till pressen men hur mycket hade han fått betalt av mer ljusskygga organisationer om han hade valt den vägen? Snowden är undantaget. Hur många andra läckor finns det?

Oj, vad jag har väntat på de där internetuppkopplade glasögonen. Skrev någonstans för säkert 10 år sedan att jag trodde de skulle finnas för konsumenter 2008-2009 någon gång. Jag hade rätt rejält fel, får man säga. Men nu verkar det som om Google tröttnat på att vänta och själva byggt en produkt vid namn Google Glass. Nog blir man nyfiken på att prova ett par. Det känns som den mest spännande nya produkten sedan iPhone.

Men hur kommer den att tas emot? Jag funderade lite om folks reaktioner på Google Glass på Frank Familys blogg. Jag gissar att vi kommer att få en viss debatt om privatliv och “digital hyfs” (svenska Memoto släpps ju också snart) men att det snart kommer att lugna ned sig för att sedan övergå i en integrerad fas där vi till konsumentpris får tillgång till det mest kraftfulla kognitiva verktyget någonsin. Jag skriver “integrerad” för jag menar att det här är en produkt som verkligen har potential att upplevas som “integrerad” med människan som bär den.

Den första riktiga cybernetiska massmarknadsprodukten?

Vi får väl se.