Peking – London med tåg
13 Mar 2010
Bra med alternativ till flyget och spännande att världens länder knyts samman på allt fler sätt.
“Kina planerar att bygga en snabbtågslinje mellan London och Peking. Med en fart på 350 km/h tar resan 48 timmar.”
13 Mar 2010
Bra med alternativ till flyget och spännande att världens länder knyts samman på allt fler sätt.
“Kina planerar att bygga en snabbtågslinje mellan London och Peking. Med en fart på 350 km/h tar resan 48 timmar.”
29 Oct 2009
Skrev en liten text på Internetdagarnas hemsida som handlar om den speciella typ av företag eller projekt som går under benämningen startups:
Det återstår att se vad fas 4 av internets utveckling för med sig. Kanske pressas kostnaden än mer för att bygga disruptiva företag och kanske är 24hbc en försmak av detta. Jag är i alla fall övertygad om att alla företag kan lära av startup-kulturen. Denna delar punk- och hiphoprörelsernas tro på att vem som helst kan och att det är viktigare att experimentera och testa nya marker än att stå still.
Så släpp fram startup:en i dig. I en tid av accelererande förändring är nämligen att stå stilla det sista man ska ägna sig åt.
Hela texten här.
18 Oct 2009
Häftigt från iRobot-gänget: shape-shifting robots. Blir 2010-talet robotikens motsvarighet till PC-världens 80-tal, dvs då man går från laboratoriet och industrin till hemmen och skrivborden? Jag tror det. Vad tror du?
23 Jun 2009
Idag blev jag riktigt upprörd.
Ibland är det bara så att en gräns har passerats. Idag var en sådan dag.
Mycket samhällsförändring sker i pendelrörelser mellan extrempunkter. Förändringen tänjer på samhället till bristningsgränsen, då sker en backlash i motsatt riktning tills skeendet repeteras på andra hållet.
Idag kunde man läsa hur TV-kanalen Canal Plus, ägd av TV4, utför en attack på internets själva kärna: länkandet. En 31-årig man anklagas för att ha länkat till en fotbollsmatch. En länk!
Man får anta att detta är Canal Plus ståndpunkt när åklagaren säger:
– Det finns en gammal teori om att länkning är fri, det stämmer inte längre. Det finns ingen sådan generell regel, säger Henrik Rasmusson.
Ok.
Låt oss nu ta ett djupt andetag och fundera över detta angrepp.
För det första, snälla, rara Canal Plus: en länk till er är en gåva! Man länkar till sådant man tycker om. Sådant man vill uppmärksamma. Det finns människor som inte gör annat än försöker få andra att länka till dem.
Det är denna princip som gör att Google fungerar: länkar är kärlek!
Jag förstår att det kan vara svårt för ett broadcastande TV-bolag att begripa att det är på detta sätt man bygger trafik på nätet men det är faktiskt så internet fungerar.
Så, för det första är det direkt korkat att försöka dra de som länkar till dig inför rätta. Vill ni skydda era fotbollsmatcher så gör gärna det med ett lösenord, inte med det svenska rättsväsendet!
För det andra innebär denna pendelrörelse mot extrempunkten att internet blir ett allt mer rättsosäkert ställe att vara på. Hur ska jag kunna veta att det jag länkar till är juridiskt OK? Hela samhällsdebatten och det fria samtalet riskerar att skadas av Canal Plus angrepp. Det går inte att vistas på nätet om man inte vet att man kan länka fritt.
Det är därför Canal Plus angrepp inte går att tolka på något annat sätt än just detta: ett angrepp.
Man vill förstöra internet.
Ett korkat företag i en döende bransch som vill förstöra internet och använder det svenska rättssystemet för att utföra angreppet.
Inte undra på att man blev upprörd.
Valet 2010 kommer backlashen. Det blir tydligare för varje dag som går.
22 Jun 2009
Ronnie Sandahl tror att integritetsdebatten och Piratpartiets framgångar handlar om att “ingen vill betala”. Det är dock mig veterligen ingen piratpartist som påstår att kultur ska vara gratis.
Däremot bör man som kulturarbetare (vilket för övrigt de flesta av oss är – all business is show business) hitta andra intäktskällor än att sälja små plastskivor.
Det är framför allt en fråga om hur långt staten eller privatpoliser som Antipiratbyrån ska kunna gå för att förhindra det trots allt ganska ringa lagbrottet att dela ut en fil.
18 Apr 2009
Skriver inte så mycket på den här bloggen längre och trafiken hit har sjunkit. Får dock en del sökträffar på min gamla post om Relakks. Den posten gav en del trafik en viss dag i början av april…

1 Apr 2009
(Försökte posta en kommentar som svar på Simons inlägg på Infontology om min post på Skiften men deras blogg vägrade acceptera min kommentar så den kommer här istället.)
Siffran 85 jordklot läste jag i senaste numret av Neo (de hade för övrigt fel med den andra siffran i samma text). Lite snabb googling gav källan som var The Economists vetenskapsreporter. Länkade dit i kommentarerna, men nu har jag även uppdaterat posten med länk.
Det finns, om man vill, tre “krafter”: människan, naturen och tekniken. Vad jag ville vända mig mot med min skiftespost är ideologin som bygger på ett motsatsförhållande mellan människan och naturen. Här tar människan rollen som förstörare och parasit mot den arma naturen som klarade sig så bra innan människan kom och förstörde.
Denna ideologi är idag i princip konsensus men kan få förödande konsekvenser om den tillåts växa starkare. Ett exempel här.
Eller för den delen de senaste dagarnas larm om glas i kyckling. Med största sannolikhet genomfört av någon som anser att människan måste straffas för sin destruktivitet mot djur och natur.
Jag ser hellre människan, naturen och tekniken som samma system/varelse med människan självklart i centrum. Vi ska såklart, om vi har förmågan, bevara naturen. Vi ska t.o.m. utveckla den, skapa nya livsformer, återuppleva gamla, sprida livet till andra planeter.
Det går inte med ljuset släckt.
1 Mar 2009
Familj
Hustrun Ingrid Carlberg, journalist på Dagens Nyheter, och två barn.
På tal om detta.
23 Feb 2009
Dammar av lite gamla poster och försöker ge dem nytt liv. Den här skrev jag i augusti 2005:
Jag bar en armbandsklocka varje dag, dygnet runt från det att jag var kanske 9-10 år tills jag var 22-23. Då skaffade jag min första mobiltelefon. Behovet av klocka försvann. Detta var inte enbart p.g.a. att mobiltelefonen faktiskt har en klocka i sig som jag bar omkring på oavsett. Nej, förändringen var större än så. Behovet av att veta tiden försvann. Klockan är på många sätt en direkt konsekvens av den rationella industrialismens strävan efter perfektion och optimering. Det var tågtidtabellen och stämpelklockan som delade upp dygnet i 24 60 minutersintervaller för den breda massan. Innan tåget och fabriken fanns bara morgon, dag och kväll. I och med mobiltelefonen (och internet) har vi förflyttat oss från den fysiska världen in i det digitala nätverket där rum och tid är svårdefinierat om det ens existerar. Att bestämma möte med någon är något flyktigt man gör beroende på hur dagen flyter fram. Att arbeta är att vara uppkopplad. T.o.m. högskolans föreläsningar går att ladda ned och frågorna till läraren tar man på dennes blogg efter att man på egen hand tittat på lektionen. Sekundvisarens varvning har därmed ersatts av bildskärmens ständiga ljus. Tiden har i många avseenden upphört att existera. När jag tog av mig armbandsuret den där sista gången kändes det till en början naket och ovant. Huden hade blivit blek under skinnremmens skal. När jag lade klockan på hyllan var det industrialismens viktigaste verktyg jag monterade bort från min kropp. En tidsålder hade upphört.
23 Feb 2009
Trevligt att få vara del av en gruppblogg som Skiften.
De senaste dagarna har varit pirat-dagar med poster om bl.a. begreppet pirat, äganderätten av konsumtionsmedlen, nyföretagande och TPB-rättegången, frihandel 2.0 och transparens och sanning i en twittrande rättssal.
För att bara nämna några.
Sedan har vi fått en ny design på bloggen samt sist men absolut inte minst en ny skribent som gör sin debut ikväll.
Men, är du fortfarande kvar? Skynda över till Skiften och läs samt kommentera på det vi skriver!
Recent Comments