8 Sep 2012
“…desperate countries willing to allow the founding of autonomous libertarian cities within their borders.”
Vi befinner oss som bekant i en period av dragkamp mellan överstatliga institutioner som EU och allt starkare regioner med storstäderna i centrum. Nationalstaterna kippar efter andan i mitten. Vem ska gå segrande ur dragkampen?
30 Jan 2012
Facebooks värdering på enligt ryktet $100 miljarder kan man diskutera men en sak är i alla fall säker: en väldig massa människor kommer att bli väldigt rika.
Det intressanta är dock att eftersom detta sker i Silicon Valley och inte i Sverige kommer en stor del av pengarna att återinvesteras i nya innovationsföretag, “startups”.
I Silicon Valley finns det $1800 riskvilligt kapital per invånare. I Sverige är siffran $45. (I Europa $7.) Facebooks börsnotering kommer att göra gapet ännu större.
Det är lite synd att svenskar i allmänhet och svenska politiker i synnerhet inte riktigt förstår hur långt efter vi är. Glöm det där om “internet-land”, vi spelar i lingonserien. Punkt.
Det trista är all den potential som går till spillo. Smarta, kreativa människor jobbar på storföretagen istället för att starta nya företag som bygger nya produkter.
Efter snart 6 år med en “borgerlig” (till namnet) regering är förbättringarna för nystartade företag lätträknade. Men, viktigast av allt är kanske svenskarnas egen inställning. Man är lite lagom nöjd utan några ambitioner att förbättra världen genom företagande.
Jag tror inte folk riktigt förstår vilka enorma möjligheter som finns idag, hur relativt enkelt det har blivit att starta något som kan göra livet bättre för många, många människor. Vem som helst, även du, kan starta något revolutionerande!
Med den kraften vid sina fingertoppar blir det faktiskt nästan en moralisk skyldighet att också göra det.
I Silicon Valley har man förstått. Vad väntar du på? Var med och bygg framtiden!
10 Aug 2011
Pressure Gauge © by wwarby
När västvärlden nu skakar av ytterligare en finansbävning är det många som tittar beundrande på Kina. År efter år tickar tillväxten på med imponerande tal. Är detta hållbart?
Alla politiker vill skydda sina väljare från sämre ekonomiska tider. “It’s the economy, stupid!” var ledmotivet till Clintons kampanj mot Bush den äldre 1992 – han vann. Att regera i ekonomisk nedgång är aldrig roligt, fråga bara Bildt-regeringen. Detta står i kontrast till en fungerande marknadsekonomi där lågkonjunkturer är viktiga för att rensa ut illa fungerande företag och verksamheter.
Varje gång en politiker gör saker för att skydda ekonomin från nedgång bygger man upp ett undertryck av nödvändig förändring, en slags “disruptionsskuld”.
I västvärlden har politiker försökt göra detta i minst 30 år. Vi har ändå haft lågkonjunkturer men kanske inte lika kraftiga som vi borde ha haft (särskilt inte efter 2001) vilket har skapat stora obalanser i form av skuldberg och övervärderingar av tillgångar eller företag som vuxit sig alldeles för stora och långsamma. När vi nått stadiet då det finns företag som är “too big to fail” är den stora återställningen nära, vilket vi nu bevittnar. Det kommer att bli en lång och smärtsam återställning som tyvärr förlängs av politiker som försöker förhindra den.
I Kina är denna motvilja mot ekonomisk nedgång dragen till sin mest extrema spets. Kinas regim är helt beroende av att tillväxten är hög. Kineserna har vant sig vid ständigt stigande välstånd. Förutom att detta är tämligen unikt bland diktaturer (de vill ju oftast kontrollera sin befolkning med planekonomi) så har det lett till ett enormt undertryck av nödvändig förändring och korrigering.
Som exempel: när vi i väst har hus som står tomma p.g.a. bostads-bubblan finns det i Kina hela städer som står tomma. De har byggts enbart för att snygga till statistiken och skapa arbetstillfällen.
Martin Liby Alonso skriver i Dagens Nyheter om sprickorna i den kinesiska muren. Vad artikeln visar är att det underliggande förändringstrycket börjat pysa ut genom hål i muren. Förr eller senare kommer det att behöva komma ut i full kraft. Då kommer Kina-bubblan att spricka med en rejäl smäll, förhoppningsvis i riktning mot mer demokrati.
Lärdomarna från både Kina och västvärlden kommer att vara de samma: försök inte förhindra nödvändig förändring.
Lågkonjunkturerna är marknadsekonomins förmodligen bästa “feature”. De säkerställer att obalanser och maktcentra inte växer sig för stora. De möjliggör för nya generationer av företag och ledare att ta sig fram. De hjälper oss rensa bort och starta om. Vi måste helt enkelt lära oss älska lågkonjunkturen.
13 Nov 2010
Hade sociala medier någon påverkan på riksdagsvalet? Nej, säger vissa. Självklart, säger andra.
Klart är att politikerna helt missade båten, tåget och övriga färdmedel som går till sociala medier-land. Men, det är inte det som är det intressanta.
Det intressanta är hur idéer sprids och hur debatten i stugorna rör sig när 4 miljoner svenskar finns på Facebook och traditionella medier på nätet har hälften så många läsare som sociala medier bland yngre svenskar.
När jag växte upp fanns kanal 1 och 2, Sydsvenskan och Kvällsposten. Idéklimatisk öken!
Politisk debatt? Köksbordet och skolgården / fikabordet. Med andra ord: den fanns inte, man blev aldrig eller mycket sällan utsatt för nya idéer eller tankegångar som bröt mönster (såvida man inte sökte sig till något politiskt parti – en högst marginell företeelse, jag kan inte minnas någon jag kände innan 20 års ålder som var politiskt aktiv).
Idag räcker det att du klickar Like på en länk så kan du få hela din världsbild ifrågasatt. Sådant är nyttigt – för individen och för samhället.
Så, ja, jag tror absolut att sociala medier och internet påverkade valet liksom det påverkar mycket av resten av vårt samhälle. Men det var kanske inte på det sätt som många sociala medier-konsulter hade önskat.
5 May 2010
Politiker bluffar sig till / stjäler pengar och köper röster. Folk tar livet av varandra när de stulna förmånerna måste lämnas tillbaka.
Vilken soppa.
Glöm nu bara inte att det är “kapitalismens fel” och “aldrig kan hända i Europa” för det sa dom på public service-TV när Lehman Brothers kraschade.
Låt mig gissa att någon kritisk debatt om uppblåsta välfärdssystem inte kommer att komma som en konsekvens av den grekiska härdsmältan. Istället kommer man att föreslå ytterligare regleringar på den finansiella marknaden vilket gör det ännu svårare för små aktörer att ta sig in och konkurrera med bjässarna som är “too big to fail”. Ja jösses vilken soppa.
13 Mar 2010
Det är svårt det där med procenten.
I Lettland halverades huspriserna under fjolåret och dessförinnan var prisfallet nära 30 procent, vilket gör ett prisfall på 80 procent under två år.
Vilket tur att inte priset rasar 30 procent till, då hade det blivit ett prisfall på 110 procent!
13 Mar 2010
Bra med alternativ till flyget och spännande att världens länder knyts samman på allt fler sätt.
“Kina planerar att bygga en snabbtågslinje mellan London och Peking. Med en fart på 350 km/h tar resan 48 timmar.”
29 Oct 2009
Skrev en liten text på Internetdagarnas hemsida som handlar om den speciella typ av företag eller projekt som går under benämningen startups:
Det återstår att se vad fas 4 av internets utveckling för med sig. Kanske pressas kostnaden än mer för att bygga disruptiva företag och kanske är 24hbc en försmak av detta. Jag är i alla fall övertygad om att alla företag kan lära av startup-kulturen. Denna delar punk- och hiphoprörelsernas tro på att vem som helst kan och att det är viktigare att experimentera och testa nya marker än att stå still.
Så släpp fram startup:en i dig. I en tid av accelererande förändring är nämligen att stå stilla det sista man ska ägna sig åt.
Hela texten här.
1 Apr 2009
(Försökte posta en kommentar som svar på Simons inlägg på Infontology om min post på Skiften men deras blogg vägrade acceptera min kommentar så den kommer här istället.)
Siffran 85 jordklot läste jag i senaste numret av Neo (de hade för övrigt fel med den andra siffran i samma text). Lite snabb googling gav källan som var The Economists vetenskapsreporter. Länkade dit i kommentarerna, men nu har jag även uppdaterat posten med länk.
Det finns, om man vill, tre “krafter”: människan, naturen och tekniken. Vad jag ville vända mig mot med min skiftespost är ideologin som bygger på ett motsatsförhållande mellan människan och naturen. Här tar människan rollen som förstörare och parasit mot den arma naturen som klarade sig så bra innan människan kom och förstörde.
Denna ideologi är idag i princip konsensus men kan få förödande konsekvenser om den tillåts växa starkare. Ett exempel här.
Eller för den delen de senaste dagarnas larm om glas i kyckling. Med största sannolikhet genomfört av någon som anser att människan måste straffas för sin destruktivitet mot djur och natur.
Jag ser hellre människan, naturen och tekniken som samma system/varelse med människan självklart i centrum. Vi ska såklart, om vi har förmågan, bevara naturen. Vi ska t.o.m. utveckla den, skapa nya livsformer, återuppleva gamla, sprida livet till andra planeter.
Det går inte med ljuset släckt.
1 Mar 2009
Ingrid Carlberg och Ewa Stenberg på Dagens Nyheter måste vara jättenöjda och stolta ända in i journalistsjälen. De har avslöjat oss, vi som jobbade med det stora grupparbetet, bloggbävningen, var tydligen del av en PR-konspiration ledd av Erik Lakomaa.
Tänka sig. Jag som skrev gratis och av egen fri vilja helt enkelt för att jag inte gillar lagen. Så dumt av mig.
Så skönt att Ingrid Carlberg och Ewa Stenberg avslöjade konspirationen. De är säkert garanterade bra platser på alla framtida presskonferenser från regeringen och säkert minst en intim intervju med statsministern. Nu har de ju gjort sitt jobb.
Grattis, Dagens Nyheter. Ni har återigen visat vilken orädd tidning ni är som inte drar er för att avslöja felaktigheter i samhället.
Uppdaterat: Jag hoppas ironin framgår.
Det är såklart bra att årets nyhet 2008 granskas men artikelns vinkling av vad som hände nämner knappt det folkliga och högst verkliga motståndet mot lagen.
Att ryska intressen eller teleoperatörerna betalar PR-byråer för att skriva debattartiklar var knappast det som var unikt med FRA-lagen. Jag förutsätter att sådant händer hela tiden men någon bloggbävning blir det inte bara därför.
Ingrid Carlberg och Ewa Stenberg granskar träden men missar skogen. När de gör det delar de samtidigt ut en örfil till varenda bloggare som engagerade sig mot lagen. Borde vara ett par tusen stycken. Grattis, DN.
Det där hade varit en mycket intressantare artikel: hur spred sig motståndet bland bloggarna? Vilka argument snappades upp och spreds vidare? Vilka personer och bloggar var tongivande? Bloggbävningens anatomi, helt enkelt. DET hade varit en intressant artikel.
Uppdaterat 2: Ingrid Carlberg är gift med Pär Nuder. På tal om konspirationer.
Recent Comments