Nej, det var inte FRA-lagen som blev det sluttande planet, utan IPRED.

Man vill alltså “täppa till” de hål i IPRED-lagen som gör att man kan använda anonymiseringstjänster som Relakks för att komma åt nätet via ett “anonymt” IP-nummer.

Men, nej, (s) vill alltså att allt man gör på nätet ska vara spårbart till en individ.

Anonymiteten vill (s) ta död på. Förinta. Smula sönder.

Det finns mycket kriminalitet på nätet och det kanske rent av är så att man inte bör kunna vara anonym på nätet. Men, vi vet faktiskt inte det än. Det mest fascinerande med den här debatten är hur omoget vårt samhälle är att ta de här (FRA, IPRED, m.fl.) besluten. Jag är helt övertygad om att politikerna inte till fullo förstår vad de fattar beslut om. De flesta väljare gör det nog inte heller. Samhällsdebatten har handlat om frågor rotade i 1900-talet istället för att blicka framåt.

Tragiskt är vad det är.

Uppdaterat: som den här posten av Anders Sandberg visar är det inte bara på nätet vår anonymitet är hotad. Detta har inte bara negativa konsekvenser. Så enkelt är det inte. Men, jag tror inte samhället förstår de fulla konsekvenserna av teknikens möjligheter.

Detta var faktiskt en av anledningarna till att jag började blogga på Framtidstanken för mer än 4 år sedan. Nu har Skiften.se på sätt och vis tagit över stafettpinnen men viljan att förstå och ifrågasätta är den samma.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

IT-kraschen kallar man numera den förra konjunkturnedgången efter sekelskiftet. Den drabbade först och främst företag inom internetsektorn, sedan spred den sig till övriga ekonomin.

Men frågan är om vad vi nu bevittnar egentligen borde kallas för den egentliga internetkraschen.

Det är nämligen nu alla företag som inte tagit till sig internet kommer att gå under.

Åtminstone enligt investeraren Fred Wilson.

The internet, now closing in on 15 years old in its mainstream incarnation as the world wide web, is in many cases the underlying cause of these business failures.

This downturn will be marked in history as the time where many of the business models built in the industrial era finally collapsed as a result of being undermined by the information age.

Det här blir spännande:

Det är slutstrid om vem som vinner värdskapet för partikelacceleratorn ESS, en forskningsanläggning som blir världens starkaste för materialforskning och kan få stor betydelse för svensk energi- och medicinforskning. Sedan början av 1990-talet har kandidaterna Bilbao i Spanien, Debrecen i Ungern och svenska Lund kämpat om förstaplatsen. Bygget väntas kosta 13 miljarder kronor och ta tio år att slutföra.

Det kommer att poppa upp många företag i omkretsen kring ett sådant center. Lund, som redan har ett kluster av företag runt Ideon, kan växa upp till ett av de mest intressanta ställena att bo och arbeta i hela Skandinavien.

Det blev ju till slut $700 miljarder med extra allt, det där “räddningspaketet” (notera hur engelskans “bailout package” låter betydligt värre – mer som “vi räddar finansmiljonärerna med skattepengar”). Bl.a. lades till förbättrade skatteregler kring alternativa energikällor.

“That it took a the biggest financial crisis since the Great Depression to save billions of dollars of renewable projects in the pipeline for the sake of political expediency does not bode well for a national alternative energy policy. But the bottom line is that the legislation passed Friday sets the stage for a potential solar boom”

Något säger mig att det här kan få rätt stor betydelse längre fram när paniken har lagt sig och det börjar bli dags att tänka på framtiden igen.