Individualiseringen

Creative Commons: licensen alla skiter i

Jyri

Förra året var jag på Reboot. En höjdarkonferens i Köpenhamn där gräddan av web 2.0-folket samlas för att diskutera copyright, accelererande utveckling, sociala medier och massor av annat spännande.

Copyright, ja…

Jag tog några bilder på konferensen, bl.a. den här, upplagd på fototjänsten Flickr. De flesta av mina bilder på Flickr har jag satt licensen Creative Commons med attributions på. Det innebär att vem som helst får använda bilden och “remixa” den om de samtidigt ger mig cred för originalbilden. En helt icke-kommersiell men förtroendebyggd licens, skapad för att bidra till att kreativitet och skaparglädje ska kunna frodas på nätet.

Problemet är att folk skiter fullständigt i den.

Även organisatörerna bakom Reboot-konferensen som använder samma bild här på deras hemsida. Har försökt hitta en länk till min Flickr-sida eller något annat som skulle kunna uppfylla licenskraven men inte lyckats.

Är något trött efter en lång bilresa så kanske missar jag något uppenbart men just nu måste jag ställa mig frågan vad poängen med creative commons-licenserna är när inte ens de som befinner sig i interneterans framkant bryr sig om att följa dem.

Ska tillägga att jag inte blir särskilt upprörd över att de använt bilden. Tvärtom, faktiskt. Som amatörfotograf tycker jag det är kul att andra gillar mina bilder så pass mycket att de väljer att publicera dem. Det hela är bara ett krasst konstaterande av att creative commons inte fungerar.

Jag är heller inte den förste att påpeka detta. Aaron Landry tog ett foto på en OLPC som hamnade på förstasidan på creative commons-dyrkande bloggen Boing-Boing. Han skriver:

Normally I am not surprised when someone uses my photography on their website without attribution as it’s common right now for copyright and Creative Commons to be ignored in this kind of context. What is surprising about this situation is that this post on Boing Boing is written by Cory Doctorow, one of the most vocal advocates of Creative Commons in the world.

Men som sagt. Kanske är jag bara för trött just nu för att hitta länken eller läsa licenstexter.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Piratpartiets Rick Falkvinge: “Ledande politiker borde åklagas. FRA bryter mot grundlagen.”

Det här blir intressant att följa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Volvos miljardvision: den totalt kraschsäkra bilen

Stora företag är för det mesta alldeles för långsamma och fega för att våga vara innovativa. Deras styrka är dock att de faktiskt har musklerna för att kunna göra riktigt omvälvande saker om de bara vågade. Därför blir man glad när man läser om Volvos vision om den kraschsäkra bilen år 2020. Mer sånt!

En modernare vård

Johnny Munkhammar skriver i Sydsvenskan:

I en ny uppmärksammad bok, Health Care Reform Now!, analyserar George Halvorson, chef för sjukvårdsföretaget Kaiser, problemen. En av hans utgångspunkter är att den sjukaste procenten av den amerikanska befolkningen spenderar 35 procent av sjukvårdskostnaderna. De sjukaste 5 procenten spenderar 60 procent av kostnaderna.
I sin tur är det i huvudsak fem sjukdomar som orsakar kostnaderna; astma, diabetes, åderförkalkning, kronisk hjärtsvikt och depression

Tyngdpunkten på att förhindra sjukdomar snarare än att bota och färre regleringar och subventioner. Så kan man sammanfatta Munkhammars text.

Den där listan på de fem dyraste sjukdomarna är intressant att följa. Den kommer att ändra sig i takt med teknikens utveckling – samt inte minst människors åsikt om vad som utgör en sjukdom. För tretio år sedan tror jag knappast depression skulle ha legat så högt.

David Brins transparenta samhälle

I Wired får David Brin chansen att försvara sina idéer om det transparenta samhället som han skrev om i en bok med samma namn från 1987 (en svensk översättning vore välkommen). Brin är emot statliga försök att “skydda” privatlivet. Han menar att vi istället bör eftersträva ett så transparent och öppet samhälle som möjligt istället. Några citat från artikeln:

Robert Heinlein said “‘privacy laws’ only make the bugs smaller.”

Almost monthly, we hear of some angry cop arresting a citizen on trumped “privacy violations,” for using a cellphone camera or MP3 recorder to capture an interaction with authority. And each month, judges toss the arrests, forcing police to apologize. Every time. So much for those power exponents.

Schneier even cites this trend, swerving his essay at the end, from doubt into a paean for “sousveillance” or citizens shining light upward upon the mighty.

Or … a transparent society.

Vore intressant med t.ex. Piratpartiets (byt namn för bövelen!) åsikter om Brins idéer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

(s) mål: totalt och fullständigt bidragsberoende

(s) fortsätter på gamla invanda spår: gör alla i hela Sverige bidragsberoende. Den här gången har turen kommit till småföretagarna som ska “få stöd”.

“Keep your filthy stöd out of my småföretag!” säger jag. Sänk skatterna och gör det lättare att vara arbetsgivare istället. Men det rimmar såklart illa med (s) egentliga mål: alla medborgare ska vara beroende av (s). Alla ska med.

Uppdaterat: om du vill klara dig utan statens allmosor måste du börja bygga möjlighetsmoln.

Det var då…

Bloggaren Martin “Utsikt från en etta i Ronneby” Bagge intervjuas i Sydöstran:

Enligt hans erfarenhet är de flesta bloggare aningen datafolk eller bibliotekarier.

Året är 2004.

DN Kultur, mediapaketering och ett Budord 2.0

Det är synd att man inte prenumererar på Dagens Nyheter. Då hade man kunnat säga upp sin prenumeration i protest mot det här.

Å andra sidan är Maciej Zarembas artikelserie om haveriet på Lärarhögskolan värd en uppmuntrande tumme upp:

Där finns det studenter som anser att det är kränkande att det krävs korrekt svenska av blivande svensklärare.

DN Kulturs partiella haveri visar på problematiken med paketering: allt eller inget. Jag är inte alls särskilt intresserad av att sponsra Andreas Malms lön, men ser gärna mer skrivet av Zaremba.

Resultatet? Zaremba, Wolodarski och resten av DNs anställda dras med ned i skiten som Malms och Schottenius klavertramp pressar upp.

Jag hoppas de trivs i DyNgan.

Andra mediabolag bör fundera över hur förhållandet mellan deras eget varumärke och deras skribenters ska samverka. I transparensens och bloggens tidevarv flyttas nämligen trovärdighetstyngdpunkten från bäraren till personen. Med andra ord: från DN till Zaremba och Malm och resten av deras kollegor.

Det går att sammanfatta med en enkel och grundläggande regel, som människor känt till så länge det funnits språk kapabelt att bära skvaller, baktaleri och lögner:

Trovärdiga äro de ärliga.

Låt detta vara det första budet. Fler skall komma.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Skydd mot integriteten blir förbud mot fotografering

Är det verkligen dessa två alternativ vi har framför oss: förbudssamhället eller övervakningssamhället?

Man undrar, efter det senaste förslaget från Integritetsskyddskommittén som Annie Johansson och Agne Hansson skriver om idag på DN Debatt. Bland fotografer har särskilt följande stycke rönt uppmärksamhet:

Fotografering utan samtycke i privata miljöer blir i princip förbjudet.

Nu är frågan: vill du helst bli nedtryckt i asfalten med ansiktet före av en polis för att du tagit ett foto med din mobilkamera eller vill du att samme polis ska sitta i en avlyssningscentral och läsa alla dina privata mail utan din vetskap?

Johan på läsvärda bloggen Peace Love & Capitalism verkar föredra det förstnämnda. Vad tycker du?

28 år

Jimi Hendrix.
Jim Morrisson.
Janis Joplin (OK, 27).
Kurt Cobain (också 27).
Gram Parsons (27).
Brian Jones (27).

…och nu Heath Ledger (28).