SRs bloggkrönika ska läggas ned. Motiveringen nedan:

Bloggkrönikan den 17 juni 2006

Bloggar saknar ofta den relevans som krävs för en regelbundet återkommande krönika och de verkligt nyskapande tankarna tänks någon annanstans.

En ganska intressant motivering, får man säga. Jag undrar vad man förväntade sig av bloggosfären. Det låter som att man besviket har insett att det faktiskt är vanliga människor som skriver bloggar. Huh, vad tråkigt.

Samtidigt är det bara att hålla med Dennis, som undrar var någonstans de grandiosa, geniuna och djupa tankarna bloggkrönikörerna måste ha letat efter egentligen tänks, om inte i bloggosfären:

Upphovsrätten är ett bra exempel, var någonstans förs det en intressant diskussion där man kan höra “nyskapande och kreativa tankar” på det området?

Man ska komma ihåg att “cyberrymden” inte är en plats, utan ett ständigt pågående samtal. En polylog. Bloggarna är bara en manifestation (av flera) av detta. Precis som i de flesta samtal där alla är inbjudna sägs mycket strunt, men också mycket klokt. Det är inte helt enkelt att finna dessa kloka ord, man måste nästan vara med i samtalet själv och det undrar jag om P1-journalisterna någonsin vågade sänka sig till.

Då har SVTs Nätkollen åtminstone tagit några kliv ned från det höga tornet och skapat någon slags levande länksamling med flera nedslag i svenska bloggmyllan, dock utan egna åsikter eller tankar. Man måste väl värna om objektiviteten, antar jag.

Ur ett nätverkstopologiskt perspektiv är det också synd att krönikan läggs ned. P1 är en radiokanal som ca 10% av Sveriges befolkning lyssnar på. Även om det var långt färre än så som lyssnade på Bloggkrönikan innebar ett omnämnande i radion att man fick en ny slags läsare till sin blogg. Folk som inte följer Nyligen eller Intressant dagligen.

Ja, du vet, normala människor.

På så sätt fungerade krönikan som ett förstoringsglas ut mot bloggosfären med potential att koppla samman en viss sorts publik med en viss sorts blogg. Detta är en viktig funktion som nu får ersättas av andra “hubbar” i det nätverk av mediakonsumenter (ögonglober) vi alla konkurrerar om.

Samtidigt markerar Bloggkrönikans frånfälle också kanske att en viss fas av bloggandet som fenomen är på väg att gå över. Tiden då bloggandet betraktas som något udda, något nytt och annorlunda. Jag kan bläddra i dagens Kvällsposten och redan på sidan 6 har jag passerat åtminstone två “läs mer på min blogg”-referenser.

Det kanske inte dröjer särskilt länge innan tanken på en särskild krönika bara för bloggar känns båda onödig och orättvis. Tills vidare får Jörgen I Eriksson leta nyskapande tankar på annat håll. Låt oss veta när du funnit dem och tack för den här tiden.

Taggar: bloggkrönikan, bloggosfären, SVT, SR.

Den här bloggen var med i lördagens bloggkrönika igen. Programmets tema var medias rapportering om fågelinfluensan men inlägget som citerades från den här bloggen handlade om vattnet i Öresund och om hur människan, hennes teknik och naturen är ett och samma.

Bloggkrönikan 4 mars 2006

Erik Starck med bloggen Framtidstanken tar upp en positiv nyhet om naturen, nämligen det faktum att vattnet i Öresund har blivit friskare sedan Öresundsbron blev färdig.

Dagens bloggmiddag var mycket trevlig och en rad olika ämnen debatterades. På plats var Håkan Kjellerstrand, David Hall, Henrik Sundström, Mats Andersson och Jonas Odencrants. Kul med, för mig, nya ansikten. Vi blev inte ens utslängda.

Ämnen innefattade bl.a. fikakulturer, powerpoint, bloggforum, ordvrängningar, konflikter som inte finns, Nokia 770, internetsidor för äldre, bloggkrönikan i P1, wikipedia vs susning, konstgjord musik, Google Reader och Cosmic Reliefs senaste skiva.

Den här bloggen togs upp i senaste bloggkrönikan i SR P1.

Det var posten “Det största hotet mot vår framtid är oss själva” som fångade krönikans uppmärksamhet.

Bloggkrönikan 8 oktober

”Svenskarna, och de flesta européer i likvärdiga ekonomier, är rädda. Vi är rädda för globaliseringen och konkurrensen. För billig arbetskraft från Kina och Lettland. För jobben som inte dyker upp, trots högkonjunktur och företagsvinster”, skriver teknikoptimisten Erik Starck på sin blogg Framtidstanken

Teknikoptimist? Varför inte “samhällsoptimist” eller “human-optimist”? Tekniken betraktas uppenbarligen fortfarande som Något Annat. Något som ligger bredvid människan och samhället snarare än något som är del av dessa.

Nåja, trevligt att de uppmärksammade min lilla blogg, även om avslutningen med Det Progressiva USAs hyllning till den svenska skyhöga standarden blir en lite väl övertydlig snyting riktad mot mitt madrasserade rum.