2008-1-15 – 23:58:14
Barneviks hjälpande hand.
Magasinet Neo bjöd på en inspirerande kväll igår, då priset för årets förändrare delades ut. Svårt att motstå för en förändringsagent.
Percy Barnevik fick priset för sina insatser för organisationen Hand in Hand. En organisation som med främst mikrolån till kvinnor som medel har lyft hundratusentals ur fattigdom.
Barnevik bjöd på ett mycket inspirerande föredrag, som kan avnjutas här. Budskapet var tydligt: det är med hjälp till självhjälp man lyfter människor. Inte genom kravlösa bidrag och absolut inte med biståndspengar som hamnar i fickorna hos korrupta politiker och diktaturer.
Barnevik ställer sig i den växande raden av förmögna och till åren komna individer som väljer att ägna sitt liv åt välgörenhet i någon form. Jag har tidigare nämnt bl.a. Bill Gates och Warren Buffett som båda skänkt miljardbelopp till diverse välgörande ändamål men det finns flera exempel.
Är det början på en ny (för Sverige) syn på vad man ska ägna den sista tredjedelen av sitt liv åt vi beskådar? Utbildning, karriär, pension är den traditionella indelningen formad under industrialismen, då man först blev något, sedan var något för att till sist kunna njuta av ålderdomen försörjd av samhället.
Det är en livsrytm som defineras mer av att du ska göra en insats för samhället och sedan belönas än att du ska leva ditt liv på dina egna premisser och med ditt eget välbefinnande som mål.
Alltså, skillnaden mellan att du finns till för samhällets skull - eller tvärtom.
Värt att notera är att det finns ingen motsättning mellan eget välbefinnande och att hjälpa andra. Snarare tvärtom. Det syntes tydligt på Barnevik hur han älskade det han gjorde.
Eftersom vi som svenskar är uppvuxna med åsikten att rika människor per definition är onda och egoistiska uppstår en kollision - den mellan personligt, frivilligt ansvarstagande och behovet av tvångsfinansierade hjälpmedel. Själv hjälper man kanske gärna till, men det vet man ju att alla andra är minnsann snåla och egoistiska. Staten måste därför rycka in och med tvång ta människors pengar så att de kan omfördelas. (Minns t.ex. Johan Ehrenbergs krönika om att man inte bör skänka pengar till välgörenhet, då detta är att ta makt från staten.)
Förhoppningsvis kan denna tokiga och tråkiga syn på människan begravas. Då behövs förebilder såsom Gates, Buffett, Barnevik och de andra (med vissa snåla och tråkiga undantag). Priset som årets förändrare är välförtjänt - och behövligt.
Läs även andra bloggares åsikter om neo, magasinetneo, förändring, politik, altruism, välgörenhet, barnevik, mikrolån, kapitalism
Posted in Globaliseringen, Individualiseringen | No Comments »
